Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Studien avsåg att undersöka ungdomars definitioner och föreställningar kringvåldtäkt. Huvudsyftet var att se hur ungdomarna talade om det manligavåldtäktsoffret och den kvinnliga förövaren.Våldtäkt beskrivs som varande ett våldsbrott och refereras ofta till i medierna,främst med den manliga förövaren och det kvinnliga offret som utgångspunkt.Då ungdomars föreställningar kring begreppet våldtäkt tidigare undersökts, därmed en heteronormativ utgångspunkt, är det av intresse att införliva ocksåandra aspekter kring ämnet.Metod för insamlandet av empiri var fokusgrupper, där analysen, utförd medGrounded Theory och sedan Diskursanalys, sedermera påvisar att de ungainformanterna är medvetna om det manliga våldtäktsoffret och den kvinnligavåldtäktsförövaren. I inledningsskedet av varje intervjusession förklaras allaindivider som varande möjliga offer eller förövare. Uppfattningarna förändrasdock när diskussionen kommer att behandla vem som är vem, avseende offeroch förövare i våldtäktssituationen.Det manliga våldtäktsoffret definieras som ?svagt?, då han ?förväntas? fysisktkunna försvara sig själv.

Bakgrund: Flera studier visar att sjuksköterskor inte tillgodoser patientgruppers behov av att tala om sexualitet och sexuell hälsa. Barnmorskors samtal om sexualitet är ett nästan helt outforskat område. Syfte: Syftet är att undersöka barnmorskors syn på och erfarenhet av samtal om sexualitet på barnmorskemottagningen. Metod: Semistrukturerade intervjuer utfördes med nio barnmorskor på sju olika mottagningar i Skåne. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys genom identifiering av kodord, kategorier och teman.

Syfte: Syftet med denna studie är att, ur ett queerteoretiskt perspektiv, undersöka vilka föreställningar och eventuella normer kring kön och sexualitet fritidsledare på två hbt-certifierade fritidsgårdar förmedlar. Även vilka konsekvenser detta får utifrån ett queerteoretiskt perspektiv, vill jag undersöka.Teori: Denna studie baseras på en queerteoretisk förståelse av kunskap och jag använder mig bland annat av Rosenbergs (2002) beskrivning av dikotomier och Butlers (1990) begrepp den heterosexuella matrisen. Ahmeds (2006) förståelse av kroppars orientering kommer jag också att basera min studie på. Jag tar även hjälp av tidigare forskning som jag jämför och förhåller min studie till, bland annat till jämför jag mina resultat med de slutsatser Kumashiro (2002) dragit, efter att ha undersökt skolors strategier för förändring. Metod: Min studie är av kvalitativ art då jag för att samla in mitt material använde mig av både intervjuer och observationer.

Teaterlärare på gymnasiets estetiska program har mycket knapphändiga nationella beskrivningar och betygskriterier för teaterkurserna de undervisar i. Frågan är hur teaterlärarna under dessa omständigheter utför sitt bedömningsarbete. I studien undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer hur två teaterlärare bedömer och betygssätter sina elever i scenisk gestaltning. Som orientering ges en genomgång av betygens utveckling i skolan från relativt/normativt till ett mer formativt, elevorienterat system. Sedan följer en kort belysning av för- och nackdelar med formativa och summativa betygssystem och om den oenighet som funnits inom skolvärlden om vilket system som skall råda. Med detta som bakgrund presenteras undersökningens resultat. Lärarna vilar sin bedömning på fyra ben: Skriftliga bedömningsverktyg, den egna erfarenheten, stöd från kollegor samt elevernas reflektioner över sitt eget och sina skolkamraters arbeten.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Miljöpåverkan idag är ett faktum och ständigt kommer energieffektivare produkter, även hus. Idag byggs hus med fokus på snål energianvändning för att minska påfrestningen ur ett globalt miljöperspektiv. För att minska energianvändningen har byggsektorn tagit ansvar och producerar energieffektiva hus. Lågenergihusen är en klassning som görs för de energieffektiva hus som byggs idag. Olika typer av lågenergihus är passivhus, nollenergihus, minienergihus och plusenergihus.

Sverige ska år 2020 ha en energiförsörjning bestående av 50 % förnybara energikällor. Den viktigaste källan till förnybar energi är solen. Solel är dock en dyr investering idag och gällande regelverk försvårar möjligheterna till att tillgodoräkna sig egenproducerad el.Byggföretaget JM bygger redan hus med låg energianvändning. Ett sätt att bidra till ett förnybart energianvändande är att installera system som producerar egen el till husen. Detta arbete har genomförts för att undersöka om solel kan komma att bli en konkurrenskraftig produkt att erbjuda JM:s husköpare.

Det ha?r arbetet ger en orientering i va?xters olika fo?rma?gor att rehabilitera miljo?skador och belyser mo?jligheten att anva?nda va?xternas essentiella och varierande fo?rma?gor i miljo?arbetet. De a?mnen som har skadlig inverkan pa? miljo?n kallas fo?r miljo?gifter. Ba?de globalt och i Sverige har omloppet av ma?nga miljo?gifter o?kat markant de senaste a?rhundradet.