År 2007 hamnade Osby kommun tredje sist på JämIndex, JämO:s lista över hur pass jämställda Sveriges kommuner är. I denna uppsats analyserar vi hur jämställdhetsarbetet ser ut i Osby kommun. Genom intervjuer med förvaltnings- och enhetschefer i kommunen undersöker vi vilka attityder som dessa personer har kring jämställdhet och den befintliga jämställdhetsplanen för att vidare studera hur dessa attityder kan påverka kommunens jämställdhetsarbete. Vår teoretiska referensram tar utgångspunkt i Wahl, Åström och Roth där feministisk organisationsteori och teorier kring jämställdhetsarbete används. Resultaten från vår studie visar på positiva attityder kring jämställdhet mer generellt hos cheferna, men när det kommer till mer specifika frågor som att arbeta aktivt för detta saknas engagemang och intresse.

Syftet med detta examensarbete är att redogöra för hur narkotikaverksamheten är organiserad rörande narkotikasmuggling. Dels genom att ta del av resultat presenterade i BRÅ-rapport 2005:11 Narkotikabrottslighetens organisationsmönster, dels för att sedan jämföra dessa resultat med resultaten framtagna genom utvalda domar avkunnade mellan år 2007-2011 i Skåne. Därefter applicerades Webers byråkratiska organisationsteori på de framtagna resultaten. De centrala frågeställningarna som detta examensarbete bygger på är: ?Hur kan BRÅ:s resultat ifrån rapport 2005:11 gällande narkotikahandeln och dess organisationer appliceras på utvalda domar rörande narkotikasmuggling, avkunnade mellan 2007-2011? ? samt ?Vad kännetecknar en organisation utifrån Webers organisationsteori och i vilken utsträckning kan hans teori appliceras inom narkotikasmuggling??. Resultaten visar att de organisationsmönster som framtagits av BRÅ, i stor utsträckning stämmer överrens med resultaten från de utvalda domarna, dock har ny data tillkommit genom denna undersökning som kompletterar den ovannämnda BRÅ-rapporten..

Uppsatsen grundar sig på en diskursanalytisk undersökning av det hälsofrämjande arbetets struktur och förhållningssätt ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra olika verksamheter som på ett eller annat sätt arbetar med hälsofrämjande verksamhet har undersökts, Socialdepartementet, Folkhälsoinstitutet(Fhi), Hälsofrämjande Sjukhus(Hfs) samt Södra Älvsborgs Sjukhus(SÄS). Jag utförde även en undersökning på individnivå, där anställda på SÄS fick uttrycka åsikter och tankar om hälsa och hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen var att undersöka den sociologiska forskningens inverkan och roll inom det hälsofrämjande arbetet.Det hälsofrämjande arbetet är uppbyggt kring tvärvetenskaplig forskning men fokuset på hur detta ska implementeras i individers vardag har fokus på det samhällsvetenskapliga. Sociologiska begrepp och perspektiv ges utrymme i diskurser och de sociala behoven uppmärksammas och bidrar till utvecklingen.

Uppsatsen tar upp huruvida det är hierarkin som gör organisationer trögrörliga och auktoritära eller om det finns en annan förklaring..

Hur upplever före detta intagna i kriminalvårdsanstalt vikten av studier i anstalt för deras återanpassning i samhället? För att försöka besvara denna frågeställning har vi i vår studie sammanställt datamaterial ifrån en kvantitativ studie. Syftet med studien är att utifrån ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda nyttan av studier hos före detta intagna i kriminalvårdsanstalt. Underliggande frågeställningar är:Vad är den upplevda betydelsen av studier för återfall i brottslighet?Vad är den upplevda betydelsen av studier för anställning efter frigivning ifrån anstalt?En deskriptiv analys uppvisar att respondenterna i vår studie i hög majoritet upplever att vare sig sysselsättningen i sig i anstalt eller studier i anstalt har betydelse för möjligheten att erhålla anställning eller för att återanpassas efter frigivning ifrån anstalt.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att belysa den etiska dimensionen av harm reductionanknuten missbrukarvård. Till vår hjälp har vi haft etiska teorier och sociologen Zygmunt Baumans begrepp. Frågeställningar: Vi har använt oss av två huvudfrågor som vi därunder bryter ner i konkreta frågor. 1 Hur ser de etiska resonemangen ut hos personal verksam inom harm reductionanknuten missbrukarvård?Vilken typ av etik använder de sig av? Har de centrala etiska principer, vilka? Hur ser de på etik och moral? Följer de etiskt formulerade regler? Hur ser de på prohibition? Hur ser de på drogbruk? Hur ser de på människan? Vad driver dem i deras arbete? Hur ser de på harm reductions påverkan på samhället?2 Hur kan man förstå harm reductionmetoders framväxt ur Baumans sociologiska perspektiv?Hur kan harm reductionmetoder kopplas till det senmoderna samhället? Hur kan harm reduction rättfärdigas etiskt utifrån ett sociologiskt perspektiv? Hur kan harm reductions förklarar sociologiskt? Vilka förutsättningar fanns för att harm reduction skulle kunna utvecklas? Hur kan Baumans begrepp förklara harm reductions ställning i det senmoderna samhället? Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer som redskap.

Uppsatsen baseras på en fallstudie av högteknologiföretaget Scalado AB, där vi utifrån organisationslivscykelteorier har studerat de ledarskaps- och managementutmaningar som uppkommer vid ett företags uppstart och under dess liv..

De senaste åren har den internetbaserade försäljningen ökat i Sverige. För företag inom detaljhandeln innebär den geografiska begränsningen ett hinder för fortsatt tillväxt. E-handel möjliggör tillgänglighet till en större marknad, vilket framförallt gynnar mindre företag. Studiens avsikt är att undersöka om e-handeln har bidragit till strukturella förändringar inom två mindre företag. Totalt har två anställda från två företag i Uppsala- Stockholmsområdet bidragit med empiriskt material.

Syftet med arbetet var att undersöka samt förstå vilka svårigheter och möjligheter socialsekreterare inom socialtjänstens barn- och familjeenhet upplever med att alltid ha barnperspektivet i fokus vid utredning. För att uppnå syftet valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra socialsekreterare. Empirin analyserades med hjälp av nyinstitutionell organisationsteori, som kompletterades med begreppen organisationskultur och maktrelation, samt ett professionsperspektiv. Vad som menas med barnperspektivet och barnets bästa är inte lätt att konkret definiera. Att alla barn ska betraktas som egna individer med individuella behov är däremot något alla fyra intervjupersonerna som deltog i vår studie var eniga om och hade som grundläggande tanke i sitt arbete.

SammanfattningSyftet med studien är att genom ett sociologiskt perspektiv undersökade otraditionella frivilligorganisationernas eventuella roll ochmedverkan i Jämtlands läns krisberedskapssystem. Studien är gjordutifrån frivilligorganisationernas perspektiv. Uppsatsen utgår från ettfenomenologiskt perspektiv och analyseras med stöd av Karl Weicksteorier om meningsskapande. Vi har valt ut vissa delar avmeningsskapandets egenskaper: identitet, medskapande ochretrospektivitet tillsammans med Weicks fyra steg för att nå resiliens:kreativ improvisation, virtuella rollsystem, attityd till visdom ochrespektfull interaktion. Empirin härrör från två fokusgruppintervjuer,en enskild intervju och en enkät.

I denna uppsats har vi använt oss av ett sociologiskt maktperspektiv där vi explorativt har undersökt om HBT kan ses som ett fält där olika medlemmar/personer strider om makt, resurser och status inom fältet. Vidare har vi undersökt vilken betydelse organisering har inom fältet och om/hur detta påverkar identitetsskapandet hos människor med en HBT sexualitet. Begreppet HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexualitet och bisexualitet är båda sexuella läggningar. Ordet transpersoner handlar om könsidentitet och könsuttryck och är ett paraplybegrepp till vad som innefattas av transexuella och intersexuella personer.Våra teman som vi har arbetat utefter är; könsnormen som uttryck för makt och disciplinering, biologi eller social konstruktion, fältet och dess innehåll: kapital och habitus samt makt i form av resurser, kontexter och diskurser.

Luftvärnets organisationstillhörighet är en historiskt återkommande fråga där olika lösningar genom tiderna går att finna i Sverige såväl som internationellt. Den här uppsatsen avser att jämföra Sveriges och Norges olika val av tillhörighet för det markbaserade luftvärnet. Syftet är att bidra till förklaringen varför vi har olika organisatoriska lösningar och analysera huruvida det finns några incitament för att se över dagens organisation. Undersökningen har genomförts genom att studera Sveriges och Norges luftvärnsutveckling, med stöd av organisationsteori, för att finna bakomliggande faktorer för val av organisation.Jämförelsen påvisar flera skillnader i ländernas luftvärnsutveckling som kan ge förklaringskraft till organisationsvalet. Den mest utmärkande skillnaden avser prioriteringen av skyddsvärda objekt.

Teorierna säger att organisationer är svårföränderliga och att individer inte anpassar sig, eller anpassar sig successivt efter ändrade redovsningsmetoder. Hypoteserna förkastades vilket motsäger teorierna. Resultatet tyder på att kreditgivare är flexibla och förändrar sin kreditbedömning, på grund av en förändrad redovisningsinformation, vid införandet av IAS..

Syftet med uppsatsen är att beskriva Riksutställningars förändringsarbete i samband med en omlokalisering från Stockholm till Visby, under en såkallad krisperiod. Uppsatsen fokuserar på tre områden; de ideer som ligger till grund för förändringen, de processer mynigheten genomgått och individens roll i förändringsarbetet..

C-uppsatsen baseras på en fallstudie över ABB Communication Centers internkommunikation, den övergripande kommunikativa enheten på ABB Sverige AB. Syftet är att beskriva informationsdesignens roll i såväl den dagliga verksamheten som den övergripande inställningen till det internkommunikativa arbetet. Samt jämföra teorier inom organisations- och kommunikationsvetenskap samt informationsdesign och resultaten från den empiriska undersökningen..