Under hösten 2013 genomförde vi en tidsstudie bland enhetschefer i en kommunal organisation. Resultatet visade bland annat att enhetscheferna spenderade mycket tid på att utföra administrativa arbetsuppgifter, som främst rörde personaladministration och dokumentation av sina verksamheter. Enhetscheferna ansåg själva att den här typen av arbetsuppgifter ökat eller förändrats markant de senaste åren. En konsekvens som framhölls var att det nära ledarskapet hamnade i skymundan. Forskning på enhetschefer samt administration styrker upplevelsen som framkom i tidsstudien. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som kan påverka en enhetschefs administrativa arbetsuppgifter.

Problem: På grund av stora pensionsavgångar kommer det inom de närmsta åren att behövas ett stort antal chefer. Forskare och praktiker har emellertid uppmärksammat att unga människor i mindre utsträckning verkar vilja ta över denna roll. På bankföretaget Nordea har likväl detta problem uppmärksammats. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera ungas föreställningar om chefskap ur ett organisationskulturellt perspektiv. Metod: Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer i kombination med en observation på ett utvalt fallföretag.

Rational choice är ett dominerande paradigm inom den samhällsvetenskapliga forskningen. Teorin är väl använd för att förklara politik och politisk påverkan, och otaliga forskningsstudier har gjorts inom dess ramar sedan den fick sitt genombrott. Allt sedan rational choice blivit ett dominerande paradigm har teorin även kommit att kritiseras. Kritiker hävdar att teorin, trots sina fördelar i vissa fall, är otillräcklig för att förklara samhällsvetenskapliga fenomen. Framför allt de beteendeantaganden som teorin utgår ifrån har kritiserats från såväl psykologiskt, som sociologiskt och ekologiskt håll.

Syftet med studien var dels att övergripande beskriva bidragspopulationen i två utvalda kommuner, dels att undersöka huruvida socialtjänsten tar särskild hänsyn till barn i samband med handläggning av socialbidrag. Vidare syftade studien till att uppmärksamma hur ett sådant hänsynstagande kunde komma till uttryck samt belysa om särskilda organisatoriska villkor hade någon påverkan på detta. För att uppfylla syftet användes kvantitativ metod och sekundärdata från Institutet för utveckling av metoder (IMS) vid Socialstyrelsen. Databearbetningen gjordes i statistikprogrammet SPSS och resultaten analyserades sedan utifrån organisationsteori, med inriktning på gräsrotsbyråkrati. Resultaten visar att det i viss mån tas särskild hänsyn till barnen i socialbidragsärenden.

Problem och bakgrund: Lärarnas arbetsvillkor har förändrats med samhällets utveckling. En ökad arbetsbelastning har orsakat stor sjukfrånvaron hos lärarna det senaste decenniet. Mycket tyder på att lärarna känner sig stressade i sin vardag. De känner tidsbrist på sitt arbete på grund av ökad arbetsbelastning. Uppsatsens problem är hur lärarna klarar av de förändrade arbetsvillkoren och huruvida arbetet inverkar på fritiden.Syfte och metod: Syftet är att belysa ur ett sociologiskt perspektiv hur lärare klarar av balansen mellan arbete och fritid.

Äldreomsorgen utgör i dag den största delen av Sveriges kommunala vård och omsorg och antalet äldre ökar i snabb takt. Samtidigt utsätts denna sektor för ständiga krav på nedskärningar och besparingar. Mot bakgrund av denna situation ökar också kraven på att verksamheten ska organiseras effektivt. Men vad som utgör en effektiv organisation inom omsorgssektorn är ingen självklarhet.Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationssociologiskt perspektiv ta reda på vad effektivitet kan innebära för personal och chefer i en äldreomsorgsenhet samt att titta på vilka effektivitetssatsningar som görs inom enheten.Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie med djupintervjuer. Materialet har analyserats utifrån olika organisationsteoretikers syn på effektivitet.

Denna uppsats syftar till att beskriva och undersöka organisationsförändringen ?Skalbarhet och specialisering? som ägde rum inom IT-konsultföretaget HiQ Stockholm AB, under perioden 2005 till 2007. Det som intresserade oss är hur HiQ´s ledning planerade och genom¬förde organisationsförändringen samt medarbetarnas upplevelser kring arbetsprocessen. Studiens problemformulering lyder, hur kan en organisationsförändringsprocess skildras i ett IT-konsultföretag? HiQ´s organisationsförändring bestod i att införa en till hierarkisk nivå, i avsikt att göra organisationen mer lätthanterlig för ledningen, men även för att skapa en mer specialiserad verksamhet.

I denna uppsats har ämnet Kommunal Samverkan behandlats. Det innefattar en fallstudie av nätverket Skåne Nordost. Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om varför kommuner samverkar samt hur interkommunala samverkansprocesser kan tolkas och förstås. Tillvägagångssättet av studien inleddes med intervjuer med viktiga nyckelpersoner inom nätverket. För att teoretiskt kunna tolka och förstå samverkan har vi valt att utgå ifrån ett nätverksteoretiskt perspektiv.

In November 2008 the National Library of Sweden decidedto switch classification system from SAB to Dewey decimalclassification. SAB had then been the main classificationsystem in the whole of the Swedish library field for 87 years.Included into the decision was not just the nationalbibliography but also the research libraries of Sweden. Thisdecision was in alignment with a West European tendency tochange in favor of the internationally well-spreadclassification system Dewey in order to co-operate more inthe cataloguing process. The purpose of this study takenplace in the autumn and winter of 2013 is to examine howlibrarians involved in the transition feel about what differentways the implementation has affected the research libraryorganizations. We also aim to study the librarians? view onthe involvement of the research libraries into the decision ofthe changeover.

Den här undersökningen handlar om skolpersonals syn på hedersrelaterat förtryck mot barn i åldrarna 7-21 år. Syftet är att belysa vad hedersrelaterat förtryck innebär för skolpersonal och vad skolan gör/kan göra för att motverka det. Undersökningen baserar sig på fem stycken kvalitativa intervjuer av skolkuratorer på förortsgrundskolor och gymnasieskolor i Stockholm. Resultatet analyserades genom hänvisningar till tidigare forskning på området och genom teorin om universella värden, organisationsteori och empowerment. Kuratorerna ser hedersrelaterat våld bland annat som en krock mellan en individuell respektive kollektiv familjesyn.

Aim: Culture exists in every organization, whether you actively work with it or not. Old cultures often carry traditions and are hard to change. The purpose of this thesis is to describe Gävle Galvan from an organizational point of view and also to investigate the culture from a gender point of view.Method: The thesis is written with a qualitative and narrative approach. I have taken part in three person?s stories through interviews and thereby created picture of their everyday work on Gävle Galvan.

Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu även börjat användas i den offentliga. Syftet är att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnågot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sätter gränser för användandet av det samt ge ett omdöme över tillämpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bättre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört är tydligare struktur, högre medvetenhet, bättre redovisning och utåtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter.

Det Socialdemokratiska arbetarpartiet har betytt mycket för den välfärdsstat som präglat Sverige sedan 1960-talet, välfärdspolitiken har dessutom alltid varit en hörnsten för socialdemokratin. Tidigare forskning visar att välfärd har varit ett intressant studieobjekt för främst ekonomiska och demografiska studier, varför jag nu ämnar studera området från ett sociologiskt och politiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det Socialdemokratiska arbetarpartiet förändrat sin välfärdspolitik under de senaste decennierna samt hur den förda välfärdspolitiken kan relateras till partiets grundideologi. Giddens teori om ?tredje vägen? samt Esping-Andersens teori om välfärdsstater ligger till grund för denna studie.

The aim of this master?s thesis is to examine libraries which combine the functions of school- and public library and to evaluate the staff?s experience and attitude towards a library profile with the emphasis on children and youth. The purpose of the study is also to examine how the libraries work with several tasks and functions within different target groups with different needs.With new institutionalism and Scandinavian institutional theory the thesis examine the library as an organization and what influences the construction. With a model that describes how the library constitutes four different rooms in the society I investigate the different functions.The methodology is qualitative with interviews of five persons of the staff, four librarians and one library assistant. The study examines how the staff that works at two libraries under similar conditions experiences their tasks.

Ett utvecklingssamtal innehåller aspekter som kan anses ganska enkla att kvantitativt mäta. Men en mer komplicerad sida av utvecklingssamtalet är att mäta de aspekter som kan härröras till kvalitet dit exempelvis kompetenser, medarbetarnöjdhet och värdering av ledarskap kan räknas. Problemet med att mäta dessa aspekter är framförallt att de till stor del beror av subjektiva värderingar i flera led, från dem som genomgår samtalet och av dem som skall tolka resultatet av samtalet. Frågan är huruvida det är möjligt att koppla utvecklingssamtalet till verksamhets-styrningen, vilket då innebär att resultatet av utvecklingssamtalet därmed skulle tjäna på att kunna mätas. Syfte: Syftet är att beskriva och analysera förutsättningar för hur utvecklingssamtal kan kopplas till verksamhetsstyrningen.