Uppsatsens mål är att beskriva planeringsmetoder och arbetssätt för att planera för barn i Sverige idag. Planering för barn kan ha många olika betydelser. Historiskt sett har planering för barn inneburit att vuxna planerat efter vad de upplevt vara barns behov. Idag har fokus flyttat till barns rätt att uttrycka sina åsikter och delta i planeringsprocessen. Med det synsättet kan planering för barn både innebära metoder för hur barn kan delta i planeringsprocessen, men också metoder att kontrollera att barnperspektivet och barns perspektiv tagit hänsyn till. Planering för barn skapas på olika nivåer i samhället.

Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med en diskursanalytisk metodologi skärskådas Folkpartiet Liberalernas integrationspolitik. Denna politik bör förstås som en strategi att hantera ett ?utanförskap?. Samhällsforskaren Ruth Levitas har i sina studier av brittiska New Labour beskrivit tre diskurser som hon menar dominerar eller har dominerat partiets syn på ?utanförskapet?.

Syftet med studien har varit att belysa problematik kring jämställdhet i läromedel sett till genusaspekter som kön och etnicitet. Särskild uppmärksamhet har lagts vid hur kvinnor framställs i populärmusikhistoria. Huvudfrågan har varit att undersöka vilka kriterier man bör beakta när man skapar läromedel ur genusperspektiv. Jag har använt mig av explorativ metod vilken innebär att man samlar in material för att täcka kunskapsluckor på det valda området. En central del av undersökningen bestod i skapandet av läromedel.Mitt resultat pekar på betydelsen av ett tvärvetenskapligt perspektiv för att en text ska vara jämställd.

Sammanfattning Titel Kompetens och förståelse. En studie av kompetensutveckling i revisionsbranschen Författare Axel LindheJessica NilssonHelena SvenssonAndreas Wennström Handledare Dan Kärreman Syfte Syftet med vår uppsats är att skapa en djupare förståelse för hur revisionsbyråer hanterar kompetensutvecklingsfrågor och för hur medarbetare i revisionsbranschen ser på kompetens och kompetensutveckling. Metod I denna uppsats har vi använt ett hermeneutiskt inriktat angreppssätt eftersom vi ifrån ett tolkande perspektiv vill ge en bild av hur kompetensutveckling går till och förstås. Vi har arbetat abduktivt eftersom vi sökte ökad förståelse för vår frågeställning utifrån en process där både teori och empiri var viktiga. Vi har använt en kvalitativ metod och insamlingen av vårt empiriska material har skett genom intervjuer på Deloitte & Touche och SET Auktoriserade Revisorer.

Den här studien undersöker hur förutsättningar för lärande förändras genom digital humanities.Utgångspunkt för lärande hämtas ur designteoretiskt multimodalt perspektiv. Teoretiskutgångspunkt för att uppnå förståelse inom digital humanities är hermeneutisk teori. Studien hargenomförts med den öppna metoden litteraturanalys och analyserar antologin DigitalHumanities Pedagogy: Principles, Practices, Politics. Studien belyser digital humanities utifrånolika kunskapsskapande aktiviteter inom lärande och hur lärande kan främjas genom digitalaverktyg och inlärningsmiljöer. Studien belyser exempel på hur digital humanities ställer nyakrav på undervisning och den lärande samt att digitala öppna universitet med fri tillgång tillmaterial och undervisning, förändrar förutsättningarna för institutioner..

Vi står inför en generationsväxling på arbetsmarknaden då många av de som arbetar idag kommer att gå i pension inom några år. Detta kommer att innebära att det blir en brist på arbetskraft i vårt samhälle. Invandrare utgör idag en stor del av invånarna i Norrbotten och studier visar på att det är ofta svårt för dem att få arbete. En snabbare arbetsmarknads- etablering för invandrare skulle vara av största vikt då de kommer att behövas på arbetsmarknaden för att fylla det gapet som kommer att uppstå. Utifrån detta perspektiv har jag undersökt invandrares etablering på arbetsmarknaden i Norrbotten.

Uppsatsen behandlar vilken inverkan på statssuveränitet som förhållandet mellan statliga, respektive icke-statliga aktörer har. Två statscentrerade perspektiv på internationell politik, realismen och liberalismen, utgör de definitionsmässiga begränsningarna av statssuveränitet. Aktörerna belyses i en fallstudie där trafficking i Thailand utgör det empiriska exemplet. Den teoretiska ansatsen utgörs av två konkurrerande perspektiv, ett aktörsbaserat och ett strukturellt betingat, som sammanförs till en syntes. Den teoretiska utgångspunkten förstärks av bumerangmönstret, en modell som illustrerar hur NGOs verkar i en internationell kontext.

I "Myten som argumentationsbas" har jag utgått från de perspektiv som finns inom den retoriska kunskapstraditionen. Utifrån dessa perspektiv har jag sökt svar på frågeställningen: Hur övertygar man någon som ser världen på ett annat sätt?Studien resulterade i en modell för övertygande som fokuserar på etablerandet av en gemensam argumentationsbas mellan retorn och den andre. I samband med bearbetningen av denna modell prövade jag om Roland Barthes idé om myten kunde användas för att ge en fördjupad förståelse för vad en retorisk argumentationsbas är. Svaret på den frågeställningen blev ett tydligt: Ja.Barthes teori om myten stämde väl överens med den retoriska kunskapstraditionen, dess teoretiska grund kunde bidra till en förbättrad förståelse av enskilda övertygandeprocesser och teorin visade dessutom på möjliga retoriska strategier för att övertyga en person som ser världen på ett annat sätt.Utöver detta kunde jag även visa hur myten fungerade som ett komplement till det etablerade retoriska begreppet doxa.

Hälsa är ett omfattande begrepp som kan ses utifrån olika perspektiv. Olika delar kan ingå i begreppet så som sjukdom, frånvaro av sjukdom, välbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgå för att skapa förutsättningar för de anställda när det gäller deras hälsa. Ett exempel på en resurs ett företag kan utnyttja är att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvårdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvårdsbidraget på en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Denna uppsats behandlar en undersökning avsedd att skapa verktyg för användningvid bedömning av utvecklingsmiljöers användargränssnitt. Undersökningeninleddes med en litteraturstudie där material som antingen gav information riktadmot hur webbsidor (vilka vi såg som besläktade med utvecklingsmiljöer ur ettvisuellt perspektiv) och mjukvara skall göras användarvänliga ur ett visuelltperspektiv eller hur människor tittar på och tolkar kompositioner sammanställdes.Ur materialet togs riktlinjer och en modell fram som kan användas för att bedömahur väl en utvecklingsmiljös gränssnitt är uppbyggt eller för att själv förändra dettagränssnitt utifrån egna prioriteringar av miljöns funktionalitet. Därefter testasverktygen på tre olika utvecklingsmiljöer. Vi fann att undersökningen och verktygenutgör en god grund för vidare studier, och att det test vi genomfört visar på attverktygen redan nu i viss mån är dugliga och användbara för att värdera grafiskaanvändargränssnitt i utvecklingsmiljöer..

AbstractMongoliet har sedan 1990 genomgått en förändring från kommunistisk diktatur och centralstyrd planekonomi till demokratiskt styre och fri marknad. Ideologiskiftet har skapat utrymme för värderingar och gamla minnen som varit undertryckta under sjuttio år av kommunism. Samtidigt påminner de nya utrikespolitiska förhållanden som uppstått i Asien till följd av Sovjetunionens sönderfall om territoriella hot som funnits tidigare i historien. Utifrån ett globalt perspektiv försöker jag i uppsatsen analysera orsakerna till förändringen av mongolernas nationella identitet sedan 1990 liksom dess olika yttringar. Jag betonar att statens historiske grundare, Djingis khan, buddismen som finkulturens källa och den klassiska skriften, mongol bichig, som tidigare avfärdades på basis av den kommunistiska ideologin, utgör grundstenar i den nya, omtolkade nationella identiteten.

I december 2003 antogs Sveriges politik för global utveckling (PGU). Målet förpolitiken är att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling genom att all politik som bedrivs ska genomsyras av ett rättighetsperspektiv samt de fattigas perspektiv på utveckling. Uppsatsen utreder vilka förutsättningar det finns för en lyckas implementering av PGU med avseende på handel. Sverige utgör ett exportinriktat land och de senaste åren har Sveriges biståndspolitik svängt från det traditionella biståndet till att handelspolitiken får allt större del av biståndspengarna, med motiveringen att handel gynnar fattigdomsbekämpning.I implementeringsprocessen av PGU är näringslivet en viktig aktör. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur långt implementeringsprocessen sipprar ner.

Antologin består av tre bidrag som studerar betydelsen av arbete och arbetslöshet ur olika perspektiv. Två av de tre bidragen inriktar sig på lastbilschaufförer och privatrådgivares upplevelser av deras arbeten. Det tredje bidraget fokuserar på hur det är att vara ung och leva utan arbete, samt vilka konsekvenser det får för individen. I anslutning till våra frågeteman rörande arbete och arbetslöshet har vi genom mindre omfattande fältarbeten och kvalitativa intervjuer samlat in material till studien, som därefter analyserats med hjälp av Grundad teori-metoder. Analysen av materialet har bidragit till att olika teorier kring bland annat livsvillkor, sociala interaktion med andra, samt arbetsrelaterad stress, blivit centrala för antologin.

Begreppet kreativitet omna?mns vid flertalet tillfa?llen i la?roplanen fo?r grundskolan, fo?reskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11). Det redogo?rs dock inte fo?r na?gon definition av begreppet. Denna studie syftar till att lyfta begreppet kreativitet och fo?rso?ka finna definitioner av begreppet, dels ur ett generellt perspektiv och dels ur ett slo?jdspecifikt perspektiv.

Specialundervisning och nivågruppering i matematik har inte så stor effekt (Bentley & Bentley, 2011; Giota & Emanuelsson, 2011) och vår skollag (2010:800) gör gällande att undervisningen ska ske inom klassens ram. Med detta som utgångspunkt designades denna studie. Studien genomfördes med 21 elever i år två under nitton lektioner. Syftet var att se om intensivundervisning med hjälp av strukturerad undervisning kan ge effekt på elevernas automatisering av additions och subtraktionstabellerna inom talområde 0-20. Studien genomfördes som en experimentell design med fältexperiment och metoderna i studien var deltagande observation, fältanteckningar och diagnoser.