Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i den eviga spänningen mellan individ och kollektiv. Genom att ge en historisk genomgång av det sociokulturella perspektivet och det kognitivistiska perspektivet blir det tydligt vilka influenser som präglar varje perspektivs syn på lärande. Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie mellan ett individfokuserat och ett kollektivfokuserat perspektiv på lärande och genom en textanalys av en text inom respektive perspektiv har detta gjorts. Vidare har jag utfört en kvantitativ enkätstudie som gick ut till 35 lärare som arbetar inom grundskolan, högstadiet och gymnasiet. Enkäten har dock tillämpats och analyserats på ett kvalitativt sätt då detta bättre betjänade mitt syfte.

Syfte med litteraturstudien var att beskriva bemötande av äldre människor inom vården utifrån de äldre vårdtagarnas, vårdgivarnas, observatörernas/anhörigas perspektiv. I en av dessa tre perspektiv representerade anhöriga tillsammans med observatörerna ett gemensamt perspektiv. En litteraturstudie gjordes och sexton vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Joyce Travelbee?s omsorgsteori (Interaktionsteori) var den teoretiska referensramen för studien.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad det innebär att vara specialpedagog i ett multiprofessionellt elevhälsoteam. Mer specifikt undersöks hur specialpedagogen uppfattar förväntningar och krav från omgivningen och hur specialpedagogen ser på sin kompetens och roll i elevhälsan. Teori: Studien utgår från ett systemteoretiskt perspektiv med utgångspunkten att elevhälsan är ett multiprofessionellt team där olika kompetenser samverkar med varandra. Specialpedagogens kompetens ingår i teamet och dennes roll analyseras utifrån spe¬cial-pedagogiska perspektiv. Elevhälsan är en språklig verksamhet där problem definieras och åtgärdas med hjälp av talet.

Uppsatsens syfte är att söka förklara politiska våldet i Indien utrifrån tre perspektiv; territoriell odelbarhet, nationalism och fundamentalism. Avgränsningen är de etniska minoriteterna; assameser, bodo, kashmirer, muslimer, naga, sikher, tripura och ursprungsstammar. Åren som uppsatsen har fokus på är 1985-2000. Uppsatsen är en fallstudie av Indien där åtta olika etniska minoriteter är studieobjekt. Maryland Universitys MAR-databas, Uppsala universitets UCDP-databas samt South Asia Terrorism Portal (SATP-databasen) fungerar som huvudsakliga källor.Resultatet visar att den territoriella odelbarheten har stark förklaringskraft i de flesta av fallen (sju av åtta) i Indien.

Budgetstyrning är ett vanligt styrverktyg som tillämpas utav de flesta organisationer. Många tidigare studier visar på fördelar och positiva beteendeeffekter med budgetstyrning men minst lika många visar på nackdelar och negativa beteendeeffekter. Majoriteten av alla tidigare studier om budgetstyrning är gjorda utifrån ett internt perspektiv. Men eftersom ett externt perspektiv och en extern part ofta bidrar med nya idéer och en holistisk syn kan det bidra med nya infallsvinklar på hur budgetstyrning ska ge positiva beteendeeffekter. Syftet med den här fallstudien var därför att skapa en förståelse för hur revisorer jämfört med chefer på strategisk nivå anser att budgetstyrning kan tillämpas för positiva beteendeeffekter.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fånga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har använt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser på barn, lärande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet går det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men också vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte är en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av..

Organisationskultur är ett komplext begrepp med många olika definitioner. Kulturen inom organisationen kan vara enhetlig, uppdelad eller splittrad och den kan även påverka hur en organisation presterar. I studien finns tre olika perspektiv på organisationskultur som speglar huruvida kulturen är enhetlig, uppdelad eller splittrad. Dessa tre perspektiv är integrationsperspektivet, differentieringsperspektivet och fragmenteringsperspektivet och i vår studie har vi undersökt vilket av dessa perspektiv som två olika delar av en organisation tillhör. Vidare har vi sökt svar på frågan hur de olika perspektiven påverkar måluppfyllelsen i de två olika delarna av organisationen.

SammanfattningTitel: Implementering av CRM utifrån ett värdeskapande perspektiv Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i Företagsekonomi med inriktning marknadsföring skriven på Högskolan i Gävle Författare: Anna Strandberg & My Östh Handledare: Lars-Johan Åge, Jonas Molin & Jens Eklinder Frick Datum: Maj, 2014 Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån ett värdeskapande perspektiv skapa förståelse för hur företag implementerar CRM. Metod: Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer och som en följd av detta är denna studie av en kvalitativ karaktär. Våra respondenter arbetar på företag som jobbar med CRM. Insamlad data är analyserad med analysmetoden Well Grounded Theory. Resultat & slutsats: Vid ett värdeskapande perspektiv arbetar företagen med ett kundfokus samt en ständigt vilja att skapa förståelse för sina kunder. Studien visar att företagen poängterar vikten av att lära känna sina kunder och få dem att bli lojala, som ett sätt att skapa värde. Ledningen bör involveras och agera föredömligt vid implementeringen av CRM och på så sätt skapa goda förutsättningar. Förslag till vidare forskning: Något som varit återkommande under studiens gång från respondenterna har varit engagemang och acceptans vid implementeringen av CRM.

Under de veckor vi var ute på VFU väcktes en rad frågor hos oss. På våra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde båda att detta påverkade undervisningen på flera sätt, och började därför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insåg vi att synen på IT-verktygen och deras användningsområden varierade kraftigt. Där av växte tanken fram om att undersöka elevers och lärares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av två skolor.Den här uppsatsen ser skolledningarna på de båda skolorna som huvudaktörer vad gäller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lägga fokus på elever och lärares uppfattningar av dessa.

Syftet med genomförda studie är att undersöka om barn kan få ökat inflytande i förskolan genom att med hjälp av kamera själva dokumentera sin verksamhet. Dokumentation i förskolan utförs oftast av vuxna, men i studien vänds detta på genom att låta barnen dokumentera. Utgångsdiskurs och perspektiv är kompetensdiskursen och barns perspektiv. I förskolans nyligen reviderade läroplan framgår det att förskolan är skyldig att dokumentera verksamheten och följa upp dokumentationen, samt att barn i förskolan har rätt till inflytande över verksamheten. Den genomförda studien använder kvalitativ metod för att kunna uppmärksamma det unika och avvikande i barnens fotografier, och för att kunna förstå hur barnen upplever sin vardag på förskolan.

Syftet med vår uppsats är att intervjua ungdomar som har en utländsk bakgrund, tjejer och killar i 18-års ålder på en gymnasieskola i Malmö. Vi vill studera hur de tänker, resonerar och förhåller sig kring frågor som har med sexualitet och intima relationer att göra. Detta genomfördes med en kvalitativstudie och den grundas på sju ungdomar. För att analysera vår empiri har vi använt oss av sociologen Anthony Giddens perspektiv på den moderna synen på sexualitet och kärleksideologin. Sedan även av Nader Ahmadi som diskuterar föräldrarnas svårigheter till att komma till en ny omgivning och möta en ny attityd till sex och Pierre Bourdieu begrepp, habitus.