Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare förklarar hur mobbning uppstår och hur lärare agerar för att stoppa pågående mobbning. Frågeställningarna är: Vad tror verksamma lärare är den främsta orsaken till mobbning? Hur gör verksamma lärare för att stoppa pågående mobbning? Skiljer sig lärares förklaringar om och agerande mot mobbning från forskningens teorier om mobbning och hur den bäst bekämpas? Tidigare forskning inriktad på lärarnas vardagspraktik mot mobbning saknas. Undersökningens resultat diskuteras mot bakgrund av främst svensk mobbningsforskning och anti-mobbningsprogram. Resultatet beskrivs och förklaras utifrån problemställningen om lärarnas handlande överensstämmer med eller avviker från forskningsbaserade teorier.

I Sverige pågår en process där allt fler människor betraktar sig som icke-religiösa och väljer att lämna sitt medlemskap i Svenska kyrkan. Med bakgrund av denna samhällsutveckling är det troligt att fler alternativa begravningsplatser kommer att efterfrågas i framtiden. Målet med denna uppsats är att undersöka vilka gestaltningsprinciper som är viktiga för dessa platser och hur dessa principer påverkar önskvärd karaktär. Kyrkogården har traditionellt stått för värden som stillhet, andlighet och kontemplation. Dessa värden är betydande för människan inte minst då hon bearbetar en förlust eller traumatisk händelse. Uppsatsen undersöker hur en plats kan gestaltas för att understödja människan i detta behov. Studien genomförs genom en kvalitativ litteraturstudie där en utkristallisering av betydande gestaltningsprinciper sker.

Detta examensarbete syftar till att lyfta fram förskolebarns resonemang gällande stress. Vi lyfter fram och diskuterar olika teorier och begrepp angående stress. Delar som berörs är exempelsvis orsaker, symtom, hantering, lärarens roll, samt stress i förskolan. Vi kommer även att behandla en pedagogisk synvinkel utifrån Sommer och Vygotskijs teorier.De frågeställningar vi har utgått ifrån i undersökningen har varit; Vilket resonemang för barn i förskolan gällande begreppet stress, vad anser barnen orsaka stress hos sig själva, upplever barn i förskolan sig stressade samt hur tror barnen att de kan motverka sina stresskänslor? Vi genomförde intervjuer med 14 barn i fyra till sexårsåldern där resultatet visade sig att de förknippade stress med att ha bråttom och att detta även var orsaken till stress hos dem själva.

Försvarsmaktens sjukvårdsorganisation var under det kalla kriget och invasionsförsvarets dagar anpassad och dimensionerad för att kunna omhänderta tusentals skadade per dygn. Sedan 1990-talet har Försvarsmaktens inriktning fokuserat på internationella insatser. I kombination med förändringar inom det medicinska området, hotbilder, skadepanorama och folkopinionen har detta lett till nya förmågor inom den militära sjukvården. Sedan en tid har Försvarsmaktens inriktning ändrats till ett mer nationellt fokus. Vad har då hänt med sjukvårdsförmågorna? Denna uppsats använder sig av Moshe Kress teorier presenterade i boken ?Operational Logistics - The Art and Science of Sustaining Military Operations? för att göra en analys av de förmågor Försvarsmaktens insatsorganisation har idag.

I uppsatsen redogörs för hur processen kring offentlig skulptur kan gå till, med Borås kommun och Charlotte Gyllenhammars skulptur Ute (2004) som exempel. Uppsatsen innehåller en redogörande del om organisationen kring inköp av offentlig skulptur samt en undersökande del vad gäller det specifikt valda fallet.Den analytiska delen utgår från Göran Sonesson och Anders Marners semiotiska teorier och skulpturen analyseras utifrån begreppen uttryck och innehåll med fokus på hur skulpturen uppfattas och tas emot av publiken, referentialitetsbegrepet. Analysen innefattar även perspektiv på platsen och vad den har för betydelse för hur verket uppfattas, utifrån Christian Norberg-Schulz teorier..

Inom institutionsvård för ungdomar har det visat sig finnas flera faktorer som är avgörande för ett positivt behandlingsresultat. En av dessa är personalgruppens samstämmighet. I föreliggande studie har syftet varit att undersöka vilka teorier och metoder som finns och tillämpas på HVB-hemmet Multigruppen, om det finns en förtrogenhet om, samt samstämmighet kring dessa hos personalgruppen, samt på vilket sätt ledarskapet på verksamheten bedrivs och om strategier för att främja en samstämmighet finns. Studien har en kvantitativ och kvalitativ metodansats. En enkätundersökning med verksamhetens personalgrupp och fem stycken intervjuer genomfördes.

Syfte: Denna uppsats handlar om vad som motiverar mäklarna på Fastighetsbyrån i Gävle att arbeta. Vi har avgränsat oss till enbart Fastighetsbyrån i Gävle eftersom ämnet vi ska belysa kan bli mycket mer intressant när man jämför arbetare som arbetar på samma arbetsplats.Metod: Vi har valt att tillämpa besökintervjuer då vi får en tvåvägskommunikation, genom detta sätt får vi mer uttömmande svar. Vi har även valt inriktningen hermeneutik och deduktion då dessa typer av metod ger oss utrymme för olika tolkningar och ger oss möjligheten att göra en logisk analys och slutsats. Vi har intervjuat sex stycken mäklare på Fastighetsbyrån i Gävle för att få reda på vad som motiverar dem att arbeta.Resultat & slutsats: De teorier vi har använt oss av är utvecklade av respekterade och erkända forskare som byggt sina teorier främst på att individen ifråga bör ha de viktigaste behoven tillfredställda. Först då dessa behov är tillfredställda kan motivationen framträda.

Vi är båda intresserade av profilämnen i skolan och hur dessa integreras i undervisningen. När vi hörde talas och kom i kontakt med Malmö FF:s fotbollsakademi bestämde vi oss för att studera fenomenet närmare. Skolans elever med blandad etnisk bakgrund och deras intresse för fotboll ledde oss fram till att vi frågade oss hur en sådan skola fungerar och hur eleverna påverkas av skolans miljö. Vi bestämde oss för att göra en kvalitativ studie om hur miljön på Malmö FF:s fotbollsakademi påverkar eleverna utifrån Pierre Bourdieus teorier om habitus och socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital. Vårt syfte är att beskriva och dokumentera inverkan den unika miljön, sett ur etnicitet-, klass- och genusperspektiv, som Malmö FF:s fotbollsakademi har på de elever som går där. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. På detta har vi sedan applicerat Pierre Bourdeius teorier om habitus och existensbetingelser.

Med utgångspunkt i att e-handel ökat markant de senaste åren samt i att lyxvarumärken har speciella egenskaper som komplicerar handel över Internet, är syftet med vår studie att studera hur lyxvarumärkena hanterar Internet som distributionskanal. Undersökningen grundar sig på en fallstudie av 12 lyxvarumärkens hemsidor samt på en personlig intervju. Den teoretiska referensramen innehåller teorier kring begreppet lyx samt lyxvarumärket och dess speciella egenskaper. Vidare återges teorier om lyxkonsumenten samt köpupplevelsens roll vid lyxkonsumtion. Slutligen presenterar vi lyxens demokratisering samt teorier kring Internet och e-handel.

Abstrakt: Det är i mötet mellan utrikeskorrespondenter och främmande samhällen som utrikesnyheter uppstår. Dessa nyheter har ett stort inflytande på hur vi ser på världen. Somingredienser i dessa möten kan det sätt på vilket utrikeskorrespondenter bemöts påverka den bild de förmedlar till sina respektive hemländer.Huvudsyftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur finsktalandeutrikeskorrespondenter upplever mötet med det svenska samhället. Ett annat syfte är också att undersöka om de stereotypa föreställningar, som svenskar och finländare har om varandra, samt om övriga förutsättningar i deras vardag i Sverige, påverkar deras arbete och den bild som de sedan förmedlar till Finland.Totalundersökningen omfattar en kvalitativ intervjuundersökning avseende alla de sexfinsktalande utrikeskorrespondenter som för närvarande är verksamma i Sverige varvat medstudier av litteratur, uppsatser samt tidningsartiklar och elektroniska källor. Den teoretiska referensramen omfattar bl.

Syftet med denna C-uppsats är att försöka ta reda på hur Scientologikyrkan undervisar sina medlemmar och om det kan vara så att Scientologikyrkans syn på undervisning kan vara något för oss pedagoger att ta till oss eller om vi inte alls ska ta till oss av deras syn. För att kunna ta reda på detta finns några frågor jag behöver reda ut:Hur ser undervisningsmiljön ut?Vilka är det som sköter undervisningen?Hur går kurserna till?Hur ser den inre och yttre undervisningsmiljön ut?Kan man försvara så pass (enligt mig) gamla teorier som Scientologkyrkan använder sig av då Hubbard var verksam för ungefär 50 år sedan, alltså under mitten av 1900-talet?Hur stämmer Hubbards teorier överens med vad tidigare forskare inom undervisning säger och hur stämmer det överens med vad som står i LPF94?.

Studiens syfte är att undersöka hur behandlingspersonal vid en opiatmottagning i en stor stad i Sverige ser på substitutionsbehandling och vilken betydelse behandlingsformen har för klientgruppen. Studien baseras på fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal som har olika professioner (kurator, sjuksköterska, läkare samt psykolog) vid en för studien relevant behandlingsenhet. För att analysera det inkomna materialet har följande fem teorier använts: biologiska teorier, systemteorier, stämplingsteori, behavioristiska teorier samt psykodynamiska teorier/anknytningsteori. Resultaten visar att personalen överlag har en liknande syn på bakgrunden till ett drogmissbruk då samtliga anser att orsaken beror på både genetiska och sociala faktorer. Personalen anser även att behandlingsenhetens klienter är i behov av kemiskt framställda opiater (buprenorfin eller metadon) för att kunna bryta med sitt drogmissbruk, detta då det bidrar till att klienterna kan börja fokusera på andra livsområden utöver droganvändandet.

Syftet med följande undersökning är att granska om historielärare på högstadiet kan kontrollera om eleven fördjupat, eller förändrat, sitt historiemedvetande genom skriftliga prov. Om så är fallet kommer det även att undersökas på vilket sätt detta är möjligt. Undersökningen bearbetas genom att teorier från ett antal historiker och författare presenteras. Dessa beskriver och har teorier kring ämnena skriftliga prov, bedömning, historiekunskap och historiemedvetande. Ett viktigt begrepp som hanteras är historiemedvetande. Eleven får genom ett mer fördjupat historiemedvetande perspektiv på tidsdimensionen då ? nu ? sedan, och kan vidareutveckla sin identitet och se sig själv som både skapad och skapare av historien. Arbetet ger en översikt på begreppet historiemedvetande och hur lärare genom skriftliga prov kan utläsa om och på vilket sätt historiemedvetandet fördjupas hos eleven. Undersökningen genomförs dels med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med historielärare på Korsavadsskolan i Simrishamn, och dels genom att teorier och tidigare forskning på området presenteras och diskuteras.

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av moderskapet. Det som problematiseras är vilka normativa förväntningar kvinnorna upplever i moderskapet samt hur de upplever att familjelivet förändras efter att paret fått barn. Uppsatsen belyser dessa problem utifrån ett före- och efterperspektiv relaterat till hushållet, yrkesarbete och föräldraskap.  Modersbilden i dagens samhälle vrids mellan ett husmors ideal och den framgångsrike yrkeskarriäristen. Den goda modern lever upp till hushållsidealet, har en framgångsrik karriär och vårdar sitt yttre efter dagens alla hälso- och skönhetsideal.

I detta arbete har jag undersökt hur man kan tillämpa teorier inom informationsdesign för att gestalta en designlösning som hjälper klättrare att minnas moment från topprepskursen.Svenska klätterförbundet vill utforma ett material med information om klättringsmoment som genomförts under topprepskursen. Materialet ska ges ut till examinerad klättrare i samband med att topprepskursen inomhus avklarats, för att påminna om vad för moment som genomförts under kursen. Tidigare material som ska fylla samma syfte finns tillgängligt men är inte utvecklat för att ges ut i samband med avklarad kurs. En designlösning som utifrån teorier inom informativ bild och kognition har producerats och testats genom öppna observationer. Resultatet i arbetet var att sju av åtta testpersoner i en observation kunde minnas hur ett praktiskt moment skulle utföras utifrån designförslaget..