Syftet med min studie är att ta reda på vad för slags konflikter som uppstår på fritidshemmet, hur de hanteras och vad för förebyggande arbete som används. Fokus ligger även på om det finns en skillnad i dessa aspekter mellan en låsstatusskola samt en högstatusskola. För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort kvalitativa intervjuer med totalt sex behöriga fritidspedagoger, tre på varje skola. Varje intervju har varit individuell och jag har även spelat in mina intervjuer för att inte gå miste om något som sagts. Intervjufrågorna har varit av en lägre grad av strukturering och en hög grad av standardisering för att varje intervju ska vara både öppen och standardiserad.

Syftet med uppsatsen är att jämföra tre vårdcentraler i Stockholms läns landsting med avseende på hur de arbetar med nyckeltal i sin verksamhetsstyrning.Uppsatsen är utförd genom en flerfallsstudie och är baserad på både primär- och sekundärdata. Underlaget till studien har samlats in genom tre intervjuer med antingen verksamhetschef eller ekonomichef på respektive vårdcentral. Våra sekundärdata innefattar artiklar, elektroniska och tryckta källor. För att kunna besvara uppsatsens syfte och frågeställningar samt för att kunna bearbeta våra empiriska data har vi valt några teorier och modeller. Modellerna berör styrprocesser och verksamhetsstyrning medan teorierna bemöter fenomenet nyckeltal. Dessa modeller och teorier har sammankopplats till vår empiri som ligger till grund för vår analys.I analysen får utvalda teorier och sekundärdata möta empirisk data i form av intervjuer.

Detta kandidatarbete ämnar till att ta reda på om eller hur det går att applicera teorier om användbarhet på en webbplats. För att ta reda på detta togs ett koncept på en dynamisk webbplats fram, i form av wireframes, under tre iterationer med hjälp av en iterativ designprocess. Varje iteration avslutades med en heuristisk utvärdering baserad på ett antal riktlinjer som framställts genom en genomgång av litteratur om användbarhetsprinciper. I undersökningen framkommer det att med ett bra urval av riktlinjer samt en förståelse för de användbarhetsproblem som riktlinjerna visar på, kan teorier om användbarhet appliceras på en webbplats för att göra den användbar..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om teorin för ?Hearts and Minds? kan nå framgång med militär vilseledning. De teorier som finns sedan tidigare berör inte hur teorierna om att vinna befolkningens stöd skall gå till när militär vilseledning och upprorsbekämpning används. För att undersöka om militär vilseledning kan användas framgångsrikt inom arbetet att vinna ?Hearts and Minds? blir teorier för militär vilseledning och teorier för upprorsbekämpning beskrivna.

Syftet med studien var att få mer kunskap om vilka motiv människor har till att ständigt återkomma till Sweden Rock Festival och vilka upplevelser under festivalen som attraherar dem. Frågeställningarna var: Varför väljer man att återkomma år efter år till samma festival, och vilka upplevelser under festivalen är attraherande?Till grund för empirin, ligger en kvalitativ studie med intervjuer av sju ständigt återkommande besökare till Sweden Rock Festival. Analysen grundar sig på socialpsykologiska teorier om mänskliga möten av Goffman och psykologiska teorier om motiv. Dessa är bl a; Cromptons teorier om push och pull faktorer och Manells och Isa-Aholas escapeseeking modell.Resultatet visar att informanterna väljer att återkomma för att uppleva sådant de saknar i sina liv till vardags.

Arbetslösheten bland unga vuxna är idag hög i Sverige. Detta samhällsproblem förebyggs bland annat genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Denna sociologiska studie bygger på kvalitativ metod och baseras på tio intervjuer. Studien undersöker inställningar kring det arbetsmarknadspolitiska projektet ?100 satsningen? hos anställande chefer samt deltagare i projektet.

Syftet med uppsatsen har varti att beskriva hur tegeltillverkning har påverkat ett lokalt samhälle relaterat till industrialisemen, samt att försöka skapa en lokal historieskrivning inom ett eftersatt forskningsområde. Utifrån industriella teorier, som bland annat tar upp olika definitioner av begreppet protoindustri, görs en i huvudsak kvantitativ studie av mantalslängder och födelseböcker ur församlingarnas kyrkoarkiv samt staestik från kommerkollegiet. Därtill kommer analyser ach tolkningar av nedtecknade minnen och fotografier från tegelbrukens tid. Den undersökta perioden sträcker sig ungeför mellan 1850-1950 med olika begränsningar i tid beroende på bland annat vilken fråga som undersökts och att en del material ännu omfattas av sekretess. I resultatet dikuteras i vilken grad Enhörnas tegelbruk passar in i definitionen a protoindustri och ett nytt begrepp, cendumindustri, föreslås för att bättre beskriva tegelindustrin och på så sätt förfina teorier om industrialisering..

Detta är en uppsats i media - och kommunikationsvetenskap som tar upp PR´s inflytande i journalistiken med hjälp av två olika metoder. Först har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys där vi jämfört förekomsten av utvalda PR-begrepp från två olika år med tjugo och arton års intervall, 1992 och 1995, samt 2012. Detta för att få fram om det skett en förändring i journalisters användande av begreppen. Därefter följer en kritisk diskursanalys där vi analyserar två nyhetstexter för att med hjälp av van Dijks CDA-modell få fram sociologiska, kulturella och hierarkiska strukturer i texterna. Detta gjordes i syfte att genom dekonstruktion av texterna få fram om en PR-isering har skett i form av journalisters språkbruk och med hjälp av lingvistiska verktyg få fram dolda budskap.Våra frågeställningar lyder som följer: Hur frekvent och i vilken omfattning förekommer utvalda PR-begrepp i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet 2012 jämfört med för 20 år sedan? (Kvantitativ) Vi vill belysa på vilket sätt PR förekommer i nyhetsmedierna med tanke på PR´s förändrade roll idag, och på vilket sätt man kan se detta i journalistiken? (CDA-analys) Hur kan man, med hjälp av textanalys, urskilja och förstå PR´s inblandning i journalistiska nyhetsartiklar? (CDA-analys)Syftet är att få fram om en PR-isering kan urskiljas i nyhetsartiklar och hur den PR-iseringen ser ut.

Denna studie undersöker ett antal unga elitfotbollsspelare i Uppsala och deras bakomliggande faktorer som kan styra deras fotbollsutövande och kulturella aktiviteter, enligt ungdomarna själva. För att förstår detta fenomen har vi vald att använda oss av Bourdieus sociologiska begrepp kapital. Kapital begreppet används för att belysa det som ger anseende, prestige och social status i olika grupper. I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ gruppintervju där samtliga respondenter var 19 år. Det empiriska materialet utgår från sex elitidrottande ungdomar som är verksamma i Uppsala. Resultaten från studien tyder på att elitfotbollsspelare som är uppväxta i likartade sociala omgivningar och går i samma utbildningssystem genererar en homogen syn till fotboll och andra kulturella aktiviteter. Fotboll som aktivitet är starkt kopplat till hemmiljön där elitungdomarna är en del av. Val av livsstil visade sig vara kopplat till ungdomars sociala och kulturella tillgångar som hemmiljö, vänner etc.

Att motivera sina medarbetare i projektgruppen kan vara den största utmaning som en projektledare ställs inför. Det är därför viktigt att denne är förberedd för utmaningen. Målet med den här undersökningen var att identifiera befintliga teorier inom området samt analysera dess applicerbarhet i praktiken. Vid jämförandet av teori och empiri koncentrerades det empiriska underlaget till ett enskilt bolag. Detta gör att dragna slutsatser inte är universellt applicerbara men de kan ge en uppfattning om hur andra löser liknande problem.

"Lester Bangs har aldrig varit i Tranås" är en kultursociologisk studie i syfte att testa hållbarheten i begreppet"kulturell navigation", samt att genom kvalitativ metod visa på skillnader och likheter i Svenska musikkritikers kulturella navigationsvägar. Genom intervjuer med sju musikkritiker, alla från svensk dagspress, strävar uppsatsen efter att visa på varje individs specifika kulturella navigation för att nå en offentlig tyckarposition. Ledordet för intervjuer och för arbetet i stort har varit "Hur?". Hur navigerar en individ genom kulturen för att skaffa sig det kapital som är gångbart på ett specifikt fält? Begreppen kapital och fält är hämtade ur Pierre Bourdieus sociologiska teori och med analysstöd av dessa begrepp ger uppsatsen dessutom några ledtrådar till "Varför" musikkritikerna navigerat som de gjort.

Sammanfattning Syftet med den här studien var att undersöka hur ett antal barn samspelar när de ställdes inför ett problem. Barnen i studien videoinspelades när de arbetade med ett tangrampussel under fem minuter. Vårt syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkar barnens förmåga att lösa uppgiften. Vi analyserade därefter grupperna i ett större perspektiv utifrån deras samspel och resultat av uppgiften. Vi utgick ifrån följande lärandeteorier, behavioristiska teorier, förmedlingspedagogik, kognitiva teorier, konstruktivistiskt perspektiv och sociokulturella teorier.

Studien syftar framför allt till att undersöka förskollärares praktiska metoder i sitt arbete med naturvetenskap och observera om/hur barngruppen influeras av dessa metoder. Studien baseras framförallt på Två intervjuer med förskollärare från två olika förskolor och observation av deras respektive barngrupper Slutsatsen i korthet är att ett undersökande arbetssättet där pedagogerna diskuterar tillsammans med barnen utifrån deras egna intressen, tankar och teorier verkar ge nyfikna barn som inte är främmande för att dra egna slutsatser. Både baserade på sina egna erfarenheter och teorier, men även utifrån andras, barns som vuxnas..

Narkotikan är idag ett stort problem i Sverige och detta är den stora anledningen till varför dessa gatulangningsgrupper har startats. Rapporten avser att belysa gatulangningsgruppens arbetssätt, metoder, teorier och resultat. Arbetet kommer att grunda sig på intervjuer med erfarna poliser inom gatulangningsgruppen och fokus kommer att ligga på polismyndigheten i Skåne närmare bestämt Hässleholm. Dessa grupper gör riktade insatser mot olika personer som begår brott mot narkotikastrafflagen. Det finns ett antal olika teorier och modeller som rapporten innehåller som förklarar varför en person begår brott.

I en arkitektur med tunna klienter körs all programvara centralt från servern, medan med tjocka klienter körs programvaran lokalt på varje enskild klient. I denna uppsats har vi tagit fram teorier om för- och nackdelar med tunna och tjocka klienter och gjort en fallstudie vid Luleå tekniska universitet på en avdelning som nyligen bytt från tjocka till tunna klienter. Utifrån de teorier vi läst och den empiri vi utfört drog vi slutsatsen att tunna klienter oftast passar bättre i arkitekturen än tjocka klienter..