Sammanfattning Det övergripande syftet med min examensuppsats (som slutlig produkt) är att öka kunskap kring genus samt att inspirera till läsarens vidare fördjupning i genusfrågor. Som blivande studie- och yrkesvägledare tycker jag att det är extra viktigt att vara medveten om genus och dess påverkan då jag ska vägleda varje sökande utifrån hans/hennes individualitet. Att vara medveten om genus gör mig uppmärksam på de föreställningar kring genus som jag själv har och hjälper mig således i mitt professionella förhållningssätt. Syftet med detta examensarbete är att ur ett genusperspektiv beskriva hur ungdomar ser på olika yrken, med särskild fokus på genus och status. Syftet har brutits upp i ett antal frågeställningar och en stor tyngd har lagts på att beskriva skillnader mellan könen. Den tidigare forskning som uppsatsen behandlar är avhandlingen Yrke, status och genus av Ylva Ulfsdotter Eriksson, fil. dr.

Detta är en uppsats i media - och kommunikationsvetenskap som tar upp PR´s inflytande i journalistiken med hjälp av två olika metoder. Först har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys där vi jämfört förekomsten av utvalda PR-begrepp från två olika år med tjugo och arton års intervall, 1992 och 1995, samt 2012. Detta för att få fram om det skett en förändring i journalisters användande av begreppen. Därefter följer en kritisk diskursanalys där vi analyserar två nyhetstexter för att med hjälp av van Dijks CDA-modell få fram sociologiska, kulturella och hierarkiska strukturer i texterna. Detta gjordes i syfte att genom dekonstruktion av texterna få fram om en PR-isering har skett i form av journalisters språkbruk och med hjälp av lingvistiska verktyg få fram dolda budskap.Våra frågeställningar lyder som följer: Hur frekvent och i vilken omfattning förekommer utvalda PR-begrepp i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet 2012 jämfört med för 20 år sedan? (Kvantitativ) Vi vill belysa på vilket sätt PR förekommer i nyhetsmedierna med tanke på PR´s förändrade roll idag, och på vilket sätt man kan se detta i journalistiken? (CDA-analys) Hur kan man, med hjälp av textanalys, urskilja och förstå PR´s inblandning i journalistiska nyhetsartiklar? (CDA-analys)Syftet är att få fram om en PR-isering kan urskiljas i nyhetsartiklar och hur den PR-iseringen ser ut.

Titel: Klass och hälsa ? en studie om klass som förklaringsfaktor i svensk dagspress under perioden 1997-2007Författare: Maria-Helena Mudric och Emmeli NilssonHandledare: Freddy Winston CastroTyp av arbete: Examensarbete i sociologi 15 p Tidpunkt: november 2007 ? mars 2008Syfte och frågeställning:Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur klassbegreppet används för att förklara hälsa och ohälsa i svenska dagstidningar samt göra en anknytning till större sociologiska klassteorier. Att det finns ett samband mellan klass och hälsa är känt men hur sambandet framställs i dagstidningar har inte tidigare undersökts, därför vill vi explorera området och bana väg för vidare forskning. Vår frågeställning är: Hur används och definieras klassbegreppet i svensk dagspress som förklaringsfaktor till hälsa och ohälsa under perioden 1997 ? 2007?Metod och material:Vi utgick utifrån en kvalitativ textanalytisk metod och vår ansats var av explorerande art.

I mitt examensarbete har jag för syfte att spegla området matematiksvårigheter ur ett forskar- samt lärarperspektiv. Jag vill ge en bild av hur forskare och lärare uppfattar matematiksvårigheter, vad det innebär och hur det tar sig i uttryck. Vidare vill jag ta reda på hur lärare arbetar med att tillgodose elever med matematiksvårigheter i sin undervisning. Jag har använt mig av litteraturundersökning, intervjuer och observationer som metod för att uppnå mitt syfte med studien. Både forskningen och de intervjuade lärarna visar på att matematiksvårigheter är ett svårdefinierat begrepp, som det används en rad olika termer för att beskriva.

Nyanlända elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjälp av intervjuer med nyanlända elever och skolpersonal är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet är även att se i vilken utsträckning skolorna tillämpar och strävar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvärdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlända eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Nyanlända elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjälp av intervjuer med nyanlända elever och skolpersonal är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet är även att se i vilken utsträckning skolorna tillämpar och strävar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvärdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlända eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Abstrakt: Det är i mötet mellan utrikeskorrespondenter och främmande samhällen som utrikesnyheter uppstår. Dessa nyheter har ett stort inflytande på hur vi ser på världen. Somingredienser i dessa möten kan det sätt på vilket utrikeskorrespondenter bemöts påverka den bild de förmedlar till sina respektive hemländer.Huvudsyftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur finsktalandeutrikeskorrespondenter upplever mötet med det svenska samhället. Ett annat syfte är också att undersöka om de stereotypa föreställningar, som svenskar och finländare har om varandra, samt om övriga förutsättningar i deras vardag i Sverige, påverkar deras arbete och den bild som de sedan förmedlar till Finland.Totalundersökningen omfattar en kvalitativ intervjuundersökning avseende alla de sexfinsktalande utrikeskorrespondenter som för närvarande är verksamma i Sverige varvat medstudier av litteratur, uppsatser samt tidningsartiklar och elektroniska källor. Den teoretiska referensramen omfattar bl.

Det är inget nytt att undersöka interaktioner på Facebook, dock är det oftast ur privatpersoners synvinkel Facebook undersöks och inte lika ofta ur en organisations synvinkel. Den här studien syftar till att fylla en del av gapet i medie- och kommunikationsforskningen om hur ideella organisationer beter sig på Facebook genom att undersöka den narrativa processen hos två ideella organisationer och hur delaktiga användare är i organisationernas berättelse beroende på organisationens storlek, Kvinnojouren Embla och Rädda Barnen. Därför är studiens frågeställning utformad som följande; på vilket sätt interagerar ideella organisationer med sina medlemmar via organisationens Facebook-sida? Hur utvecklas interaktiva berättelser på organisationernas Facebook-sida? Vilka skillnader kan identifieras mellan en stor och liten organisation?Studien utgår ifrån Earl och Kimport (2011) som menar att organisationer kan använda sig av två strategier i sin kommunikation på nätet; supersize strategier, som kortfattat innebär att organisationer tar sina befintliga offline-strategier och gör dem större, starkare och kraftfullare via internet, samt teori 2.0 strategier, som kortfattat innebär att organisationer använder nya, innovativa metoder för att förmedla sina budskap. Solis och Breakenridge (2010) skriver om hur interaktivitetsmöjligheter förändrar hur organisationer bör tänka när de skriver meddelanden på nätet och att organisationer bör sluta se sina intressenter som en stor publik, utan att de ska betraktas och behandlas som individer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur genusrelationer reproduceras och förändras genom familjekulturer som formar praktisk hjälp mellan generationer i Sverige. Här studeras den hjälp som föräldrar ger till sina vuxna barn, och särskilt till vuxna barn med egna barn. Uppsatsen undersöker ur ett mottagar- och ett givarperspektiv både hur vanligt förekommande hjälpen är och vilka faktorer som avgör vem som får och ger hjälp. Dessutom analyseras könsstrukturer i den hjälp som ges och huruvida de strukturerna påverkas av om det finns barn i mottagarfamiljen. Metoden för uppsatsen är kvantitativ analys av enkätsvar kombinerat med lit-teraturstudie av tidigare forskning på området. Materialet har hämtats ifrån forskningsprojektet ?Familjeband mellan generationer.

Syfte: Uppsatsen söker frilägga det specialpedagogiska forskningsområdets ideologiska konstruktioner via framskrivningar i specialpedagogisk programlitteratur, avseende gränsdragningar mellan vetenskaper, specialpedagogiska perspektiv och karaktäristika.Teori: Med inbegripande av kontrastiva konstruktioner mellan vetenskaper för visst ideologiskt främjande, ger begreppet gränsarbete (Gieryn, 1983) signifikans åt områdets konstruktion. Gränsarbeten kan innebära retoriska framskrivningar av vetenskapliga perspektivs karaktäristika, med funktion av medel för makt framför beskrivning av vetenskap. Enligt marxistisk s.k. negativ ideologitradition har ideologier bl.a. vidmakthållande funktioner för stat och styrande grupper.

Den här uppsatsen handlar om dampdiagnostisering av barn i skolan. Denna debatt har under flera år varit intensiv och tidvis ganska infekterad. Flera forskare beskriver DAMP som ett stort folkhälsoproblem där så många som 5 % av vårt lands barn och ungdomar har symtom som kan leda till en diagnos. Detta innebär i så fall att det finns ungefär ett barn i varje klass som lider av detta, ett problem som i många fall dessutom fortsätter upp i vuxen ålder. Samtidigt finns det personer som kraftigt motsätter sig diagnoser och menar att framförallt DAMP är rena påhittet.

Problem/Bakgrund: Upplevelsen av ett neurotiskt beteende är ett psykologiskt fenomen och ofta är det den psykologiska vetenskapen som forskar inom ämnet. Vad som inte får förringas är att konstruktionen av neuros innefattar sociologiska och socialpsykologiska orsaker. En individs personlighetstruktur formas i interaktionen med kulturen och det är i detta möte som neurosen har sin grund. Religionen har stor betydelse i hur individer socialiseras. Fara uppkommer när neurotiska och auktoritära personlighetsstrukturer legitimerar destruktiva handlingar genom sin självutnämnda "gudomliga position", tolkning av troslära och samtidigt stöds av en organisation som möjliggör detta.

Två arbetsplatser inom äldreomsorgen i Malmö undersöktes med en enkät. Båda arbetsplatserna hade en hög sjukfrånvaro. Den ena arbetsplatsen hade 80 sjukdagar per anställd och den andra hade 40 dagar. Arbetsplats med högst sjukfrånvaro hade 61 anställda och den andra hade 48 anställdaSyftet med undersökningen var att undersöka samband mellan sjukfrånvaro, psykosocial arbetsmiljö och syn på arbete. Hypotesen var att de med instrumentell syn på arbete oftare blir sjukskrivna då den psykosociala arbetsmiljön är dålig.

Miljömedvetenheten bland allmänheten har den senaste tiden ökat i takt med att fler och fler varningstecken kommer fram om att allt inte står rätt till. Företag har ett stort ansvar då de orsakar stora mängder utsläpp, och även med tanke på det faktum att de är den ledande kraften att skapa mer miljövänliga produkter och lösningar på diverse miljörelaterade problem. Ur ett investerarperspektiv utgör miljörelaterade nyheter en speciell typ av information att ta ställning till. Den mest tydliga problematiken är hur miljörelaterade händelser ska tolkas och värderas, och kanske framförallt hur den övriga marknaden kommer att reagera på detta. Ur denna synvinkel har studiens problemformulering växt fram: Hur påverkar offentliggörande av miljöhändelser aktiekursen för noterade företag? Som en följd av detta har syftet varit att beskriva eventuella samband mellan företags aktiekurser och offentliggörande av miljöhändelser.Metoden som vi använt oss av är en så kallad eventstudie, vars mål är at mäta effekter av en ekonomisk händelse på ett företags värde.

Miljömedvetenheten bland allmänheten har den senaste tiden ökat i takt med att fler och fler varningstecken kommer fram om att allt inte står rätt till. Företag har ett stort ansvar då de orsakar stora mängder utsläpp, och även med tanke på det faktum att de är den ledande kraften att skapa mer miljövänliga produkter och lösningar på diverse miljörelaterade problem. Ur ett investerarperspektiv utgör miljörelaterade nyheter en speciell typ av information att ta ställning till. Den mest tydliga problematiken är hur miljörelaterade händelser ska tolkas och värderas, och kanske framförallt hur den övriga marknaden kommer att reagera på detta. Ur denna synvinkel har studiens problemformulering växt fram: Hur påverkar offentliggörande av miljöhändelser aktiekursen för noterade företag? Som en följd av detta har syftet varit att beskriva eventuella samband mellan företags aktiekurser och offentliggörande av miljöhändelser.Metoden som vi använt oss av är en så kallad eventstudie, vars mål är at mäta effekter av en ekonomisk händelse på ett företags värde.