I och med omregleringen på den svenska apoteksmarknaden så ställs svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bästa, som en del av svensk hälso- och sjukvård, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förändring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvärld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stärka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hälso- och sjukvård. Således publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag på en lösning på ett problem så gav den också upphov till en osäkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osäkerhet som varje enskild organisation måste hantera.

The aim of this thesis is to explore the relationship between the surrounding world and the library with respect to the library?s need to provide a Library 2.0 web site. We also explore the relationship between the physical and the virtual library. Our research objects are the public libraries of Stockholm and the Umeå region, that maintain the web sites Biblioteket.se and minabibliotek.se respectively. By applying Dorte Skot-Hansen's theory of rationales we found that the Stockholm public library is acting in accordance with the experience rationale, whereas the libraries of Umeå are influenced by the instrumental rationale.

This master?s thesis deals with problems and opportunities when it comes to cooperation between compulsory schools, upper secondary schools, school libraries and public libraries on Gotland. The goal of this thesis is to investigate which ideas exist among public librarians, school librarians and headmasters when it comes to taking responsibility for the students? information literacy, basic library knowledge and passion for books. It also examines some of the problems they meet when trying to work together around these tasks.

Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet är stor. En kommun kan bestå av en mängd olika nämnder, bolag och styrelser och alla är föremål för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen på uppdraget innebär att inte allt som sker i kommunen kan granskas och därför krävs det prioriteringar från den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka faktorer som påverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

Syftet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt samhällsteoretiskt perspektiv, ge både oss själva och läsaren en ökad förståelse för och synliggöra flickor från vissa etniska grupper och deras intim- och familjerelationer i Sverige. För att kunna förstå flickornas eventuella problem och konflikter i familjen tar vi hjälp av Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen i det moderna samhället. De frågeställningar som besvaras är:? Vilka skillnader mellan det förmoderna och moderna samhällets syn på intim- och familjerelationer ställs flickorna i vårt material inför?? Hur kan dessa skillnader tolkas och förstås utifrån Luhmanns systemteoretiska analys av den moderna familjen?Vår studie är ett teoretiskt arbete och grundar sig på litteraturstudier. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi inspirerats av och löst anknutit oss till en abduktiv metod.

I USA infördes begreppet informationsoperationer i mitten av 1990-talet och det har sedan dess skett en stor utveckling inom detta fält. Även i den svenska Försvarsmakten har konceptetinformationsoperationer införts och en utveckling och uppbyggnad av förmågor inom detta koncept pågår. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida konceptet informationsoperationers uppkomst i Försvarsmakten kan utgöra ett exempel på idéspridning. Utgångspunkten är att USA som en av världens ledande försvarsmakter är trendsättare för andra försvarsmakter i västvärlden, däribland den svenska Försvarsmakten. Med utgångspunkt i teorin om idéspridning undersöks om den amerikanska idén om informationsoperationer har spridit sig och snappats upp av Försvarsmakten som sedan översatt idén efter sina egna förutsättningar.

I vår studie avser vi söka svar på vilken roll skolan spelar som socialt rum för ungdomars identitets- och meningsskapande. Det är en sociologisk studie där vi mer precist belyser den betydelse olika platser i skolan har för eleverna. Vi studerar även hur elever umgås, vilka man rör sig med och varför. Studien har ett betonat vardagsperspektiv, där vi vill studera vanliga ungdomar i sin vardag i skolan. Som analysinstrument använder vi oss av den franske sociologen Michel Maffesolis teori om neo-stammar.

Denna uppsats handlar om människor som levt med missbruk och beroende och tillfrisknat. Likt titeln att göra en svängom (direkt översatt från engelskans ?make the turn?) som är ett slangutryck för att sluta med droger, har avsikten varit att försöka förstå varför människor hamnar i beroende. Med hjälp av kvalitativa data i form av intervjuer och teoretiskt lärande har uppsatsens syfte varit att belysa alkohol- och narkotikaberoende. Resultat har framkommit med hjälp av informanternas svar och sociologiska teorier som pekar på att ökad förståelse för människor med beroende kan tänkas ge en inblick i varför individer utför ett visst handlande som inte anses vara socialt accepterat.

Ledarskap finns på flera platser i samhället och kan se ut på olika sätt. Det är något som alla känner till eller har kommit i kontakt med på ett eller annat sätt. Likt ord som lycka eller kärlek är ledarskap subjektivt och öppet för tolkning. Vissa hävdar att ledarskap är en medfödd förmåga medan andra menar att det är en förmåga som kan tränas upp. Ledarskapets speciella karaktär med sin skiftande betydelse och utseende fick oss att skriva det här arbetet.

Det senmoderna samhällets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svåranalyserade, vilket har lett till att sociala system måste ha en förändringsförmåga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs på den nivå eller i de interna sektorer där riskerna slår igenom. Uppsatsen ger exempel på befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrån de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvärld samt andra system. Uppsatssyftet är att belysa sociala systems förändringsförmåga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att använda modellen kan förbättra dessa.

Det senmoderna samhällets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svåranalyserade, vilket har lett till att sociala system måste ha en förändringsförmåga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs på den nivå eller i de interna sektorer där riskerna slår igenom. Uppsatsen ger exempel på befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrån de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvärld samt andra system. Uppsatssyftet är att belysa sociala systems förändringsförmåga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att använda modellen kan förbättra dessa.

Syftets med denna uppsats har sin utgångspunkt i antagandet att globaliseringsprocessen har gett effekter i form av migration och den typ av organisation som betecknar EU och Frontex. Det huvudsakliga syftet är att utifrån en teoretisk diskussion belysa förhållandet mellan Frontex arbete och de mänskliga rättigheterna. De tre teorier som har använts är styrningsmentalitet, sociologisk globaliseringsperspektiv och mänskliga rättigheterna. Den metod som användes för att besvara undersökningens syftet har varit kvalitativ i form av textanalys. Denna teknik har gett tillfredställande resultat i besvarandet av problemformuleringen.

Det senmoderna samhällets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svårstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrån sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats är syftet dels att ge en bild av och exempel på hur riskhantering kan gå till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och därtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts främst av två intervjuomgångar med fem informanter i varje.

Det senmoderna samhällets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svårstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrån sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats är syftet dels att ge en bild av och exempel på hur riskhantering kan gå till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och därtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts främst av två intervjuomgångar med fem informanter i varje.

I Bosnien och Hercegovina har det i 15 år pågått en segregering mellan tre nationer, bosnier, kroater och serber. I detta arbete har jag valt att närmare studera segregation mellan bosniska och kroatiska ungdomar i Stolac. Syftet med denna undersökning var att ta reda på varför denna etniska segregation fortfarande är så djup och hur ungdomarna ser på denna segregation, men även att ta reda på hur man kan motarbeta denna uppdelning. Genom att göra sex personliga intervjuer, fyra med ungdomar och två med lärare på skolorna i Stolac, enkätundersökningen och deltagande observation fick jag större inblick i segregationen i Stolac. Men även anledningar till segregations bevaring, vad ungdomarna tycker om den här uppdelningen och vad de tycker hur man borde motarbeta detta.