Vårt syfte med detta examensarbete var att utifrån ett Sociokulturellt perspektiv undersöka i vilken utsträckning eleverna i skolåren 7-9 fick tillägna sig matematik genom dialog. Vi har använt oss av metoderna observation och intervju. Observationerna har vi utfört i två olika skolor hos fem pedagoger inom ämnet matematik. Resultatet av observationerna visade att eleverna fick tillägna sig en mycket liten del av matematik- kunskaperna genom användandet av det matematiska språket. Utifrån detta resultat utformade vi en kompletterande intervju som utfördes på tre av dessa pedagoger.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete var att undersöka lärares materiella och strukturella resurser samt hur de använder sig av dessa i sin läs- och skrivundervisning i åk f-3. Denna studie bygger på intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Vi har studerat ämnet utifrån ett Sociokulturellt perspektiv. Den teoretiska genomgången behandlar läs- och skrivlärande ur ett Sociokulturellt perspektiv. Därefter presenteras en avgränsad del av forskning kring barns läs- och skrivlärande för tidigare år.Metoden i detta examensarbete utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lärare i åk f-3. Samtliga deltagare har arbetat i skolans värld i många år.

Syftet med denna undersökning har varit att göra en beskrivning av ett tematiskt arbetssätt i förskolan med utgångspunkt i en fallstudie. Vi saknade en färdig beskrivning som kan följas för pedagoger som vill arbeta tematiskt på förskolan. Vi ville därför skapa en beskrivning för att kunna ge oss själva och andra ett verktyg som kan underlätta arbetet för den tematiska verksamheten på förskolor.Vi valde att ta ansats i den hermeneutiska vetenskapsteorin i vårt arbete. Ett Sociokulturellt perspektiv tillsammans med ett kontextuellt perspektiv utgör vår teoretiska utgångspunkt i arbetet. Vi bestämde oss för att göra en fallstudie för att kunna fördjupa våra kunskaper om tematiskt arbete.

Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lärande som läraren uppmanar studenterna att tillämpa inom ramen för två nätbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgångspunkt i ett Sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan läraren och studenterna. Resultatet visade på flera intellektuella redskap som läraren uppmanade sina studenter att använda sig utav. Ur analysen kunde också vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur läraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som läraren mest uppmanade studenterna till att använda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att läraren kontinuerligt försökte få studenterna till att föra en fruktbar dialog både med varandra och med läraren.

Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lärande som läraren uppmanar studenterna att tillämpa inom ramen för två nätbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgångspunkt i ett Sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan läraren och studenterna. Resultatet visade på flera intellektuella redskap som läraren uppmanade sina studenter att använda sig utav. Ur analysen kunde också vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur läraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som läraren mest uppmanade studenterna till att använda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att läraren kontinuerligt försökte få studenterna till att föra en fruktbar dialog både med varandra och med läraren.

Syftet med studien har varit att beskriva undervisning i utomhuspedagogik ur ett didaktiskt och Sociokulturellt perspektiv. De frågeställningar vi hade var: Hur kan man arbeta med naturen som inspirationskälla? Hur kan undervisning i utomhuspedagogik ske utifrån ett didaktiskt perspektiv? Vad kan vi som blivande pedagoger lära oss av denna studie utifrån ett Sociokulturellt perspektiv på lärande? Varför är det viktigt att elever får kunskaper om naturen och vad ett hållbart samhälle är? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med elever i år 6 och lärare på tre skolor. Lärarna undervisar på följande nivåer: förskola, fritidshem, år 3, och år 9. De resultat som framkommit är att lärare och elever gemensamt upplever att kunskaper om utomhuspedagogik är av största vikt.

SyfteFöreliggande studie kan ses som ett bidrag till förståelsen av elevhälsoteamsmötet som en social praktik, där olika professioner regelbundet möts för att samarbeta kring elever i behov av särskilt stöd. Det övergripande syftet var att, ur ett Sociokulturellt perspektiv, undersöka och förstå hur ett elevhälsoteam använder kommunikation och samspel som redskap i sitt uppdrag och arbete med elever i behov av särskilt stöd. Syftet preciserades med följande frågeställningar:1. Hur uttrycks tankar om elevhälsans uppdrag?2. Vad kan vi uppfatta när det gäller verbal aspekt av samspel i elevhälsoteamet? 3. Vad kan vi uppfatta när det gäller handlingsaspekt av samspel i elevhälsoteamet?4. Vad kan vi uppfatta när det gäller relationell aspekt av samspel i elevhälsoteamet?TeoriStudien utgick från ett Sociokulturellt perspektiv, där begrepp som kommunikation och samspel är centrala. I ett Sociokulturellt perspektiv betraktas verkligheten/världen som bestående av sociala praktiker eller diskurser.

I detta arbete kommer ni få ta del av hur fyra verksamma pedagoger beskriver musik och musik som ett språkutvecklade verktyg. Syftet med arbetet är att studera hur pedagoger beskriver musik som språkutvecklande verktyg i det pedagogiska arbetet på förskolan. Detta syfte är sedan utformat till två frågeställningar. Varför musik som språkutvecklande verktyg är viktigt ämne, är av den anledningen att den är avgörande för barnets hela språkutveckling enligt Jederlund (2011). Studien uppkom när vi läste om det Uddén (2004) skriver angående musiken inom lärarutbildningen.

Syftet är att undersöka vad förskollärare har för syfte med samlingen i den pedagogiska verksamheten. Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod med enkätundersökning med tio förskollärare från fyra olika förskolor. Som teoretisk utgångspunkt i arbetet har vi ett Sociokulturellt perspektiv där fokus är samspelet mellan individer. Samlingen kan ses som ett forum med tillfälle att lära av varandra.Undersökningen visar att samlingen har flera olika syften och ses som ett viktigt moment i verksamheten. I resultatet framkom att förskollärarna anser att samlingens främsta syfte är att uppmärksamma varje barn men även att det viktigt att skapa en god gruppgemenskap och en vi-känsla. Vår förhoppning är att detta arbete skall inspirera pedagoger i förskolan till att reflektera över samlingens syfte och dess innehåll samt ställa sig frågan: För vem har vi samling?               .

I föreliggande uppsats har jag studerat bilderna i ett bildläromedel för vuxna illitterata. Läromedlet, som är en bildordbok, används inom sfi-undervisningen i spår 1, kurs A, och heter Tala svenska direkt (Hanssen 2004). Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning bilderna i boken motsvarar kriterierna för en bra bild med högt läsvärde utifrån ett perceptuellt, ett kognitivt, ett Sociokulturellt och ett pedagogiskt perspektiv. Min metod har varit kvalitativ analys och bildanalys. Jag har utgått från semiotisk bildteori och inspirerats av såväl ikonografi och semiotisk bildanalys som av tidigare forskning på området.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka lärda handlingsstrategier som motståndskraft mot stressorer som kan uppstå i en specifik arbetsmiljö. Frågor som ställdes utifrån syftet var: Vilka handlingsstrategier utvecklar arbetstagare för att hantera de stressorer som kan uppstå i en arbetsmiljö? Hur kan handlingsstrategierna förstås i relation till en teoretisk modell kring parametrarna krav-kontroll-stöd? Är handlingsstrategierna ett uttryck för ett Sociokulturellt lärande? I studien användes en kvalitativ metodansats med semi-strukturerade intervjuer där frågor utifrån krav-kontroll-stöd modellen ställdes till fem arbetstagare inom ett anonymt företag i södra Sverige. Teorier som användes i studien var teori om arbetsmiljö och hälsa, Sociokulturellt perspektiv, lärande i organisationskultur samt krav-kontroll-stöd-modellen.De handlingsstrategier som analyserades fram och tematiserats gruppvis i resultatet var följande: (1) Flexibilitet, självgående och hög arbetsmoral, (2) Optimism och humor, (3) Socialt stöd och gemenskap samt (4) Acceptans och paus. Slutsatsen visade snarlika handlingsstrategier arbetstagarna anammat ur organisationskulturen och använder sig av utifrån tolkningen.

Att barn i förskolan vistas utomhus under delar av dagen är nog något som många människor i dagens samhälle ser som en självklarhet. Men vad har pedagogerna själva för uppfattning om sin utomhusverksamhet? Varför ska barnen vara ute varje dag och vad är nyttan med det? Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie på grund av att vi är ute efter pedagogernas uppfattningar om utemiljön. Vårt syfte är att belysa hur några utvalda pedagoger arbetar med utemiljön och vad de uppfattar som vinningar och svårigheter med att vara ute med barnen. Som bakgrund till vår studie har vi valt att belysa utomhusverksamhet ur ett Sociokulturellt perspektiv, att se hur språk och handling kan vävas samman i en utomhusmiljö som i sin tur leder till lärande.Alla har vi olika syn på vad natur är, detta har till stor del att göra med vad gemene man har för tidigare erfarenheter.

Denna uppsats handlar om laborativ undervisning i matematik i en klass 3-4. Den laborativa matematiken anses bra för att den hjälper eleven att förstå det abstrakta med hjälp av konkret material och diskussion. Syftet med uppsatsen är med hjälp av observationer undersöka den laborativa undervisningen som många undersökningar anser vara bra och hur en laborativ undervisning kan se ut. Syftet är också att se hur språket och kommunikationen mellan elev-elev eller lärare- elev bidrar till utveckling. Uppsatsen utgår från ett Sociokulturellt perspektiv med Vygotkij som frontfigur.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som tränar på gym ansåg att olika faktorer påverkade betydelsen för hur trovärdig en gyminstruktör är. Frågeställningarna var: Finns det faktorer som är betydelsefulla för trovärdigheten oberoende av träningsmängd och bakgrundsfaktorer? Varierar uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovärdig beroende på hur många träningstillfällen per vecka en person har? Skiljer sig uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovärdig mellan personer som har en lång tids medlemskap i gymkulturen? Metoden var enkätundersökning som genomfördes på sex olika gymanläggningar i mellanstor stad i västra Sverige. Enkäterna bearbetades i ett datorprogram och diskuterades sedan utifrån begreppet trovärdighet ur ett Sociokulturellt perspektiv. Det framkom att den faktor som graderades högst för trovärdigheten hos en gyminstruktör var att kunna uppvisa goda kunskaper om träningsformen.

I dagens skola handlar det om att kunna förmedla kunskaper som eleverna har nytta av i livet och i sitt valda yrke med omvärldens och branschens krav och förväntningar. Som yrkeslärare skapas mycket eget läromedel och syftet med rapporten är att ta reda på hur ett undervisningsmaterial kan se ut som genererar motivation och som integrerar ett Sociokulturellt perspektiv.De begrepp som används i studien är Sociokulturellt perspektiv, motivation och läromedel. En översiktlig förklaring av begreppen och en litteraturstudie som beskriver olika teoretiska utgångspunkter genomförs i bakgrunden. Metoder som har nyttjats har varit dels litteraturstudier och dels en kvantitativ enkätundersökning.Resultaten av vår undersökning visar på en kombination av elevernas svar och litteraturens olika teorier. Eleverna föredrar träning, mindre grupparbeten och traditionella prov, men vill gärna ha både teoretiska och praktiska presentationer av läraren.