Syftet med studien är att erhålla ökad kunskap om funktionsnedsattas stöd för lärande i arbetet. Strukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes med personer med cerebral pares, kongenital myopati och ryggmärgsbråck, tre av dessa på respektive arbetsplats samt två i hemmiljö. Materialet bearbetades sedan utifrån en hermeneutisk forskningstradition i två kvalitativt skilda kategorier. Ansatsen belyser allmän verksamhetsteori och ett sociokulturellt perspektiv på lärande via talspråk och praktisk handling. De funktionsnedsattas uppfattning av fenomenet visar att lärande sker via talspråk och praktisk handling.

Denna uppsats undersöker vilken världsbild SVT Rapport förmedlar. Frågeställningarna somuppsatsen tar upp är följande; Vilka världsdelar syns? Vad handlar nyheterna om? Vem uttalar sig? Hur framställs människor och deras samhällsklimat?   För att försöka besvara dessa frågor används en kombination av kvantitativ och kvalitativmetod. Studien tar avstamp i en kvantitativ innehållsanalys med ett kodschema som innehåller225 inslag från SVT Rapport under perioden april 2010 till och med mars 2011. Variablerna är världsdel, land, huvudämne och källor.   Den kvalitativa innehållsanalysen utförs med hjälp av en semiotisk analys.

Ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande är miljön och omgivningen en avgörande faktor för individers utveckling. Aktivitet och handling är centrala begrepp för att skapa en god undervisningsmiljö. Lev Vygotskij ? vars kulturhistoriska teorier och hela det sociokulturella perspektivet vilar på ? ansåg att det krävs en aktiv miljö för att skapa bra lärtillfällen. Hur tänker och arbetar bildlärare med rummet och dess resurser för att skapa bra lärmiljöer i skolan? Vilka eventuella problem eller svårigheter kan man eventuellt ställas inför i detta arbete? Genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre olika bildlärare, har jag fått en empiri som jag kopplat till ett teoretiskt ramverk där nyckelorden varit det fysiska rummet, artefakter, didaktisk design och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Mitt resultat visar på att samtliga informanter har tänkt mycket på hur rummet och artefakterna kan hjälpa dem att skapa en bättre lärmiljö. Två av mina informanter har haft stora möjligheter att påverka sina bildsalars utformning och alla tre har gjort medvetna förändringar, för att påverka lärmiljön i en positiv riktning.

Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur föräldrar och förskollärare ser på utvecklingssamtalen i förskolan. Vad förväntar sig föräldrar och förskollärare av utvecklingssamtal och sker det en samverkan? Metoden som användes var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem förskollärare och fem föräldrar från samma kommun men från olika orter.I resultatet syns det att både föräldrar och förskollärare tycker att utvecklingssamtalen är viktiga men att syftet eller förväntningar på samtalet skiljer dem åt. Förskollärarna vill utgå från verksamheten där barnet är en del av den. Föräldrarnas förväntningar på utvecklingssamtalet är istället att prata om barnets trygghet och sociala relationer.

Vi kodade 1318 artiklar från fyra tidningar: Aftenposten och Dagens Näringsliv i Norge och de svenska tidningarna Dagens Nyheter och Dagens Industri. Studien var kvantitativ och undersökte vem som syns i ekonomijournalistiken..

Vårt syfte med undersökningen är att belysa samlingens betydelse. Anser pedagogerna att samlingen är ett tillfälle där barnen tränas i att samspela i grupp och finns det ett syfte med samlingen? Vi har även tagit in en liten del av vad barnen tycker om samlingen. Vi har skrivit kort om Fröbels Kindergarten där vi kan se att samlingen har sitt ursprung och om det finns en likhet med hur samlingen ser ut i dag. I vår undersökning har vi gjort observationer med hjälp av ett observationsschema samt intervjuat pedagoger och barn med diktafon.

Idag finns de varor vi behöver tillgängliga att köpa och de tillverkas ofta långt bort i andra delar av världen. Tyg-, sybehörs- och garnaffärer läggs ned i Stockholm, samtidigt som intresset för att göra själv tycks öka. Denna bakgrund synliggörs genom aktuella rörelser i gränslandet mellan design, konst och hantverk som har gett idéer till mitt designpedagogiska projekt och redskap för att analysera det. Dessa rörelser har ofta politiska eller konsumtionskritiska motiv och en vilja att uppmärksamma, tillgängliggöra, förändra eller förbättra någonting, nära eller i en annan del av världen, med det egna skapandet som redskap.I uppsatsen besvaras frågeställningen: Hur förhåller sig barn i åldrarna elva och tolv år till möjligheten att lämna avtryck i en offentlig miljö i området där de bor? Detta undersöks genom ett designpedagogiskt projekt på biblioteket i en förort i södra Stockholm där ett rum för 9-13-åringar skulle skapas.

I denna studie är syftet att undersöka hur och varför pedagoger tillämpar ett inkluderande arbetssätt av förskolebarn med hörselnedsättning. Detta görs utifrån ett sociokulturellt perspektiv där språk och interaktion anses grundläggande för lärande. För att kunna svara på forskningsfrågorna har observationer samt intervjuer utförts. Utifrån resultatet kan vi se att ett frekvent användande av tecken och förstärkning är av stor vikt för att kunna inkludera barn med hörselnedsättning och ge dem samma förutsättningar att ta del av sammanhanget som övriga barn. I resultatet går att utläsa miljöns påverkan och hur den utnyttjas i utformningen av verksamheten för att anpassas till de enskilda individernas förutsättningar.

Examensarbetet har till stora delar genomförts av två studenter men avslutats av en. Examensarbetet är en studie av kommunikationen under matematiklektioner med fokus på lärarens yttranden. För att undersöka detta använder vi oss av ett sociokulturellt per-spektiv på inlärning. Vi har observerat tre lärare under deras matematiklektioner. Ob-servationerna har varit inriktade på att kartlägga lärarnas yttranden.

Syftet med studien är att få ökad insikt i körledares förhållningssätt till och hantering av sångtekniska övningar i kör. Bakgrundskapitlet beskriver sångrösten som instrument, och olika ? i sångsammanhang ? vanligt förekommande begrepp samt ger en presentation av tidigare litteratur och forskning som anknyter till studiens syfte. Vidare presenteras ett sociokulturellt perspektiv i egenskap av teoretisk utgångspunkt.Undersökningen är genomförd med hjälp av den kvalitativa intervjun som metod. Fyra i nuläget aktiva körledare intervjuades och i resultatet beskrivs deras syn på vad röst- och sångteknik innebär och hur de går tillväga för att förmedla detta till sina korister samt vilka redskap som används för ändamålet.

Bakgrund: Rapporter från Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande är traditionell, att eleverna har svårt för problemlösning och att eleverna i hög grad hänvisas till läromedlet. Studier visar också att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lärande, laborativ matematik) påverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan lpf94 finns också krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den här studiens syfte så här:Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i läromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förändrat sig under perioden 1980-2006.Metod: ·Kvalitativ analys av stil och språkbruk.·Andel uppgifter av undersökande karaktär·Andel intresseväckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang.Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets läromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet då gymnasiet reformerades.

Vårt syfte med denna studie är att beskriva lärares uppfattningar om en kommunikativ matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua fem lärare och utifrån dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera variation. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat fem matematiklärare på fyra olika skolor.Resultatet visar att de flesta lärarna tillskriver den muntliga kommunikationen stort värde. Lärarna uppfattar kommunikationen som betydelsefull för lärandet och framhåller dess mervärde för elevernas lärande samt matematikundervisningens utformning. Olika faktorer som tid, styrdokument, den fysiska miljön, elevers och lärares kompetens, det matematiska språket samt elevgruppen gör dock att lärarna inte alltid kan använda sig av kommunikation i undervisningen på önskvärt sätt.

Syftet med vårt examensarbete är att få en liten uppfattning om vad det är för språk lärare använder i sin undervisning och hur de kommunicerar. Problemet vi undersöker är hur eleverna får den kunskap de behöver matematiskt och språkligt. I vår undersökning har vi använt oss av ett sociokulturellt perspektiv där vi tittar på artefakter, kontext och mediering. Vi koncentrerar oss på språket som används under lektionerna och hur lärarna går till väga för att nå ut till eleverna. En kvalitativ metod fungerade bäst för vår undersökning och vi har utgått från att observera två lärare på fyra lektionstillfällen var, med ljudinspelning och anteckningar.

Studien behandlar lärares förhållningssätt till den interaktiva skrivtavlan som artefakt i matematikundervisningen. Syftet är att, genom videobservation och intervju med tre lärare, se vilka potentiella nya möjligheter den interaktiva skrivtavlan genererar till och varför lärarna väljer att arbeta med den under matematiklektioner. Vårt fokus ligger på artefaktens relation till lärandet samt tidsaspekten. Materialet bearbetades utifrån ett sociokulturellt perspektiv där fokus låg på lärares och elevers samspel med den interaktiva skrivtavlan som artefakt. Vi har även sett till lärarnas användande i relation till begreppet meningserbjudande, affordance.