De senaste Ären har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förvÀntas fortsÀtta öka pÄ samma vis. Detta medför bÄde positiv och negativ pÄverkan pÄ destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara lÄngsiktigt hÄllbar Àr det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv pÄ destinationspÄverkan. Tidigare forskning har frÀmst varit fokuserad pÄ lokalbefolkningens syn pÄ turismen, och dÀrför behövs vidare forskning frÄn turisternas synvinkel.Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspÄverkan inom de tre hÄllbarhetssfÀrerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de tvÄ turistgrupperna massturister och alternativturister.Undersökningen har gjorts med hjÀlp av en enkÀtundersökning administrerad pÄ Internet.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

Studiens syfte var att undersöka och ge en övergripande bild av sfi-lÀrare upplevelser av att studera under liknande sprÄkliga villkor som sina elever pÄ sfi. För att kunna ge en helheltsbild valde jag att anvÀnda mig av tre frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ olika delar av deras upplevelser; hur talar lÀrarna om sina erfarenheter av att vara elev under liknande sprÄkliga villkor som sina elever? Hur talar lÀrarna om sina erfarenheter av att möta sina elever sedan de börjat studera pÄ kursen? Vilka insikter uttrycker lÀrarna att kursen har gett om sfi-lÀrarrollen?För att undersöka detta fick sfi-lÀrare pÄ en skola i en medelstor svensk stad gÄ en nybörjarkurs i arabiska pÄ mÄlsprÄket, dvs arabiska var det enda sprÄk som anvÀndes i undervisningen och kommunikationen med kursens lÀrare. Efter kursen genomfördes individuella samtalsintervjuer med sfi-lÀrarna. DÀrefter gjordes en innehÄllsanalys dÀr svaren analyserades i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.Resultatet visade att sfi-lÀrarna uppgav att det varit nÄgot annorlunda Àn de förvÀntat sig att studera pÄ mÄlsprÄket.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att nÄ ökad kunskap i hur lÀrare pÄ gymnasieskolans estetiska program förhÄller sig till och undervisar i improvisation. Arbetet avgrÀnsades till att gÀlla instrumentet gitarr med huvudfokus pÄ vÀsterlÀndsk konstmusik. Fyra lÀrare intervjuades och deras svar tolkades utifrÄn en bakgrund av ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, mÀstarlÀra samt gymnasieskolans styrdokument. En enkÀt skickades Àven ut till de deltagande lÀrarnas elever.Intervjuerna visar pÄ att följande punkter har prÀglat de deltagande lÀrarnas undervisning:? Improvisation kan ha mÄnga olika syften och detta pÄverkar i vilken utstrÀckning och hur lÀraren anvÀnder sig av improvisation i sin undervisning.? FörhÄllandet till improvisation och vad som definieras som improvisation pÄverkar lÀrarnas arbete med improvisation.? LÀrarens förhÄllande till notbilden pÄverkar improvisation inom undervisningen.LÀrarna har ocksÄ visat att improvisation kan anvÀndas pÄ mÄnga olika sÀtt som verktyg för lÀrande och kan vara en kÀlla till kreativitet och glÀdje.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur n?gra elever med spr?kst?rning i mellan- och h?gstadiet upplever l?rande i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning. Studiens syfte unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka m?jligheter och hinder upplever elever med spr?kst?rning i sitt l?rande, kopplat till spr?k- l?s- och skrivundervisning?, Vilket st?d upplever eleverna att de f?r idag och vilket st?d ?nskar de f? i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning?, Hur upplever eleverna delaktighet, sj?lvk?nsla och tilltro till sin egen f?rm?ga i relation till sitt l?rande och till undervisning? F?r att svara p? studiens fr?gor antas en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. F?r att bearbeta och analysera intervjuerna anv?ndes en kvalitativ inneh?llsanalys.

Denna studie handlar om lÀrande pÄ ett yrkesgymnasium dÀr de utbildar sig till lastbilschaufförer och dÀr de varierande trÀnar i simulator och fysisk trafik. De trÀnandes erfarande i de olika lÀrsituationerna har undersökts ur ett sociokulturellt perspektiv genom kvalitativ metod. Resultatet visar att man kan se de olika lÀrmiljöerna som tvÄ olika trÀningssituationer dÀr olika saker trÀnas. Simulatorn ger möjlighet att fördjupa sig i svÄrigheter dÀr miljön hindrar frÄn att gÄ in pÄ detaljer och öva om och om igen i den fysiska trafiken. Man kan zooma in, skala av miljön eller se sina egna övningar pÄ skÀrmar, som man inte kan i den fysiska trÀningssituationen.

Denna studie berör begreppet hÄllbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlÀgga hur tolv elever i Ärskurs fyra resonerar kring hÄllbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang pÄ. Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssÀtt och dÄ frÀmst John Deweys transaktionella perspektiv pÄ meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjÀlp av tvÄ olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom kvalitativa intervjuer. UtifrÄn denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebÀr sökandet efter ?gaps? i dialoger, med andra ord de tillfÀllen dÄ meningsskapande sker i möten.

Synen pÄ skolor varierar, och dÀrmed synen pÄ dess elever. NÀr elever pÄ en lÄgpresterande skola överförs till en högpresterande skola blir det liv pÄ förÀldrar som anser att nivÄn kommer att sjunka. IstÀllet började de lÄgpresterande eleverna att prestera bÀttre. Denna sekvens i svensk utbildningshistoria Àr en del av debatten angÄende förvÀntningar, ett forskningsomrÄde som startades upp av Robert Rosentahl pÄ 60-talet och som domineras av tanken att elever presterar bÀttre med höga förvÀntningar. FörvÀntningsteorier finns idag nÀrvarande som en viktig del i Skolverkets riktlinjer, och som del av dessa teorier Àr motivation en essentiell del.

Studiens syfte var att undersöka och ge en övergripande bild av sfi-lÀrare upplevelser av att studera under liknande sprÄkliga villkor som sina elever pÄ sfi. För att kunna ge en helheltsbild valde jag att anvÀnda mig av tre frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ olika delar av deras upplevelser; hur talar lÀrarna om sina erfarenheter av att vara elev under liknande sprÄkliga villkor som sina elever? Hur talar lÀrarna om sina erfarenheter av att möta sina elever sedan de börjat studera pÄ kursen? Vilka insikter uttrycker lÀrarna att kursen har gett om sfi-lÀrarrollen?För att undersöka detta fick sfi-lÀrare pÄ en skola i en medelstor svensk stad gÄ en nybörjarkurs i arabiska pÄ mÄlsprÄket, dvs arabiska var det enda sprÄk som anvÀndes i undervisningen och kommunikationen med kursens lÀrare. Efter kursen genomfördes individuella samtalsintervjuer med sfi-lÀrarna. DÀrefter gjordes en innehÄllsanalys dÀr svaren analyserades i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.Resultatet visade att sfi-lÀrarna uppgav att det varit nÄgot annorlunda Àn de förvÀntat sig att studera pÄ mÄlsprÄket.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

SammanfattningExamensarbetets syfte Àr att undersöka barnens samspel under bildskapande tillfÀllen och forskningsfrÄgan lyder; Hur samspelar barnen med varandra dÄ de bildskapar gemensamt?Bildskapandet Àr en stor del av förskoleklassens vardag, sÄ stor att det ibland kallas för att ?jobba? och det bör dÀrför uppmÀrksammas. Tidigare forskning visar att flickor och pojkars bildskapande skiljer sig Ät och att barnens bilder kan ge indikationer för hur lÄngt barnet kommit i sin utveckling. I det hÀr examensarbetet kommer jag att bortse frÄn barnens bilder som objekt och har istÀllet valt att fokusera pÄ bildskapandet som en process.  I litteraturgenomgÄngen redogörs för det sociokulturella perspektivet. Kulturen i samhÀllet och det sociala samspelet med andra mÀnniskor Àr avgörande för hur mÀnniskan utvecklas.

Ett allt vanligare fenomen i dagens arbetsliv Àr inhyrning av personal. För mÄnga företag ses det som ett sÀtt att öka flexibiliteten och dÀrmed minska osÀkerheten i företaget, och för mÄnga mÀnniskor ses det som en vÀg in i arbetsmarknaden. Men hur ser möjligheterna till lÀrande och utveckling ut för dessa individer? Syftet med denna studie har varit att belysa relationen bemanningskonsulter och deras lÀr- och utvecklingsmöjligheter i arbetet. För att belysa syftet utvecklades tre frÄgestÀllningar; ?Hur upplever bemanningskonsulten att lÀrande och utveckling sker pÄ kundföretaget nÀr denne Àr inhyrd??; ?Hur upplever bemanningskonsulten att kundföretaget bidrar till lÀrande och utveckling pÄ arbetsplatsen för denne?? samt ?Hur upplever bemanningskonsulten att bemanningsföretaget bidrar till lÀrande och utveckling för denne??.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med och hur de synliggör matematik i förskolan. Tanken var Ă€ven att belysa hur prioriterad matematiken Ă€r i den vardagliga verksamheten pĂ„ förskolan.Denna studie bygger pĂ„ en kvalitativ studie. För att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med matematik pĂ„ förskolan intervjuvades Ă„tta förskollĂ€rare som arbetar med olika Ă„ldersgrupper av barn och pĂ„ olika förskolor. Öppna frĂ„gor gav förskollĂ€raren utrymme att svara med egna ord. Som stöd under intervjuerna anvĂ€ndes en intervjuguide som innehĂ„ller slutna underfrĂ„gor.Samtliga förskollĂ€rare ansĂ„g att matematik Ă€r nĂ„got som finns överallt och att arbetet med matematik ska utgĂ„ frĂ„n barnens egna intressen.

Sociala medier fÄr en allt viktigare roll i samhÀllet. Detta gÀller Àven för organisationer och dÀr implementerandet av dessa medier innebÀr att kommunikationen med organisationens medlemmar övergÄr frÄn att vara en monolog till att istÀllet anta formen av en dialog. En av dessa organisationer som nyligen börjat anvÀnda sociala medier Àr Svenska kyrkan. Detta Àr en organisation som till stor del prÀglas av traditionellt tÀnkande, men som samtidigt har som mÄl att sprida sitt budskap. Enligt denna studies antagande styrs dock förhÄllningssÀttet till de sociala medierna av bÄde hur man ser pÄ lÀrande, men Àven hur man uppfattar teknikens pÄverkan pÄ omvÀrldens utveckling.

Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera lÀrares didaktiska val i arbetet med barns literacyutveckling i förskoleklass respektive Ärskurs 1. Som grund ligger ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande samt forskning om barns literacyutveckling, och med utgÄngspunkt i detta samt i min studie har didaktiska val i arbetet med barns literacyutveckling kunnat belysas och diskuteras.Inför min studie stÀllde jag mig den vida forskningsfrÄgan: Hur arbetar ett par lÀrare i förskoleklass respektive Ärskurs 1 i tvÄ olika skolor för att befrÀmja barns literacyutveckling och vilka skÀl anger de till detta? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med och observationer av fyra olika lÀrare frÄn tvÄ olika skolor, som alla Àr eller nyligen varit verksamma i förskoleklass eller Ärskurs 1. I analysen av lÀrarnas tankar kring arbetet med barns literacyutveckling har olika kategorier vuxit fram, dÀr den mest övergripande, som genomsyrar hela analysen och diskussionen, kom att bli huruvida arbetet med barns literacyutveckling sker i för barnen meningsfulla sammanhang eller ej.I min studie framkom det att lÀrarna delvis arbetar enligt traditionell behavioristisk teori och ett syntetiskt synsÀtt, men ocksÄ enligt en modernare sociokulturell teori och ett analytiskt synsÀtt. Att utgÄ frÄn en meningsfull helhet, som lÀsning med meningsinnehÄll, eget skrivande samt samtal och lek/dramatisering, och att i detta jobba med de viktiga bestÄndsdelarna, det vill sÀga bokstav ljudförhÄllandet, lyfts fram i detta arbete.