Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Syftet med denna studie Àr att identifiera skillnader och likheter i olika pianolÀrares undervisningsupplÀgg, samt undersöka om deras synsÀtt och metoder gÄr att knyta till de respektive genrer som de undervisar i. Inom forskning och litteratur har motsÀttningar som kan kopplas till afro och klassiskt undersökts och framstÀllts i kontraster sÄsom gehör kontra noter eller improvisatoriskt kontra Ätergivande. SÄdana motsÀttningar ligger till grund för föreliggande studies intresseomrÄde.Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att lÀrande ses som en social aktivitet, dÀr kunskap finns i kommunikation och de redskap som har vÀxt fram i samhÀllet. Datamaterialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra mer eller mindre aktiva musiker/pianopedagoger (tvÄ afrolÀrare och tvÄ klassiska lÀrare) med olika arbetssituationer.Resultatet visar att individanpassning och musikalisk mening samt glÀdjefullhet vÀrderas högt i samtliga informanters pianoundervisning. MÄlet tycks vara att eleverna fÄr uppleva glÀdje av att kunna musicera, snarare Àn att de ska bli ?stora? och kÀnda pianister.

Syfte:Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger pÄ en sÀrskola talar om estetiska Àmnens betydelse för att frÀmja lÀrande och utveckling för eleverna, samt hur detta gestaltar sig i praktiken.Teori: Vi utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv som bl.a. innebÀr att allt man lÀr sig sker i samspel med andra mÀnniskor. Vygotskyij, som Àr en av föresprÄkarna för den sociokulturella teorin menar att inlÀrning sker genom kommunikation och interaktion. Metod: Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sju pedagoger pÄ den aktuella sÀrskolan. Deltagande observationer enligt mikroetnografisk forskningspraxis.Resultat: Samtliga informanter anser att estetiska Àmnen; drama, musik och bild Àr mycket viktiga i undervisningen pÄ sÀrskolan.

The purpose of the present study is to describe adult second language learners? experiences of mathematics learning from a past and contemporary perspective. What experiences in mathematics do they bring? What does it mean to learn Mathematics through their new language?The study is based on life-world narratives from five second language students with another native language than Swedish. Today they all study at a Swedish folk high school, at upper secondary level and they have previously studied at this level in Mathematics. The result shows that the meeting with the Swedish school and folk high school context is confusing.

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattning om hur undervisningen anpassas efter klassernas gymnasieprogram. Studien har med ett didaktiskt perspektiv fokuserats pÄ om lÀrarna uppfattar uppdraget att anpassa undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A, om lÀrarna uppfattar behovet av anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A samt hur lÀrarna beskriver sitt arbete med anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A. Med en tolkande ansats som utgÄngspunkt har fyra lÀrare intervjuats i en kvalitativ intervjustudie.LÀrarna Àr medvetna om uppdraget att anpassa efter gymnasieprogrammets inriktning och upplever att det finns behov av anpassning efter gymnasieprogrammets inriktning. Men de uttrycker att det finns ocksÄ behov att göra andra anpassningar sÄ som individanpassning. LÀrarna beskriver sitt arbete med anpassningar och det viktigaste att anpassa tycker de Àr att prata sÄ alla förstÄr samt att det Àr en tryggmiljö i klassrummet.

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lÀrande ska frÀmjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angÄende dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lÀrande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjÀlp för elevers lÀrande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var frÀmjande för elevers lÀrande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, dÀr betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös.

Denna studie fokusera utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ de möjligheter och begrÀnsningar som kan förekomma beroende pÄ vilka lokaler som olika fritidshem har till förfogande för sin verksamhet. Arbetets syfte Àr att fÄ en mer ingÄende bild pÄ vilken inverkan lokalernas utformning har pÄ fritidshemmets kvalité utifrÄn aspekter av lÀrande, rekreation, fri lek och skapande verksamhet.  DÀrutöver studeras vilken inverkan lokalerna kan ha pÄ fritidspedagogernas arbetssituation och till sist hur samarbetet kan se ut mellan fritidspedagoger och lÀrare för att frÀmja bÄde skolans och fritidshemmets verksamhet.Studiens datainsamling bestÄr av intervjuer med fritidspedagoger samt lokalobservationer.Resultaten visar att de fritidspedagoger som har sin verksamhet i skolan mÄnga gÄnger Àr begrÀnsade i sina val av aktiviteter pÄ grund av statiska lokaler. I samma stund anses det bra med ytor som kan göras om till olika sorters aktivitetsrum. Ett fritidshem med egna lokaler eller ett externt hus kÀnner ocksÄ begrÀnsningar nÀr ytorna inte rÀcker till.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige genomfördes en inkludering i klass frÄn sÀrskola till grundskola i högstadiet. Denna studie syftar till att fÄ kunskap om hur elever och lÀrare upplevde inkluderingen under ett lÀsÄr. UtifrÄn syftet Àr frÄgestÀllningarna formulerade som berör respondenternas uppfattningar av inkluderingen.Teori: Studien har en övergripande sociokulturell ansats som Àr inriktad pÄ att se hur eleverna formar sitt lÀrande och sociala samspel genom interagerande mellan elev och elev samt elev och lÀrare. Studien pekar ocksÄ pÄ vikten av kommunikation vid samspel i grupp. Dessutom beskrivs i bakgrunden framvÀxten av specialpedagogiken i Sverige liksom sÀrskolans framvÀxt.

Syftet med denna studie var att studera hur barn i tillrÀttalagda miljöer i förskolan utvecklar intresse för och stimuleras till skriftsprÄksinlÀrning. VÄra frÄgestÀllningar har varit hur ser sampelet ut mellan pedagoger-barn och barn-barn i skriftsprÄkliga aktiviteter? Hur anvÀnds förskolans miljö för att stimulera skriftsprÄksutveckling? Vilka redskap anvÀnder pedagogerna vid skriftsprÄksutveckling? Hur kan förskolan bidra till barns tidiga skriftsprÄksutveckling enligt pedagogerna? För att fÄ en vÀlgrundad uppfattning om Àmnet har vi genomfört fyra observationer pÄ tvÄ olika förskolor. De observerade barnen var fyra och fem Är. Vi har Àven intervjuat fyra pedagoger som alla arbetade pÄ de observerade avdelningarna.

De senaste Ären har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förvÀntas fortsÀtta öka pÄ samma vis. Detta medför bÄde positiv och negativ pÄverkan pÄ destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara lÄngsiktigt hÄllbar Àr det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv pÄ destinationspÄverkan. Tidigare forskning har frÀmst varit fokuserad pÄ lokalbefolkningens syn pÄ turismen, och dÀrför behövs vidare forskning frÄn turisternas synvinkel.Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspÄverkan inom de tre hÄllbarhetssfÀrerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de tvÄ turistgrupperna massturister och alternativturister.Undersökningen har gjorts med hjÀlp av en enkÀtundersökning administrerad pÄ Internet.

SyfteDet hÀr arbetet fokuserar pÄ ett antal studerande pÄ ett musikestetiskt gymnasieprogram ochsyftar till fristÄende uppföljning av en separat enkÀtstudie vars resultat uppgetts visa pÄ enovÀntad otrygghetskÀnsla bland eleverna pÄ skolan.FrÄgestÀllning- Hur definierar en grupp elever begreppet ?trygghet i skolan??- Anser de sig i nulÀget omfattas av sÄdan trygghet?- Kan nödvÀndiga arbetssÀtt för inriktningen sÄsom prestation inför andra vid konserterm.m., pÄverka elevernas trygghetsupplevelse?Ett antal underliggande frÄgestÀllningar har utifrÄn ovanstÄende utgjort riktlinje ikonstruktionen av enkÀtfrÄgor. Samlade i ett antal kluster under lÀmpliga rubriker,Äterkommer dessa klusterfrÄgor i diskussionsdelen i avslutningen av rapporten.MetodJag har valt att anvÀnda mig av litteratur samt en anonym elevenkÀt med en kombination avkvantitativ och kvalitativ inriktning med efterföljande analys, som metod i min undersökning.De flesta av enkÀtfrÄgorna fick en hög grad av standardisering medan möjlighet till öppnasvar gavs i nÄgra fall.ResultatEleverna verkar idag i allmÀnhet uppfatta sig sÄvÀl fysiskt som psykiskt trygga i skolan.DÀremot menar ganska mÄnga att de upplevt otrygghet vid sporadiska tillfÀllen.Deras beskrivningar av begreppet ?trygghet i skolan?, ger intrycket av att huvudsakligen avsepsykisk trygghet och uttrycker ett antal grundbehov med betydelse för att kunna kÀnna sÄdan.Dessa verkar förekomma i fyra olika kategorier:- Relationer med kompisar/lÀrare m.m.- Acceptans/Respekt frÄn omgivningen- SjÀlvsÀkerhet- Positiv kÀnsla i allmÀnhetUtöver detta tycks studien, avseende nödvÀndiga arbetsmetoder, ha synliggjort skillnader ifrÄga om sjÀlvupplevda prestationskrav i framförallt ett genusperspektiv. HÀr förefallerkvinnor i högre grad Àn mÀn, uppfatta sig som utsatta i den undersökta gruppen..

Syfte:Att fÄ kunskaper om hur verksamma förskollÀrare ser pÄ barns utveckling av sjÀlvkÀnsla och hur de som förskollÀrare vill arbeta för att stÀrka barns sjÀlvkÀnsla. Syftet Àr ocksÄ att utröna om förskollÀrare anser att det finns behov av kompetensutveckling vad gÀller barns sjÀlvkÀnsla. Teori:Daniel Sterns utvecklingspsykologiska teori om barnets medfödda kompetens och utveckling av sjÀlvet har anvÀnts som teoretisk anknytning. Stern menar att spÀdbarnet frÄn födseln handlar utifrÄn ett sjÀlv och att det har en inneboende kompetens. Barnet har förmÄgan att söka kontakt och kommunicera med omgivningen.

Det övergripande syftet med denna studien har varit att utifrÄn ett organisationsteoretiskt- och sociokulturellt perspektiv bidra med kunskap om arbetsförmedlarens arbetssÀtt gent mot sina klienter. Det Àr framför allt mötet mellan handlÀggaren och klienten som legat i undersökningens fokus. I min undersökning försöker jag svar pÄ fyra frÄgestÀllningar dessa Àr ; Hur ser klientrelationen ut? Hur ser handlingsutrymmet ut för arbetsförmedlaren, finns det nÄgra hinder och /eller begrÀnsningar? Vilka förvÀntningar finns det pÄ arbetsförmedlingen? Hur sker hanteringen av dom arbetslösa pÄ arbetsförmedlingen?För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av tvÄ metoder. Dels har jag intervjuat arbetsförmedlare, dels genomförde jag en skuggning av en arbetsförmedlare.