Studiens syfte Àr att undersöka hur 8 lÀrare anser sig arbeta, i grundskolans Ärskurs 1-3, för att stÀrka utvecklingen hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Intentionen Àr vidare att undersöka huruvida det finns skillnader och likheter mellan olika lÀrare som undervisar i olika typer av skolor. Detta med utgÄngspunkt i ett didaktiskt, sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv. För att uppnÄ vÄrt syfte har 8 lÀrare intervjuats, 4 arbetar pÄ en stark svensksegregerad skola och ÄterstÄende 4 arbetar pÄ en mÄngkulturell skola. Samtliga lÀrare i studien undervisar och Àr verksamma pÄ lÄgstadiet, dÀr vi hos alla har undersökt vilka metoder och ÄtgÀrder dessa lÀrare beskriver att de anvÀnder sig av dÄ elever uppvisar lÀs- och skrivsvÄrigheter.

MÀnniskan har genom tiderna anvÀnts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag Àr artefakterna otroligt avancerade. Datorn Àr ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och fÀrdigheter för att utföra arbeten.

Denna studie syftar till att problematisera den diskurs som rÄder inom sÄngundervisning: hur röstkvaliteter identifieras och definieras. Med utgÄngspunkt frÄn ett urval begrepp: Neutral, Curbing, Overdrive och Belting samt effekterna Twang, Distorsion och Hold, baseras vÄr studie pÄ frÄgorna: Vad kan begreppen innebÀra i klingande praktik? Hur kan begreppen kommuniceras i en undervisningssituation? VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt i studien har innefattat tvÄ metoder, explorativ metod och samtalsintervjuer. Den explorativa metoden har inne- burit laboration med de olika kvaliteterna i ???????????????????????????????????????????????????????????????????? mindre konsert dÀr nÄgra av röstkvaliteterna utfördes.

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur pedagogerna pÄ förskolan och skolan resonerar kring sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen belyser ocksÄ vilka resurser pedagogerna har att tillgÄ i sitt arbete med dessa barn. Detta Àr för att vi sjÀlva som blivande förskolepedagoger ska fÄ en uppfattning om hur arbetet kring barn i behov av sÀrskilt stöd kan fungera ute i verksamheten. UtifrÄn vad vi har sett i vÄrt resultat har vi valt att ta med sociokulturellt perspektiv och relationell pedagogik som teoretiska perspektiv. I det sociokulturella perspektivet sker barns kunskapsutveckling i samspel med andra mÀnniskor.

Each municipality in Sweden have to offer all children a place in a pre-school class starting the autumn term of the year the child turns six until it starts compulsory school. Despite the fact that it is a non-compulsory education, 95 % of all six-year-olds attend pre-school class.The purpose of this study has been to explore how pre-school and compulsory schools organize the pre-school children?s transition to pre-school. It also aims at examining how teachers? co-operate in order to fulfill the commission of the national curriculum and how they make a smooth transition to the new school for the children.Research questions: In what way do teachers in pre-school and compulsory school co-operate in in order to make the children?s transition easy? What part of the process and which operators are most important for the children in the transition? To what extent does the school organization fulfill the commission of the national curriculum regarding co-operation between pre-school and compulsory school?To answer these questions I have used a qualitative method where I have made seven interviews as well as a text analysis of annual reports from the studied schools.

SÀrskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram bÄde i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgÄr i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter frÄn skolpersonal och forskare. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrÄn villkor och möjligheter till lÀrande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framtrÀder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgÄngspunkt vilken studerar individers perspektiv pÄ sin inre vÀrld.

Intresset för Àmnet uppstod under en av mina verksamhetsförlagda utbildningar dÄ dokumentationsmetoden disskuterades med verksamma inom förskolan. Bilden som mÄlades upp kring arbetet med portfolio var dÄ att pedagogerna nÀstan inte har nÄgon tid att arbeta med dessa i den dagliga verksamheten, men ocksÄ att dokumentation inte tas tillvara pÄ i ett senare skede för ett vidare lÀrande. Studien syftar till att synliggöra arbetet med portfolio som dokumentationsmetod i ett urval av förskolor. Studien Àr gjord pÄ tre olika förskolor belÀgna i tvÄ olika kommuner i södra Sverige. För att fÄ en insikt i Àmnet görs kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ de olika förskolorna. Pedagogerna som intervjuats Àr vÀl insatta i ÀmnesomrÄdet och har arbetat i förskola och med portfoliometoden under en lÀngre tid. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.

Syftet med forskningsstudien var att belysa hur samspelet i leken kan utveckla barns sprÄk och hur pedagogernas syn pÄ kommunikation och samspel ser ut. Studien belyser fenomenet utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs och Piagets teorier om sprÄk- och kommunikationsutveckling. Vygotskij och Piaget menar att barn Àr nyfikna och flitiga aktörer som vill lÀra sig nya saker. Studien har varit av kvalitativ karaktÀr med fokus pÄ observationer och intervjuer. UtifrÄn studiens syfte har det varit mest relevant att göra observationer i förskola och kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Intervjuerna och observationerna har genomförts pÄ samma förskolor.

AffÀrssystem anvÀnds idag inom de flesta verksamheter. Syftet med ettaffÀrssystem Àr att det ska stödja verksamhetens handlingar och pÄ sÄ sÀttbidra till en effektivisering. I dagslÀget utnyttjas endast en brÄkdel av defunktioner som finns i affÀrssystemet och anvÀndarantalet ligger pÄ en lÄgnivÄ. Företag mÄste dÀrför bli bÀttre pÄ att anvÀnda och utnyttja sittaffÀrssystem. I denna studie söker vi svar pÄ hur ett affÀrssystem kanunderlÀtta anvÀndares olika handlingar, detta genom att basera uppsatsen pÄteoretiska och empiriska studier.

Syftet med studien Àr att i relation till musik- och kulturskolornas verksamhetsidéer/planer fÄ insikt i elbaslÀrares förhÄllningssÀtt till vad som Àr viktigt för nybörjarelever att lÀra sig. UtifrÄn detta syfte Àr avsikten att försöka förstÄ vilka lektionsmoment elbaslÀrare prioriterar i sin undervisning av nybörjarelever, varför de valt att fokusera pÄ just dessa och deras syn pÄ eventuella styrdokument för respektive arbetsplats. Jag har i min undersökning genomfört kvalitativa intervjuer med fyra elbaslÀrare frÄn olika musik- och kulturskolor. Arbetets har sin utgÄngspunkt i historiska perspektiv pÄ musikkulturskolornas framvÀxt och de pedagogiska traditioner som format dem samt det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. I resultatet framkommer att det viktigaste för informanterna Àr att eleven fÄr komma igÄng och spela sÄ snabbt som möjligt och att den huvudsakliga drivkraften i nybörjarundervisning för elbaselever Àr lust, glÀdje och upplevelser ? vilket gÄr helt i linje med mycket av de tendenser som behandlas i forskning rörande musik- och kulturskolan samt dess verksamhetsplaner under senare Är. Under diskussionsrubriken diskuteras informanternas syn pÄ vad de tycker Àr viktigt för nybörjarelever att lÀra sig i relation till de traditioner, idéer och vÀrderingar som enligt det sociokulturella perspektivet styr hur undervisningen formas.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation pÄ olika sÀtt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstÄr, pÄ vilket sÀtt den framstÄr samt vad den innehÄller. Enligt min studie uppstÄr kommunikation genom att antingen lÀraren styr den eller att eleverna rÀcker upp handen, frÄgar rakt ut eller sÀger lÀrarens namn. Varför den uppstÄr i sammanhang nÀr eleven söker kommunikationen kan vara hjÀlp med tal i boken, matematikrelaterade frÄgor, frÄgor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal Àr det dessa Àmnen lÀrare och elev talar om och lÀrarens sÀtt att anvÀnda sprÄket skiljer sig i denna situation i jÀmförelse med helklassgenomgÄngen.

I denna uppsats har vi uppmÀrksammat förskollÀrares samarbete mellan förskola och förskoleklass. Syftet med studien Àr att belysa hur samverkan tar form i övergÄngen mellan förskola och förskoleklass. Vi behandlar hur förskolor kan arbeta skolförberedande, hur arbetet i förskoleklass startas upp samt vad ett samarbete mellan verksamheterna gÄr ut pÄ. Vi har lÀst in oss pÄ texter och relevant pedagogisk forskning pÄ omrÄdet och utifrÄn detta gjort intervjuer med förskollÀrare i bÄde förskolan och förskoleklassen. Det resultat vi kommit fram till Àr att det huvudsakliga samarbete som finns mellan verksamheterna Àr det som förekommer nÀr barnen ska byta verksamhet.

Min förhoppning med den hÀr studien Àr att bidra till att sprida andra pedagogers erfarenheter av anvÀndningen av lÀrplattan i sin undervisning. Studiens syfte Àr att utifrÄn pedagogers erfarenheter beskriva lÀrplattans funktion i en verksamhet i trÀningsskolan. Jag undrar hur lÀrplattan anvÀnds i verksamheten, enligt pedagogerna? Vilken betydelse de menar att lÀrplattan har för lÀrande och undervisning i sin verksamhet? Samt hur lÀrplattan kan, utifrÄn pedagogernas erfarenheter, förstÄs som ett medierande verktyg?Som teoretisk grund anvÀnder jag ett sociokulturellt synsÀtt pÄ lÀrande. I studien anvÀnde jag en kvalitativ forskningsansats och halvstrukturerade intervjuer.

Sammanfattning VÄrt examensarbete handlar om anvÀndandet av laborativ undervisning pÄ gymnasiet. Syftet med vÄr rapport Àr att undersöka vad eleverna anser om att anvÀnda detta undervisningssÀtt inom matematiken pÄ gymnasiet. I vÄr undersökning valde vi att anvÀnda oss av tvÄ olika undersökningsmetoder, en enkÀtundersökning och intervjuer. EnkÀtundersökningen gjorde vi dels för att fÄ alla elevers synpunkter och en bred syn pÄ deras kunskap om begreppet laborativ undervisning. Vi ville Àven veta vad de ansÄg om laborativ undervisning i jÀmförelse med traditionell undervisning.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn sociokulturellt perspektiv, utforska hur tre musikpedagoger beskriver att de anvÀnder sig av mentala trÀningsmetoder i sin undervisning. Vilka mentala trÀningsmetoder beskriver tre musikpedagoger att de anvÀnder sig av i sin undervisning? PÄ vilka sÀtt beskrivs dessa metoder komma till anvÀndning?Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma musikpedagoger som anvÀnder sig av mental trÀning pÄ varierade sÀtt i sin pedagogiska verksamhet. I resultatet framkommer att ju mer utbildning i mental trÀning musikpedagogerna har, desto tydligare och mer uttalad strategi beskriver de. De beskrivna strategierna betraktas som generaliserbara lÀrandehjÀlpmedel som utgÄr frÄn en grundidé.