Syftet var att undersöka verksamma förskollÀrares tolkning av begreppen tema, tematiskt och Àmnesintegrerat med ett sociokulturellt perspektiv.FrÄgestÀllningar:Hur tolkar verksamma förskollÀrare tema, tematiskt arbetssÀtt och Àmnesintegrerat?Vad innefattar förskollÀrarna i dessa begrepp?Gör förskollÀrarna nÄgon skillnad pÄ dessa begrepp och i sÄ fall, hur?Vilka, tycker förskollÀrarna, Àr krav för tema och tematiskt arbetssÀtt?Vilka fördelar ser förskollÀrarna med att arbeta med tema, tematiskt och Àmnesintegrerat?Metod för datainsamling Àr intervju.Resultat och slutsatser: Tema uppfattades som nÄgot positivt och efterstrÀvansvÀrt med flera fördelar. En fördel var att det hjÀlpte pedagogen att hitta en utgÄngspunkt och att rama in ett omrÄde som sedan kopplades till olika Àmnen och viktiga aspekter ifrÄn lÀroplanen. FörskollÀrarna var eniga om att det fanns krav att uppfylla, sÄsom att verksamheten skulle utgÄ ifrÄn barnens erfarenheter och intressen. De med senast genomförd utbildning hade lÀttare att sÀtta ord pÄ tematiskt arbetssÀtt och förklarade det som att det tema man för tillfÀllet har finns i all verksamhet, vilket ger en röd trÄd och sammanhang.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att ?ka kunskapen kring corona-krisens och digitaliseringens p?verkan p? chefernas s?tt att leda och vara ledare p?. Det g?r vi genom att st?lla fr?gor till chefer i flera kommuner f?r att ?ka variationen i svaren. Fokuset i studien kommer att ligga p? chefers egna upplevelser och uppfattningar om deras ledarskap under pandemins kris och digitalisering. Teori: Det teoretiska ramverket utg?rs av definitioner av begreppen ledarskap och chefskap, f?r?ndring och f?r?ndringsarbete, kris och ledarskap i kris och digitalisering.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagogers personliga erfarenheter av musik pÄverkar deras syn pÄ musik som sprÄkutvecklande verktyg i förskolan. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma pedagoger. Intervjuerna behandlar tvÄ huvudteman: pedagogernas erfarenheter av musik samt pedagogernas syn pÄ musik som sprÄkutvecklande verktyg. Dessa huvudteman delas sedan in i mindre delteman. Analysen och tolkningen av resultatet utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande samt tidigare forskning och litteratur inom Àmnet.

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

TvĂ„sprĂ„kighet ses ofta som nĂ„got negativt och problematiskt. Ämnet svenska som andrasprĂ„k har lĂ„g status och Skolinspektionen har gjort en granskning som visade att det saknas kunskap om andrasprĂ„ksutveckling hos lĂ€rare. UtifrĂ„n problematiken med andrasprĂ„ksundervisning valde jag att undersöka en lĂ€randemiljö som gynnade andrasprĂ„kseleverna. Syftet med min studie har varit att undersöka hur en frĂ€mjande lĂ€randemiljö kan se ut, med fokus pĂ„ andrasprĂ„ksutveckling. Jag har frĂ€mst riktat in mig pĂ„ andrasprĂ„ksutveckling och hur en undervisning kan formas för att gynna dessa elever.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sexuell ha?lsa kan ses som en ma?nsklig ra?ttighet, trots det kommer sexualitet och sexuell ha?lsa ofta i skymundan i den allma?nna sjukva?rden. Sjuksko?terskan har en viktig roll i att uppma?rksamma och identifiera sexuell ha?lsa. Multipel skleros (MS) a?r en kronisk nervsjukdom som pa?verkar det centrala nervsystemet och personer med MS drabbas ofta av na?gon form av sexuell dysfunktion.

Syfte: Syftet har varit att undersöka hur lÀrare ser pÄ elevers lÀsförstÄelse i Är 4, och se hur arbetet med lÀsförstÄelse försiggÄr i lÀrarnas klassrumskontext. Vilka strategier, metoder och ÄtgÀrder anvÀnds i klassrummet för att arbeta med lÀsförstÄelse? Hur interagerar lÀrare ? elev med varandra kring förstÄelse av texter? Vilka artefakter anvÀnds i klassrummet som kan stödja utvecklingen av god lÀsförstÄelse? Teori: Studiens teoretiska forskningsansats utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. En grundtanke i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande Àr att den historiska utvecklingen finns nÀrvarande i det nuvarande, och kunskaper och fÀrdigheter kommer frÄn de insikter och handlingsmönster som över tid har byggts upp i samhÀllet. Dessa insikter och handlingsmönster förs vidare genom interaktion mellan mÀnniskor.Metod: Datamaterialet har samlats in genom kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med fem lÀrare i tvÄ mindre kommuner.

Abstract ?Dagen dÄ eleverna dödade lÀraren? Marie Nilsson Ulrika Wendel Nilsson, Marie & Wendel, Ulrika (2006) ?Dagen dÄ eleverna dödade lÀraren? - en teknikdag med programmerbart Lego. (The day when the pupils killed the teacher ? a day of technical activities using programme friendly Lego). LÀrarutbildningen; Malmö högskola.

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv undersöka SO-lÀrares berÀttelser om arbetet med elever i Är 7-9 som riskerar att inte nÄ mÄlen i SO. Syftet preciseras i frÄgestÀllningarna; Hur berÀttar SO-lÀrare om undervisningen av elever som riskerar att inte nÄ mÄlen i SO? Hur resonerar SO-lÀrare kring det faktum att elever presterar olika inom SO-Àmnet? Hur framstÀller SO-lÀrare frÀmjande och hÀmmande faktorer för lÀrande? Hur berÀttar SO-lÀrare om samarbete med andra aktörer inom skolan? Teori: Tolkningsansatsen för studien Àr inspirerad av det sociokulturella perspektivet. LÀrande inom det sociokulturella perspektivet sker i interaktion mellan individer och mellan individ och den sociokulturella miljön. I sociokulturella miljöer ingÄr Àven materiella resurser i form av fysiska redskap och verktyg sÄ kallade artefakter.

I lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonas vikten av att förskolan ska strÀva efter att barn med annat modersmÄl Àn svenska ske ges möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunisera bÄde pÄ svenska och pÄ sitt modersmÄl. Vilket gör detta till nÄgot man pÄ förskolorna inte kan ignorera utan Àr skyldig att arbeta med. DÀrför finner jag ett stort intresse i att undersöka detta vidare.Den hÀr rapporten har till syfte att undersöka förskolepersonalens uppfattning angÄende modersmÄlets roll vid andrasprÄksinlÀrning. Jag har ett sociokulturellt perspektiv pÄ min uppsats med inslag av interkulturellt perspektiv. Hur stor roll spelar egentligen modersmÄlet vid inlÀrning av ett andra sprÄk? Undersökningen Àr gjord i förskolan med förskolepersonal med kvalitativa intervjuer som redskap.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i specialpedagogisk handledning inom förskolan. I handledning av pedagoger i förskolan urskiljs tvÄ olika sÀtt att handleda, konsultativ handledning respektive reflekterande handledning. I studien undersöks hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i dessa tvÄ former av handledning. En del av syftet Àr Àven att hitta likheter och skillnader i sÀttet att prata om barn utifrÄn respektive handledningsform.Teori: Studien har gjorts utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. I det sociokulturella perspektivet Àr kommunikation mellan mÀnniskor av vikt.

Arbetets syfte Àr att undersöka vad ett förebyggande arbete för att undanröja hinder och svÄrigheter för elevers lÀs- och skrivutveckling kan innebÀra. Fokus ligger pÄ speciallÀrarens roll i detta arbete. De frÄgor som undersökningen besvarar Àr hur klasslÀrare och speciallÀrare kan beskriva ett förebyggande arbete, hur samarbetet kan se ut, hur man kan tillvarata speciallÀrarens kompetens samt vilka faktorer som kan ses pÄverka. För att besvara frÄgestÀllningarna har kvalitativa intervjuer med fyra klasslÀrare och tre speciallÀrare i grundskolan genomförts.För att analysera och tolka de data som insamlats har ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande anvÀnts, tillsammans med tidigare forskning och litteratur kopplad till Àmnet.Ur ett sociokulturellt perspektiv framtrÀder kunskapen om elevers proximala utvecklingszon, samt anvÀndandet av medierande redskap och scaffolding som betydelsefullt för ett förebyggande arbete. Resultatet för undersökningen visar att förebyggande arbete kan ske pÄ flera olika sÀtt, exempelvis genom tidiga insatser, genom att organisera undervisningen, genom att skapa delaktighet och genom att ge eleverna en positiv sjÀlvbild.

Syftet med vÄr text- och innehÄllsanalys Àr att nÀrmre undersöka det kostnadsfria materialet En lÀsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En lÀsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lÀrare att arbeta med lÀsförstÄelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik frÄn framstÄende forskare inom omrÄdet för lÀsförstÄelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014). VÄr uppsats utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lÀrande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmÄga och kunnighet en individ innehar inom lÀsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftsprÄkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval dÀr vi fokuserar pÄ den inledande höstterminens arbete med materialet En lÀsande klass (2014) i Ärskurs 1.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka hur pedagoger skapar inkluderande undervisning i klassrummet och resonerar kring den samt undersöka hur pedagogernas inkluderande strategier Àr relaterade till det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Data har samlats in genom observationer av lektioner samt semistrukturerade intervjuer av de pedagoger vars lektioner vi observerade. Bearbetningen av insamlad data genomfördes separat för varje fall och resulterade i fyra olika fallstudier. Fallen bestÄr av beskrivningar av olika hÀndelser, bÄde mer generella skeenden men Àven sÄdant som Àr karaktÀriserande för de olika fallen. Det fanns fem inkluderande undervisningsstrategier som tydligt visade sig och som pedagogerna la sin tyngdpunkt vid.