Syftet med denna studie a?r att utforska vilka kunskaper och fa?rdigheter na?gra etable- rade sa?ngare anser beho?vs fo?r att sa?ngare ska kunna bli etablerade och erka?nda. Studien utga?r fra?n sociokulturellt perspektiv och baseras pa? kvalitativa intervjuer med tre sa?ng- are: En jazzsa?ngerska, en operasa?ngare och en popsa?ngare. Samtliga tre informanter betraktas som etablerade och erka?nda inom sin respektive genre.

Denna studie berör samspelet mellan lÀrare och elever och har ett sociokulturellt perspektiv. Syftet Àr att undersöka hur elever uppfattar den sociala relationens betydelse i individuell musikundervisning. Förhoppningen var att fÄ reda pÄ om det förekommer nÄgra skillnader i det vi, som blivande lÀrare, förestÀller oss Àr en givande och lÀrande relation och det eleverna sjÀlva upplever under lektionerna. Genom observationer och kvalitativa intervjuer har vi tagit del av Ätta elevers uppfattning av den sociala relationen mellan dem och deras lÀrare. Vi har frÄgat dem hur de upplever att den sociala relationen Àr och hur de önskar att den skulle kunna vara.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr samspel Àr betydelsefullt för lÀrande, fÄ en ökad kunskap om hur barns skrivaktiviteter pÄ förskolan kan se ut och utvecklas i den fria leken genom att studera vad som sker nÀr pedagoger deltar i barns skrivaktivitet under den fria leken samt om barns fria lek övergÄr till styrd vid pedagogers deltagande. Studien utgick frÄn en kvalitativ inomhusstudie pÄ en förskola dÀr videoobservationer anvÀndes för samla in vÄrt empiriska material. Studien utgick frÄn de tvÄ frÄgestÀllningarna: Vad hÀnder nÀr pedagogerna deltar i barnens skrivaktivitet under den fria leken och övergÄr barns fria lek till att bli styrd vid pedagogers deltagande. Studien visade pÄ att pedagogerna Ä ena sidan Àr medvetna om sin roll i den fria leken och pÄ sÄ sÀtt blir som ett stöd för barnen men Ä andra sidan kan vi se att pedagogerna försökte locka barnen vidare mer Àn vad det fanns intresse för. I dessa fall anser vi att den fria leken övergÄr till en styrd aktivitet.

I denna undersökning stÄr pedagogers förhÄllningssÀtt till barns lek pÄ förskolans utegÄrd i centrum. Vi menar att detta Àr ett angelÀget omrÄde eftersom leken anses viktig för barnens lÀrande och utveckling. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna samspelar, agerar och förhÄller sig till barnen och barnens lek pÄ utegÄrden. Genom att undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt kan deras sÀtt att möjliggöra barnens lek synliggöras. Det empiriska materialet har producerats pÄ tvÄ olika förskolor och metoden som anvÀnts har varit videoinspelning.

Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv belysa bokföringens didaktiska frĂ„gor hur, vad och varför ur ett elevperspektiv. Studien genomfördes med totalt 49 elever fördelade pĂ„ tvĂ„ olika klasser i tvĂ„ olika skolor, Stockholm och Östersund. Eleverna svarade pĂ„ en enkĂ€tstudie bestĂ„ende av 41 frĂ„gor, varav 33 stycken var av formen ?hĂ„ller absolut ej med?.hĂ„ller absolut med? med 6 nivĂ„steg. Resultatet visade sig inte stĂ€mma överens med den förutfattade meningen vi hade om att en elev frĂ„n en företagarfamilj skulle ha ett naturligt försprĂ„ng i sin kunskap och djupare förstĂ„else och motivation gĂ€llande momentet bokföring.

VÄr undersökning syftar till att se hur tvÄ förskolor arbetar med flersprÄkighet och hur barn, pedagoger och förÀldrar stÀller sig till att införa ett nytt sprÄk, i detta fall engelska, i förskoleverksamheten. Vi har genomfört vÄr undersökning genom att gÄ till tvÄ förskolor och introducera sprÄket med hjÀlp av engelska sÄnger och rörelselekar. Under studiens gÄng har vi utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv och haft tidigare forskning som inbegriper barns sprÄkinlÀrning i Ätanke. VÄr studie genomfördes pÄ tvÄ förskolor i StockholmsomrÄdet. Den ena förskolan befinner sig i en förort i södra Stockholm och de flesta barn har annat modersmÄl Àn svenska. Den andra förskolan Àr belÀgen i Stockholms innerstad och har fÄ barn med annat modersmÄl Àn svenska.

Syfte: De senaste Ären har man kunnat se ett lÀgre resultat i lÀsförstÄelse för svenska elever i nationella och internationella undersökningar. Elevers lÀsförstÄelse pÄverkar deras lÀrande inom alla skolÀmnen eftersom kunskap utvecklas genom förmÄgan att ta till sig skriftlig text. Utvecklingen av lÀsförstÄelse Àr central för all undervisning i skolan. Syftet med studien Àr att studera hur lÀrare planerar och arbetar med olika texter i undervisningen med fokus pÄ elevers förstÄelse av det de lÀser. Hur arbetar lÀrare med lÀsförstÄelse i klassrummet? Vilka strategier anvÀnds? Vilka lÀrande-/undervisningsteorier förankrar lÀrare sin undervisning i? Teori, ansats och metod: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, vilket innebÀr samspel och samarbete mellan mÀnniskor dÀr varje individ kan utveckla sina grundlÀggande fÀrdigheter.FörstÄelse och tolkning anknyter till en hermeneutisk tolkande ansats.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa högstadieelevers syn pÄ musiken som skolÀmne men Àven den musik  som man  spelar  eller  sjunger  pÄ  fritiden.  Resultatet  Àr  baserat  pÄ  ett  antal  enkÀter utlÀmnade till elever i Ärskurserna 7-9 frÄn tvÄ olika skolor. Dessa resultat har sedan kategoriserats utifrÄn  ett  sociokulturellt  perspektiv  pÄ  lÀrande,  sÄsom  intelligenta  och  sprÄkliga  redskap, kommunikativa  redskap  samt  fysiska  verktyg  och  redskap.  UtifrÄn  dessa  har  sedan  slutsatsen  att elevers musicerande pÄ fritiden pÄverkar till viss del deras kunskaper och betyget inom skolÀmnet musik.  Mycket  av  lÀrandet  i  musiken  bygger  pÄ  att  eleven  ska  kunna  behÀrska  olika  begrepp  och instrument, skillnader Àr att vissa elever besitter förkunskaper inom musiken och att detta i sin tur pÄverkar betyget. Resultatet har visat att skillnaden mellan de elever som gÄr i musikskola och de som  inte  gör  det  Àr  en  frÄga  kring  kunskaper  i  att  spela  och/eller  behÀrska  noter  och  ackord. DÀremot finns ingen tydlig skillnad kring betygen utan alla elever ser ut att ha samma möjligheter att  nÄ  höga  betyg  i  musiken.  Andra  resultat  Àr  att  elevernas  uppfattning  kring  innehÄllet  i musikundervisningen  skiftar och  Àven om man gÄr  i  samma  klass och  fÄr  samma kunskaper  sÄ uppfattar eleverna kunskapen pÄ olika sÀtt..

Den hÀr studien analyserar de olika genusaspekterna av lÀrare och mellanstadieelevers interaktion i klassrummet samt lÀrarens sÀtt att undervisa. Studien visar hur ofta och pÄ vilket sÀtt lÀraren ger uppmÀrksamhet till pojkar eller flickor samt hur ofta och pÄ vilket sÀtt pojkar eller flickor ger uppmÀrksamhet till lÀraren under lektionen. Studien kategoriserar ocksÄ lÀrarens olika sÀtt att ge respons till elevernas svar under lektionen. Datamaterial i undersökningen har samlats in via klassrumsobservation som gjordes i en Ärskurs fyra med hjÀlp av videoinspelning. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och blivit analyserat med metoder som samtalsanalys, observationsschema och lÀrarens riktningsgivare.

Syftet med denna studie Àr att utforska erfarenheter kring anvÀndandet av digitala verktyg hos gymnasieelever som fÄr extra anpassningar betrÀffande sprÄk-, lÀs- och skrivlÀrande. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever, och som teoretisk ansats utgÄr studien frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. UtifrÄn syfte och frÄgestÀllningar presenteras resultatet av intervjuerna i form av fyra teman som samtliga handlar om digitala verktyg i undervisningen. Dessa Àr specialpedagogiskt stöd i grundskolan, bevis pÄ att vara annorlunda, pedagogiskt och specialpedagogiskt redskap samt för- och nackdelar.Resultatet i studien visar att eleverna under sin grundskoletid inte fÄtt tillrÀckligt med specialpedagogiskt stöd. Bristen har bland annat inneburit avsaknad av digital teknik, vilken hade kunnat ge stöd i att kompensera för elevernas lÀs- och skrivsvÄrigheter.

BakgrundAttention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) hos vuxna a?r en neuropsykiatrisk diagnos som ofta bemo?ts med misstro trots att tre till fyra procent av den vuxna befolkningen i Sverige bera?knas leva med diagnosen. ADHD pa?verkar ma?nga aspekter av det dagliga livet och kan problematisera sociala relationer, utbildning, arbetsliv, ekonomi och ha?lsa. Fo?rsta?else fo?r individens funktionella fo?rma?ga a?r ett no?dva?ndigt verktyg fo?r sjuksko?terskan i omva?rdnadsarbetet.

Syftet med denna studien Àr  att undersöka hur 23 barn i en förskoleklass upplever aktiviteten massage och avslappning under fyra veckor. Undersökningen genomfördes ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr barn, lÀrande och socialt samspel med varandra Àr i fokus..

Syftet med den hÀr studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgÀnge med djur och barnets lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som pÄverkar barns utveckling och lÀrande. Vidare genomfördes en enkÀtundersökning i 2 klasser i Är 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jÀmfördes med bedömningar av varje elevs lÀrande, gjorda av en lÀrare i teoretiska Àmnen och en lÀrare i sociala och motoriska Àmnen. Resultaten diskuterades utifrÄn teorier om lÀrande, barns umgÀnge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt.

Syfte: Syftet med arbetet Àr att undersöka nÄgra lÀrares förhÄllningssÀtt till bedömning, skrivna omdömen, dokumentation av elevernas kunskap och om företagsamt lÀrande.Undersökningen utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar:- Hur ser dokumentationen ut (omdömen, IUP)?- Hur ser lÀrarna pÄ bedömning?- Ser lÀrarna att arbetet med bedömning kommer att förÀndras efter fortbildningen?Vi vill ocksÄ undersöka vilka intentioner Barn och utbildningsnÀmnden (Bun) hade med fortbildningen för lÀrare under hösten 2008.Teori: Vi har anvÀnt oss av ett sociokulturellt perspektiv och teorier som relaterar till implementeringsprocesser i skolan utifrÄn ett top-down och bottom-up perspektiv (Berg, 2003). Vi undersöker hur de inre och yttre grÀnserna i skolans vÀrld pÄverkar verksamheten och hur man kan finna frirummet i undervisningen. Vi tar ocksÄ upp formativa och summativa funktioner av bedömning.Metod: VÄr undersökning har genomförts genom intervjuer med sex lÀrare som undervisar i Är 3-5. Vi har Àven intervjuat lÀrprocessledaren för de obligatoriska skolformerna i vÄr kommun.

Dagens samhÀlle blir alltmer mÄngsprÄkigt. Ungdomar frÄn olika delar av vÀrlden och med olika bakgrund och sprÄk samlas inom en och samma sociala praktik för att lÀra, i skolan. De nyanlÀnda eleverna hamnar i olika stadsdelar och börjar integrera sig i olika sociala praktiker, vilket ger upphov till att eleverna utvecklar olika erfarenheter och Àven att de utvecklas olika sprÄkligt. Hur pÄverkar olika sociala praktiker elevernas andrasprÄksutveckling? Varför Àr sprÄkinlÀrningen sÄ varierad hos olika elever? Jag har valt att utgÄ frÄn sÄdana frÄgor i min studie och förankrar dem i ett sociokulturellt andrasprÄksperspektiv.