Utbrändhet är idag ett välkänt begrepp. Samhället har haft en negativ utveckling då det gäller antalet sjukskrivningar i Sverige sedan 1990-talet och forskning visar att bland an-nat lärare mår allt sämre. Denna studie syftar på att ta reda på vad som finns att göra för att förebygga stress och utbrändhet i läraryrket. För att gå ett steg längre än den forskning som gjorts i ämnet tidigare, utgår studien från ett Sociokulturellt perspektiv, där kom-munikationen mellan lärare och elev är det centrala. En kvalitativ undersökning har gjorts, i vilken olika grundskollärare har intervjuats och, på så sätt, fått tillfälle att delge sina åsikter om vad de anser fungerar som hälsofrämjande när det gäller kontakten med elev-erna.

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett Sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger säger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som påverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjälp av ett Sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gällande hur detta kan påverka barnens lärande. Några av de viktigaste resultaten är, trots buller, trånga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar på möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lärande. Lärande som både handlar om att skapa tillsammans med andra och att lära känna sina individuella behov i en social kontext.

 Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs 5 har om lärarens och sin egen högläsning i skolan, det vill säga hur de uppfattar högläsning och de villkor som omger högläsningsaktiviteten samt vad de lär sig.I studien medverkade tolv elever från två olika skolor, där sex elever från varje klass intervjuades, tre flickor och tre pojkar.Studiens resultat visar att elever har olika uppfattningar om lärarens och sin egen högläsning i skolan. Många tycker att högläsning är roligt, men det är även förknippat med en oro för att läsa fel inför klasskamraterna. Eleverna i studien säger att de känner en nervositet i samband med högläsningen, vilken kan vara beroende av de villkor som omger högläsningstillfället, till exempel gruppen, texten och vanan de har av att själva läsa högt. Flera uttrycker att de inte lär sig något av att läsa högt utöver att bli bättre högläsare, men kan däremot berätta vad de tycker att de lär sig genom att lyssna till lärarens högläsning. Eleverna uppfattar läraren som en modell, samt att denna ger dem stöttning i deras eget läsande och lärande.  .

Syftet med föreliggande forskningsstudie var att undersöka hur förskolor arbetar med taloch språkutveckling för att aktivt hjälpa barn som tenderar att ha svårigheter med tal ?och kommunikation. Jag har tagit upp ämnet sett ur ett Sociokulturellt perspektiv för attvisa på att kommunikation och samspel har en historisk utgångspunkt som barn föds in ioch måste anpassa sig till. Jag har även tagit upp alternativa kommunikativa metodersom ett delsyfte att påpeka deras viktiga uppgift i förskolan, vilket är att främja barnsspråkliga utveckling. Tillvägagångssättet har varit en kvalitativ halvstrukturerad metodmed fokus på intervjuer.

BAKGRUND:En måltid är en situation på förskolan där barnen sitter tillsammans med en pedagog. Vi ärintresserade av att veta om och hur dessa tillfällen utnyttjas medvetet av pedagogen.Läroplanen för förskolan (Skolverket 2006) beskriver att omsorg, fostran och lärande skaknytas samman och vi undersöker hur det sker vid måltiden. Forskning som belyser lärande iomsorgssituationer presenteras. Studien utgår från ett Sociokulturellt perspektiv som ilärandet betonar samspelet och kommunikationen med andra.SYFTE:Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger uppfattar barns lärande kringmåltiden.METOD:Kvalitativ metod genom intervju har använts för att besvara syftet. Åtta pedagoger från fyraolika förskolor har intervjuats.RESULTAT:Alla pedagoger i undersökningen uttryckte att det sker ett lärande för barnen vid måltiden.Bordsskick var en viktig del av lärandet och pedagogen stöttade och uppmuntrade barnen attlita på sin egen förmåga vid måltiden.

Detta examensarbete handlar om förebilders och idolers påverkan när det gäller val av instrument och musik, med fokus på elgitarren, samt vilka andra drivkrafter som påverkar detta. Syftet med arbetet är att få kunskap om olika drivkrafter som påverkar viljan att spela ett instrument. Teoretisk utgångspunkt för studien är den sociokulturella teorin. Tidigare forskning inom området behandlar exempelvis sociala normer, förebilders påverkan på människor samt ramfaktorer inom undervisning. Jag har använt mig av den kvalitativa forskningsintervjun som metod, och mina informanter är elgitarrister med varierande ålder och musikalisk bakgrund.

Skolans styrdokument ställer krav på att lärare och elever ska använda digitala medier i undervisningen och digital kompetens ses som en nyckelkomponent för ett livslångt lärande. Syftet är att analysera interaktionen mellan lärare och elever under problemlösningssituationer i matematikundervisningen med smart-board som medierande artefakt. Studien har ett Sociokulturellt perspektiv.Empirin är insamlad genom video-observationer och studien är öppen och kvalitativ. Empirin består av fyra filmade och transkriberade sekvenser som innefattar fyra olika elever och hur de arbetar med problemlösning med smart-boarden som medierande artefakt. Empirin är analyserad utifrån EMA-modellen, som bygger på idéer från John Deweys pragmatiska filosofi.Resultatet visar att interaktionen styrs av läraren eftersom att det är läraren som styr över talutrymmet, men även vilka elever som ska vara delaktiga i interaktionen.

Bakgrunden till denna studie grundade sig i problematiken om föreningsidrottens svårighet att hålla kvar barn i föreningen under en längre tid samt hur barn på sin fritid blir mer och mer stillasittande. Syftet med denna undersökning är således att studera hur lärandemiljöer för fotbollsspelande barn kan skapas inom ramen för en träningsverksamhet vars inriktning är att ta hänsyn till varje barns utveckling. Utifrån ett Sociokulturellt perspektiv och teorin förhandling av mening som grund vill vi studera interaktionen mellan tränare och barn, och interaktionen mellan barn. Ansatsen var fältforskning, och utifrån detta genomfördes observationer och fältanteckningar. En kvalitativ metod användes tillsammans med en interaktionsanalys ianalysarbetet.

Synen på skolor varierar, och därmed synen på dess elever. När elever på en lågpresterande skola överförs till en högpresterande skola blir det liv på föräldrar som anser att nivån kommer att sjunka. Istället började de lågpresterande eleverna att prestera bättre. Denna sekvens i svensk utbildningshistoria är en del av debatten angående förväntningar, ett forskningsområde som startades upp av Robert Rosentahl på 60-talet och som domineras av tanken att elever presterar bättre med höga förväntningar. Förväntningsteorier finns idag närvarande som en viktig del i Skolverkets riktlinjer, och som del av dessa teorier är motivation en essentiell del.

Abstract Lilje, Ramune & Nilsson, Jeanette (2008). Musik, språk och lärande. Intervjustudie av förskollärares syn på musik som metod för språkutveckling. Lärarutbildningen: Malmö högskola. Examensarbetet handlar om hur förskollärarna på musik- och språkprofilerade förskolor resonerar kring musikens relation till språk. Förskollärarnas arbetsplatser ligger på tre mindre orter utanför Malmö. Syftet med examensarbetet är att belysa hur förskollärarna resonerar kring musik samt vilken betydelse musiken har för barns språkutveckling.

Studiens syfte har varit att, utifrån ett lärarperspektiv, bidra till ökad kunskap om hur IKT används i textilslöjden och hur förutsättningarna för detta ser ut. Avsikten var främst att ta reda på hur lärare använder sig av de resurser som finns på skolorna och i sina klassrum men även vad de skulle önskat att de hade tillgång till. Studien gjordes på några mellan- och högstadieskolor runt om i Sverige och datamaterialet insamlades genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma textillärare. Fokus i intervjuerna var att finna positiva och/eller negativa aspekter med digitala verktyg i textilslöjden, hur lärares undervisning förändras, samt om slöjdens arbetsprocess förändras vid arbete med digitala verktyg. Resultatet visade att de intervjuade lärarna använde sig av IKT olika mycket men har många liknande tankar kring att det är tidssparande, inspirerande och utvecklande för eleverna att arbeta med i olika sammanhang.

Ungdomar lever inom en social kontext vilken direkt samt indirekt påverkar deras ställningstaganden gentemot cannabis. För att motverka att bruket ska öka i framtiden bör man se över vilka risk- samt skyddsfaktorer som påverkar deras attityder samt bruk av drogen. Idag råder en oro över att legaliseringsdebatten runt om i världen kan resultera i en negativ följd i form av allt mer liberala attityder bland den yngre generationen. Syftet med denna studie är därav att undersöka relationen mellan ungdomars attityder, eventuella bruk och de risk- samt skyddsfaktorer vilka finns i deras sociala omvärld. Resultatet från föreliggande studie visar att ungdomarna i den berörda kommunen har en restriktiv inställning gentemot cannabis dock visas en liberalare attityd bland de som testat substansen.

Syftet med vårt arbete är att finna likheter och skillnader, mellan en muntlig och en skriftlig dialog med fokus på användandet av naturvetenskapliga resonemang. Vi har observerat två grupper om fyra elever i varje, när de försöker lösa en naturvetenskaplig uppgift. I den ena gruppen har eleverna suttit framför varsin dator och fört en skriftlig dialog via ett nätbaserad diskussionsforum. I den andra gruppen har eleverna fört en ?vanlig? muntlig dialog, vilken videofilmats.

Syftet är att studera instrumentallärares syn på hantering av elevers internalisering av musikaliska uttryck. Det sociokulturella perspektivet med fokus på hur redskap påverkar internaliseringen är utgångspunkt för studien. Metoden utgörs av semistrukturerad intervju där fyra formellt och reellt utbildade instrumentallärare som arbetar på musik- eller kulturskola har intervjuats om vilka musikaliska uttryck de har i fokus i undervisningen och deras syn på hur elever lär sig musikaliska uttryck. Resultatet visar att det finns flertalet olika redskap för att nå musikaliska uttryck, bland annat eleven själv, musiken som sådan och den sociala omgivningen. Det viktigaste musikaliska uttrycksmedlet är rytm i förhållande till tempo.