AbstraktSprÄket ses ur ett sociokulturellt perspektiv som en av den viktigaste nyckeln till kunskap. Genom sprÄket kommunicerar mÀnniskan och förmedlar kunskap vidare. Olika kommuner i landet arbetar olika med att stimulera barns sprÄkutveckling. I Markaryds kommun har man valt att arbeta med ?SexÄrsböcker? i förskoleklassen som en del av ett sprÄkstimulerande projekt.

Svenska elever deltar emellanÄt i nationella och internationella undersökningar dÀr deras naturvetenskapliga kunskaper testas. PÄ vissa frÄgor i dessa undersökningar har svenska elever fÄtt ett dÄligt resultat, fÄ elever gav ett naturvetenskapligt korrekt svar. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur elever resonerar och handlar i en testsituation. Syftet Àr Àven att fÄ en uppfattning om hur valet av testmetod och elevers begreppsförstÄelse pÄverkar deras prestationer i naturvetenskapliga test. Genom att, utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, samtala med elever har jag försökt se hur de resonerade kring naturvetenskapliga frÄgor.

Vi sla?nger en fja?rdedel av all mat vi ko?per, byter smartphone varje a?r trots att vi inte beho?ver, och spenderar skyho?ga summor pa? att befa?sta osunda sko?nhetsideal som fa?r oss att ka?nna oss va?rdelo?sa. Ett samha?llsklimat pra?glat av kapitalism och o?verkonsumtion go?r det na?stan omo?jligt fo?r oss att leva efter la?ngsiktigare principer. Som designers fo?rslavas vi extra ha?rt under vinstdrivande fo?retag.Med sitt Manifest vill Amanda Jenderba?ck inspirera till en alternativ designerroll, som sa?tter feminism och ekologi i fokus.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det gÄr att se förÀndringar i gymnasieskolans skrivundervisning över en tidsperiod pÄ tretton Är. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ett sociokulturellt synsÀtt dÀr dialogismens tankar Àr dominerande. Materialet bestÄr av enkÀtsvar frÄn gymnasieelever, fokusgruppsamtal med gymnasieelever och intervjuer med gymnasielÀrare. Det samlades in under 2013 och har analyserats med hjÀlp av innehÄllsanalys och tematisering för att se mönster i hur eleverna uttalar sig om responsen. Elevernas perspektiv Àr i fokus och deras tankar och kÀnslor gÀllande lÀrarnas respons jÀmförs med andra elevers upplevelser frÄn tidigt 2000-tal.

Syftet med denna undersökning Àr att bidra med kunskap om förskollÀrares erfarenheter av att anvÀnda lÀrplattan i förskolan samt skapa en förstÄelse för vad som möjliggör respektive hindrar förskollÀrarnas anvÀndning av lÀrplattan som en pedagogisk resurs i verksamheten. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med Ätta förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskolor och sju olika avdelningar. Resultatet visar att lÀrplattan anvÀnds pÄ tvÄ huvudsakliga sÀtt i verksamheterna, det ena sÀttet Àr för dokumentation och dÀr upplevs lÀrplattan vara lÀtt att anvÀnda och tidssparande. Det andra sÀttet Àr som ett inlÀrningsverktyg för det direkta lÀrandet sÄsom sprÄk- och matematik, men Àven det indirekta lÀrandet i form av olika sociala förmÄgor. De hinder som framkommit Àr bland annat tidsbrist att lÀra sig anvÀnda lÀrplattan pÄ ett pedagogiskt sÀtt, men ocksÄ en osÀkerhet om hur den ska anvÀndas pÄ ett pedagogiskt sÀtt.

Syftet med denna uppsats Àr dels att undersöka vilket syfte rektorerna i en kommunal förskola anser att medarbetarsamtalet har dels om de ser samtalet som ett led i sitt eget lÀrande. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med fem rektorer inom den kommunala förskolan. Analysen av intervjusvaren har gjorts dels utifrÄn teorier om medarbetarsamtal dels lÀrande betraktat ur sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att rektorerna anser att syftet med medarbetarsamtal Àr att diskutera verksamhet och arbetsresultat men Àven att förbÀttra relationerna mellan dem sjÀlva och medarbetarna. Rektorerna ser ett tydligt lÀrande i medarbetarsamtalen för egen del.

VÄrt syfte med studien var att undersöka om och hur pedagogerna pÄ förskolan lyfter fram barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer och deras förhÄllningssÀtt till intressen om de innefattar populÀrkultur.De frÄgor vi sökte svar pÄ var:  Hur uppmÀrksammar pedagoger barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer? Hur vidareutvecklar pedagoger barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer?  Vilket förhÄllningssÀtt har pedagoger till barns intressen om de innefattar populÀrkultur? För insamling av material anvÀnde vi kvalitativa undersökningsmetoder. Vi valde att intervjua och observera pedagoger pÄ tvÄ avdelningar pÄ en förskola med barn i blandade Äldrar mellan ett och fem Är. Resultatet av studien visade att pedagogerna aktivt lyfter fram barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer i samtal och de utvecklar Àven aktiviteter utifrÄn barns egna intressen. NÀr det gÀllde populÀrkultur i intressen sÄ samtalar pedagogerna med barnen om dem i lika hög grad som om andra intressen frÄn informella lÀrmiljöer, för att bekrÀfta barnen och deras kultur, men de undviker helst att utveckla populÀrkulturella intressen till aktiviteter. .

The purpose of this study was to explore students' and teachers' experiences of the new pedagogical teaching tool, interactive whiteboard, which have gained increased popularity and wide spread usage in the classrooms. An observation during a mathematical lecture was conducted as a pilot study prior to the main research method of phenomenology; based on students? self-descriptions and interviews with two teachers, this methodological approach was used to investigate the subject matter. The interpretation, comparison and analysis of the results surrounding this new teaching method is explained by two theories, constructivism and socio-cultural perspective. The information shared by the students and teachers have been broken down into four categories: enjoyment & interest, practical, insight and no different.

Uppsatsen Àr en litterÀr studie i Ninni Holmqvist novellsamling Kostym analyserad utifrÄn ett genusteoretiskt-, feministiskt-, queerteoretiskt-, postkolonialt samt eko-feministiskt perspektiv. Vi tar inledningsvis ocksÄ upp hur tematiken gestaltas ur en berÀttarteknisk synvinkel. Titelnovellen ?Kostym? har en central roll i uppsatsen, vilken har analyserats och problematiserats utifrÄn en genus- och queerteoretisk kontext. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur tematiken kommer till uttryck i novellsamlingen Kostym och hur den kan tolkas..

??Denna studie unders?ker hur s?ngl?rare p? gymnasiet arbetar f?r att fr?mja elevers motivation till sj?lvst?ndigt ?vande inom s?ngundervisning med utg?ngspunkt i Self-Determination Theory (SDT). Studien inleds med en diskussion om motivationens betydelse f?r elevers utveckling och skillnaden mellan inre och yttre motivation. Bakgrunden belyser tidigare forskning kring motivation inom undervisning, vikten av ?vning och l?rarens roll i att st?dja elevens sj?lvst?ndighet.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

Syftet med denna undersökning var att undersöka pedagogers delaktighet i barns lek pÄ förskolegÄrden. Fokus under observationerna var att undersöka vad pedagogerna gjorde nÀr  barnen vistades pÄ förskolegÄrden, om pedagogerna deltog i leken och pÄ vilket sÀtt de deltog. Vi utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÄ samspel och kommunikation var de centrala begreppen i observationerna. Undersökningen byggdes pÄ observationer som en kvalitativ metod, eftersom undersökningen gick ut pÄ att observera pedagogers delaktighet i barns lek. MÄlet för observationerna var att skapa en helhetsbild över utevistelsen, och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Syftet med min studie Àr att beskriva elevers erfarenheter av olika sÀtt att organisera matematikundervisningen. I mitt arbete har jag anvÀnt mig av fokusgrupp som metod. Arbetet bygger pÄ tre fokusgruppintervjuer med tre elever i varje grupp. Eleverna som gÄr i Ärskurs 8 var under en period indelad i nivÄgrupper i matematikundervisningen men har nu undervisning i helklass. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av matematikundervisningens organisation skiljer sig utifrÄn vilken nivÄgrupp de undervisats i.

SÀrskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram bÄde i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgÄr i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter frÄn skolpersonal och forskare. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrÄn villkor och möjligheter till lÀrande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framtrÀder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgÄngspunkt vilken studerar individers perspektiv pÄ sin inre vÀrld.

I denna studie har vi genom observationer undersökt tvÄ pedagogers val av metoder gÀllande lÀsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslÀrare i Ärskurs tre för att pÄ sÄ sÀtt kunna fokusera pÄ de mÄl som finns i kursplanen i svenska för just Ärskurs tre. Syftet med undersökningen var sÄledes att se hur dessa lÀrare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi pÄ hur samtal och samspel anvÀndes i undervisningen. Vi antog dÄ ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi anser att eleverna lÀr sig bÀst i samspel med varandra.UtifrÄn de frÄgestÀllningar vi hade, dÀr vi frÄgat oss vad för lÀsmaterial som anvÀnds, hur litteraturen anvÀnds i undervisningen samt huruvida elever och lÀrare samtalar kring det lÀsta, fann vi att det sÄg olika ut frÄn lektion till lektion.