Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Studiens syfte har varit att beskriva hur IUP som fenomen fungerar i skolan. FrÄgestÀllningarna för studien har berört vilka konsekvenser arbetet med IUP anses ha för elevernas mÄluppfyllelse, vilka möjligheter och hinder IUP ger med tanke pÄ elevernas lÀrande, samt hur attityden kring IUP ser ut för pedagoger och elever. Studien har varit av kvalitativ karaktÀr och sett ur pedagogernas perspektiv, dÀr sex pedagoger för grundskolans Àldre Äldrar intervjuats. Resultatet visade att arbetet med IUP Àr bra pÄ sÄ vis att det möjliggör att alla elever blir sedda samt att eleverna blir medvetna om sitt eget lÀrande. Till de negativa aspekterna hörde problematiken med formuleringar som kan generera missförstÄnd, att en del elever inte ser IUP som betydelsefullt, att en IUP inte kan garantera att elever nÄr mÄlen, samt den arbetsbelastning pedagogerna anser att arbetet med IUP kan ge.

Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.

Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra. Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa behov.

VÄr vÀrld stÄr inför den stora utmaningen att försörja en ökande befolkning. DÀrför anser jag att en designpedagogisk undersökning dÀr hÄllbarhetsperspektivet fÄr vara en av grundstenarna vara relevant. Jag har valt att basera min undersökning pÄ frÄgorna:Hur kan jag som pedagog bygga upp en situation för gemensamt lÀrande med lÄg miljöpÄverkan? Hur kan banankartonger fungera som redskap för ett gemensamt skissande? Vilka andra redskap Àr verksamma i just det hÀr projektets process? Hur förhÄller de sig till varandra? I projektet har frÄgorna behandlats konkret genom att en grupp barn pÄ SkÀrholmens torg har undersökt möjligheterna att arbeta med banankartonger som det huvudsakliga verktyget i en gemensam skissprocess. Det Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv och Àr inspirerad av etnografisk metod.

Den hÀr studien handlar om hur ett antal lÀrare anvÀnder film och andra multimediala verktyg i engelskundervisningen. En del i undersökningen berör de tillfrÄgade lÀrarnas hÀnvisningar till styrdokumenten och de olika delar av lÀroplanen de vÀljer att citera. För att belysa lÀrarnas syn pÄ olika lÀromedel innehÄller arbetet ocksÄ en kortare analys av hur man, enligt forskare, bör anvÀnda lÀromedel i skolan idag. I anslutning till debatten kring lÀromedel och variation av undervisningen diskuteras ocksÄ lÀrarnas syn pÄ motivation och elevernas intressen. LÀrarnas syn pÄ arbete kring film ses ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr samtalets och gruppens betydelse för inlÀrning diskuteras..

Dagens samhÀlle blir alltmer mÄngsprÄkigt. Ungdomar frÄn olika delar av vÀrlden och med olika bakgrund och sprÄk samlas inom en och samma sociala praktik för att lÀra, i skolan. De nyanlÀnda eleverna hamnar i olika stadsdelar och börjar integrera sig i olika sociala praktiker, vilket ger upphov till att eleverna utvecklar olika erfarenheter och Àven att de utvecklas olika sprÄkligt. Hur pÄverkar olika sociala praktiker elevernas andrasprÄksutveckling? Varför Àr sprÄkinlÀrningen sÄ varierad hos olika elever? Jag har valt att utgÄ frÄn sÄdana frÄgor i min studie och förankrar dem i ett sociokulturellt andrasprÄksperspektiv.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka en utvald lÀrares syn pÄ hur elever utvecklar lÀsförstÄelse, samt hur explicit lÀsstrategiundervisning baserad pÄ höglÀsning kan utgöra möjligheter för elever att fördjupa lÀsförstÄelsen. Den teoretiska forskningsansatsen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Grundtanken i detta perspektiv Àr att lÀrande alltid sker i ett socialt sammanhang och att sprÄket utgör en lÀnk mellan barnet och dess omgivning. Kvalitativa metoder bestÄende av halvstrukturerade intervjuer samt observationer har anvÀnds för att samla empiri till arbetet. Inspelningar, anteckningar och transkriberingar har utförts för att öka materialet trovÀrdighet.

Examensarbetet handlar om barnböcker och höglÀsning. Undersökningens syfte har varit att studera hur barn interagerar med boken samt att fÄ en bild av pedagogens intention med höglÀsning. Syftet har Àven varit att belysa betydelsen av att arbeta med höglÀsning och dess betydelse för barns sprÄkutveckling.UtgÄngspunkten för arbetet har varit ett sociokulturellt perspektiv dÀr sprÄk och kommunikation Àr viktiga bestÄndsdelar för att lÀrande ska ske. I ett sociokulturellt perspektiv Àr interaktionen med andra mÀnniskor avgörande för barns sprÄk och lÀrande. Tidigare forskning kring höglÀsningens betydelse har visat att pedagogen har en viktig roll i detta sammanhang nÀr det gÀller att lÀsa sagor och böcker för barn.

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

We live in a society that is constantly developing and where technology is getting a more major roll. The school is a very important part of our society and should therefore develop in pace with the surrounding society. Having this in our thoughts we decided that our purpose for this case study should be to study the importance of technology in a learning environment for seventh graders in a specific school. To be able to find this out, we have used constructivism and sociocultural perspective on learning. We have gathered our empirical data for the study through participant observations and a focus group interview.

SammanfattningAlla barn i förskolan har rÀtt till en stimulerande sprÄkutveckling, att kunna uttrycka kÀnslor, behov och kÀnna delaktighet i det sociala samspelet. Syften med denna studie Àr att ge en övergripande bild över hur teckenanvÀndning i förskolan kan stimulera barns sprÄkutveckling oavsett svÄrigheter och vad pedagogerna har för instÀllningen till metoden ur ett sociokulturellt inkluderande perspektiv. Tidigare forskning visar att det finns positiva effekter av att anvÀnda sig av tecken som ett komplement för att förstÀrka talsprÄket, speciellt för sprÄksvaga barn. Det har framför allt fÄtt konsekvenser för begreppsutvecklingen och ordförstÄelsen som innefattas i förskolans styrdokument. TillvÀgagÄngssÀttet i studien var kvantitativ metod i form av en digital enkÀtundersökning som skickades ut till förskolor runt om i landet.

BAKGRUND: Ungas psykiska ohĂ€lsa ökar och det finns mĂ„nga hĂ€lsointerventioner som görs inriktade pĂ„ denna mĂ„lgrupp. Det finns mĂ„nga Ă„tgĂ€rder och metoder som Ă€r framtagna för att frĂ€mja ungas hĂ€lsa och mĂ„nga av de studier som Ă€r gjorda innefattar interventioner med dessa Ă„tgĂ€rder och metoder och utvĂ€rderingar av desamma. Mindre, eller inget fokus har lagts pĂ„ det lĂ€rande som sker i hĂ€lsointerventionerna och med utgĂ„ngspunkt i det och ur ett hĂ€lsopedagogiskt perspektiv tar sig denna uppsats sin utgĂ„ngspunkt frĂ„n lĂ€randet som sker i vad som kan ses som en hĂ€lsointervention, SjĂ€lvledarskapslĂ€gret DNG 360°.SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med studien var frĂ€mst att skapa förstĂ„else kring det lĂ€rande som konstitueras genom deltagande och interaktion i organiserade aktiviteter inom ramen för ett sjĂ€lvledarskapslĂ€ger ur ett sociokulturellt perspektiv. Samt att besvara följande frĂ„gestĂ€llningar, 1) Vad för kunskaper konstitueras i de studerade aktiviteterna? 2) Vad för stöd anvĂ€nder sig deltagarna av i sitt aktörskap för att möjliggöra lĂ€rande?METOD:Studien var kvalitativ med fĂ€ltforskning som utgĂ„ngspunkt och genomfördes som en observationsstudie med deltagande observationer pĂ„ SjĂ€lvledarskapslĂ€gret DNG 360°.RESULTAT: Studien visade att kunskaper som konstituerades pĂ„ lĂ€gret var sociala kompetenser, problemlösningskunskaper samt att skratt kan ses som en rekonstruktion av strategier för att hantera kĂ€nslor.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Sammanfattning Syfte Vi möter varje dag elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar som har olika former av psykisk ohÀlsa. Det Àr viktigt för alla professioner inom skolans vÀrld att ha god grundlÀggande kunskap om bemötande och förstÄelse för problematik som kan finnas hos dessa personer. Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ en större förstÄelse för hur elever med neuropsykologiska funktionsnedsÀttningar förhÄller sig till sin undervisning genom att observera och intervjua elever. Under de senaste Ären har bristen pÄ kompetens inom NPF i svenska skolor uppmÀrksammats inom skolverket och andra organisationer. Specialpedagogiska skolmyndigheten gör en satsning för att möta behovet av utökad kompetens och stöd inom omrÄdet NPF i förskolor, skolor och vuxenutbildningar (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2014-05-30). Teoretiska perspektiv Vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet och lagt vÄr teoretiska grund pÄ forskare som Vygotskij och Wertsch.