I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

Syftet med denna studie är att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan användas inom utbildning för hållbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strävan efter att bidra med ny forskning för området utbildning för hållbar utveckling inom förskolan, då det är ett tunt utforskat område.Resultatet av studien är att den antropocentriska natursynen dominerat i båda filmerna, men att de samtidigt ifrågasätts mellan raderna. Slutsatsen av studien är att innehållet i filmerna går att använda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..

Det finns många systemutvecklingsmetoder som alla skiljer sig mer eller mindre åt.Gemensamt för dem alla är att det finns ett perspektiv på system och systemutvecklingbakom. Det finns en vilja att spara pengar och effektivisera verksamheter genom attinföra informationssystem men det rapporteras ofta om stora projekt som kostar mycketmer än beräknat.Vi har frågat oss om det finns en brist på insikt om att perspektiv (synsätt) på bådesystemutvecklingsprocessen och IT-systemet i sig styr utvecklingen.Val av metoder bygger på ett aktivt val av perspektiv.Undersökningen har vi gjort genom en litteraturstudie där vi förklarar begreppensystemutveckling, perspektiv och paradigm samt systemutvecklingsmetoder och försökerbelysa sambanden dem emellan.För att undersöka hur insikten om perspektiv ser ut har vi i en empirisk undersökninggjort intervjuer med anställda på ett utvecklingsföretag samt med en av deras kunder.Genom att analysera intervjuerna och deras arbetsmetod med hjälp av analysmetodenMA/SIMM har vi nyanserat vårt teoretiska resultat.Perspektiv ? och metodanalys är mycket viktiga för att förstå varförsystemutvecklingsprocessen ser ut som den gör och framförallt vad den fångar upprespektive missar..

Det blir allt mer vanligt att organisationer och företag involverar de anställda när en verksamhet ska förbättras och utvecklas. I ett ?expansivt lärande?-perspektiv kan verksamheten - genom den kollektivt samlade kunskapen - finna nya lärande- och utvecklingsmöjligheter. Hälso- och sjukvården är inget undantag och ett område som blivit mer uppmärksammat de sista decennierna är sårvården. Syftet med min studie har därför varit att studera de lärande- och utvecklingsmöjligheter som kan uppstå inom distriktssköterskans verksamhet med fokus på sårvård.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva barns och pedagogers uppfattningar om lärande mellan barn på ett fritidshem. I studien intervjuades femton barn och tre pedagoger på ett fritidshem. Metoden för empiriinsamlingen utgjordes av kvalitativa intervjuer, där det insamlade materialet tolkades mot bakgrund av det sociokulturella perspektivet på lärande. Utifrån barns och pedagogers uppfattningar kring lärande mellan barn utkristalliserade sig fyra kategorier för lärande på arenan fritidshem:Lärande mellan barn utifrån vad man bör och inte bör göra, visade att lärandet mellan barnen kretsade kring regler. Lärande mellan barn via datorn som verktyg, visade att datorn utgjorde ett viktigt verktyg och en central plats för lärande mellan barnen.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare i Reggio Emilia-inspirerade förskolor förhåller sig till den fysiska inomhusmiljön, och dess betydelse för barns sociala samspel. Enligt styrdokumenten ska förskolemiljön utgå från barnen, samt locka dem till utforskande genom lek. Läroplanen betonar också det sociala samspelets betydelse för lärande. Inom Reggio Emilia-filosofin ses miljön som en pedagog, och därmed av stor betydelse för hur barn samspelar med varandra. Därför är det intressant att belysa hur Reggio Emilia-inspirerade förskollärare tolkar och upplever arbetet med att planera den fysiska inomhusmiljön, samt vilka ramfaktorer som spelar in.

Med denna studie vill vi öka förståelsen för hur barn i fyra- sexårsåldern upplever det samspeloch den lek som sker i förskolan, samt hur pedagogers närvaro eller icke närvaro i rummet tolkas och upplevs av barnen. I forskningsgenomgången behandlas bl.a. samspel som begrepp, samspel i leken och även pedagogens betydelse för det samspel och samspelsmönster som sker i förskolan. I denna studie har vi intervjuat 15 barn i åldrarna fyra- sex år. Studien utgår från en hermeneutisk ansats och har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt.

The idea to create authentic learning situations where students are highly integrated made me want to try to develop a new method in the course Restaurant and Catering B MAKU 1208 (another field practicing cuisine). In my quest to do just the practical part as rewarding, stimulating and efficient as possible for the student, I planned for a training model with   focus on group interaction.The implementation of the model for learning was to strengthen students confidence both in themselves and in each other, stimulated to greater cooperation and it has also provided an incentive to the student's own development but not least, a growing self-confidence for many students. Several have also had an increased sense of knowing something, to have something to contribute and that their labour input actually was needed. While highlighting that further education to seek knowledge strengthens the individual's skills and consolidates and increases deeper knowledge in the professional field.In conclusion, training should be done in both individual and group basis for optimal learning process..

Kultur är ett komplext begrepp med många innebörder och tolkningsmöjligheter. Syftet med denna studie har varit att beskriva hur sjuksköterskor inom psykiatrin erfar mötet med patienter från andra kulturer än den svenska. Tio sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrisk heldygns- och öppenvård intervjuades. Den kunskapsteoretiska utgångspunkten för intervjuerna var ett livsvärldsperspektiv. Materialet analyserades i förhållande till Lorentz utvecklingsmodell för kulturell kompetens, en modell som visar en utveckling från ett etnocentriskt perspektiv, där fokus är på den egna kulturen mot ett etnorelativt synsätt där den egna kulturen är en av många kulturer.

Miljonprogramsförorten omtalas ständigt som en problematisk miljö. Under de senaste åren har den däremot börjat uppmärksammas som ett kulturarv och olika aktörer har börjat bedriva kulturmiljövård. Men att behandla miljonprogramsförorten som ett kulturarv förväntas ha konsekvenser. Kulturmiljövården tillskrivs makten att förändra den syn och den diskurs som pågår kring miljonprogramsförorten, men vilken kraft har egentligen kulturmiljövården när det gäller att förändra perspektiv och sociala strukturer i miljonprogramsförorten? Jag har identifierat tre olika perspektiv angående vilken påverkan kulturmiljövården har för miljonprogramsförortens utveckling och framtid.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhälle växer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa barnintervjuer och vårdnadshavarnas godkännande har getts, vilket är av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i två olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv där begrepp såsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare ser på lärarrollen, definierad utifrån uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lärarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrån behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lärare?elev identifierades med ett par aspekter på lärares ledarskap, nämligen motivation och ledarstil. Lärares samarbete karaktäriserades som formellt respektive informellt.

Tidigare forskning visar att matematikundervisning i väldigt stor utsträckning domineras av tyst arbete i lärobok. Nu rådande läroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om läromedel i matematik kan bidra till att elever i årskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska språk och sin kommunikativa förmåga. Studien baseras på tre läromedel i matematik för årskurs 1-3, ett läromedel per årskurs. Med hjälp av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys granskades materialet utifrån de teoretiska utgångspunkterna ramfaktorteori och läroplansteori samt med en socio-kulturell syn på lärande. Resultaten visar att läroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt läroplanens mål.

Tekniken idag utvecklas ständigt, barnen i dagens förskola föds in i en digital värld fylld av teknik. Användandet av surfplattor har ökat kraftigt bland förskolebarn jämfört med år 2012. Syftet med vår studie var att undersöka vilka sociala positioner barn intar när de använder iPaden i den fria leken. Vi har använt oss av Agneta Ljung Djärfs avhandling Spelet runt datorn ? datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan (2004). I avhandlingen presenterar Ljung Djärf positionerna ägare, deltagare och åskådare.