Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Denna aktionsforskningsstudies syfte Àr att fÄ kunskap om hurkommunikationen ser ut mellan eleverna i matematikÀmnet genom attskapa en kommunikativ undervisningsmiljö, dÀr eleverna ges möjlighetatt lÀra av varandra. Tidigare forskning visar att kommunikationen Àrviktig i matematik. Forskning visar bland annat att kommunikation imatematik Àr viktig för att eleverna ska fÄ en begreppsförstÄelse. PÄ deberörda skolorna i studien var detta nÄgot som behövde utvecklas.UtgÄngspunkten för studien har varit ett sociokulturellt perspektiv.Eleverna har fÄtt arbeta med laborativt material i matematik inomomrÄdena problemlösning samt lÀngd och volym i mindre grupper.Aktionen har dokumenterats med videoinspelningar som transkriberatsoch analyserats. Metoden för analysarbetet har varit en sociokulturellaktivitetsanalys dÀr den sociala interaktionen i förhÄllande tillkommunikationen studerats.

Undersökningens syfte var att studera om det finns nÄgon skillnad mellan elevers resultat i matematik beroende pÄ vilket socioekonomiskt skolomrÄde de bor i efter att de har lÀmnat förskolan och börjat i förskoleklass, men Àven att se om det finns ett samband mellan elevernas sprÄkliga förmÄga, kön och aritmetisk förmÄga i början av förskoleklass.Studiens resultat visar att elever frÄn omrÄden med svag socioekonomisk status hade generellt sÀmre matematiska kunskaper och fÀrdigheter och grundlÀggande sprÄklig förmÄga jÀmfört med elever frÄn omrÄden med god socioekonomisk status. Resultatet visar ocksÄ att elevers sprÄkliga förmÄga har betydelse för den förberedande aritmetiska förmÄgan. I analysen av den sprÄkliga förmÄgan Àr det framförallt den fonologiska förmÄgan som Àr avgörande för den förberedande aritmetiska förmÄgan..

Syftet med detta examensarbete var att fÄ en djupare förstÄelse kring hur aktiva pedagoger arbetar kring de flersprÄkiga barnen i förskolan. De forskningsfrÄgor jag stÀller Àr: Hur blir dessa barn integrerade i den svenska förskolan och vilka möjligheter har de till att utveckla sitt modersmÄl? Hur ser arbetet kring de flersprÄkiga barnen ut? För att fÄ denna förstÄelse har en kvalitativ intervjustudie med sex pedagoger inom olika förskolor genomförts.Studien utgÄr frÄn den aktuella LÀroplanen för förskolan och ett sociokulturellt perspektiv dÀr sprÄket lÀrs i ett samspel med andra. Resultatet av intervjuerna och studier visade att barn lÀr sig sprÄket i ett samspel med barn och vuxna. Pedagogerna jobbar aktivt med att benÀmna och vara tydliga i sitt sprÄk, men Àven kroppssprÄk och bilder spelar en viktig roll.

Den hÀr studien undersöker elever genom en enkÀtundersökning i Ärskurs 6 om deras förstÄelse för hÄllbar utveckling och vad de vill arbeta med. Syftet Àr ocksÄ att belysa hur de vill bli delaktiga i arbetet med hÄllbar utveckling. Det som framkommer i enkÀtundersökningen analyseras och den visar pÄ ett stort intresse frÄn elevernas sida. Studien visar att begreppet hÄllbar utveckling Àr otydligt för eleverna, Àven om de har arbetat med en del av de olika omrÄdena under terminen. Redan 1987 faststÀlldes det i Brundtland kommissionen begreppet hÄllbar utveckling och vad det stÄr för, och svenska politiker tog beslut att det skulle genomsyra den nya LÀroplanen frÄn 2011.

Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma och belysa faktorer som kan möjliggöra samspel i trÀningsskolan, dÀr eleverna anvÀnder icke - verbal kommunikation. Vi har valt en kvalitativ ansats dÀr vi anvÀnt videoobservationer för att fÄnga samspel under lektionstid samt under raster. Som komplement till videoobservationerna har vi Àven anvÀnt stimulated recall med halvstrukturerad intervju som form. Resultatet visar att eleverna har förmÄga till samspel mellan varandra under raster. Samspelet bestÄr av att eleverna riktar blicken, sneglar, följer efter och nÀrmar sig varandra.

Denna studie avser studera gymnasieelevers erfarenheter av litteratursamtal, inomÀmnena svenska och engelska. Dessa erfarenheter jÀmfördes med varandra i hopp omatt kunna skönja huruvida elevernas erfarenheter var samstÀmmiga eller ej.Studien baseras pÄ respondentintervjuer dÀr tio elever blev intervjuadebetrÀffande hur de upplever sin litteraturundervisning i skolan. Respondenternas svarundersöktes sedan utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ interaktion,dialog och meningsskapande dÀr examination och kunskapsmediering har utgjort tvÄcentrala aspekter. Resultatet visar bland annat att elever Àr mer vana vid skriftligaexaminationer och att arbetsmetoderna skiljer sig Ät mellan Àmnena svenska ochengelska. Dessutom uppdagades att eleverna sjÀlva erkÀnner sig vara i behov avmuntlig interaktion och meningsutbyte i samband med litteraturlÀsning för att pÄ sÄsÀtt kunna tillÀgna sig ny kunskap.

Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.

Syftet med denna studie Àr att, pÄ tre skolor i en sydsvensk kommun, granska vilket perspektiv som rÄder - det relationella eller det kategoriska - och undersöka om nÄgon perspektivförÀndring Àgt rum i samband med implementeringen av regeringens proposition HÀlsa, lÀrande och trygghet (2001/02:14) samt huruvida specialpedagogens relationella perspektiv haft nÄgon betydelse i detta förÀndringsarbete. I inledningen beskrivs de tre huvuddelarna i studien; vilka perspektiv som kommer att fokuseras, specialpedagogsutbildningens utveckling och utvÀrdering samt implementeringen av elevhÀlsapropositionen. I litteraturdelen presenteras ramen för hela studien dvs. specialpedagogik. DÀrefter belyses innehÄllet i elevhÀlsapropositionen samt resoneras kring elever i behov av stöd.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka lÀrares syn pÄ lÀxor samt att försöka tillföra kunskap kring fenomenet. FrÄgestÀllningarna som studien utgick ifrÄn var vilka motiv lÀrarna hade till att ge lÀxor, hur lÀrare introducerar och följer upp lÀxor, vilka för- och nackdelar lÀrarna och lÀrarstudenterna anser att det finns med att ge lÀxor, hur lÀxornas utformning planeras samt hur lÀxor kan förstÄs i ett övergripande perspektiv pÄ lÀrande.Undersökningen baserades pÄ enkÀter och samtalsintervjuer. Halvstrukturerade samtalsintervjuer spelades in, transkriberades och tolkades. I studien anvÀndes sociokulturellt perspektiv enligt Vygotskij som teoretiskt perspektiv.Samtliga lÀrare ansÄg att de fÀrdighetstrÀnande lÀxorna i matematik och svenska var de viktigaste Àmnena att ge lÀxor i. Andra motiv till lÀxor som lyftes fram var lÀxor som trÀnar eleverna i studieteknik, lÀxor för förÀldrars delaktighet och inblick i sina barns inlÀrning och lÀxor som ges i förberedande syfte för att skapa förförstÄelse inför kommande lektioner.LÀrarna introducerar lÀxor pÄ olika sÀtt men fokus lades pÄ att eleverna skulle motiveras, fÄ reda pÄ syfte och mÄl med lÀxan och ha förstÄelse för hur uppgiften kan lösas.

The aim of this thesis is to describe the thoughts and attitudes that parents have regarding reading aloud. In today?s society the positive effects of reading aloud are often pointed at and in the perspective of the new learning theories I found the issue even more interesting.The two main questions posed are: How do the parents describe the practice of reading aloud?Is the parents? life situation and background visible in their descriptions and in that case how does it show in their thoughts about reading aloud?The theoretical perspective of the thesis is sociocultural and can be divided into two themes. The first theme concerns the learning process that can be the result of reading aloud and the second theme focuses on social aspects. The results of the study show that parents think that reading aloud is valuable and positive.

En biologisk tork produktutvecklades inom detta examensarbete. Uppdraget innefattade dels skapande av ett utmatningssystem till restprodukter och dels en förnyad utformning av produktens grÀnssnitt mot mÀnniskan för att öka brukbarheten. Den befintliga versionen av produkten, kallad biotork, innehöll inget utmatningssystem. Det innebÀr att tömningsoperationen idag mÄste utföras av anvÀndaren med hjÀlp av en separat produkt som med hjÀlp av luft samlar restprodukterna i en pÄse.Examensarbetet genomfördes pÄ Högskolan i Skövde i samarbete med företaget Pegil Innovations AB som har sin verksamhet i Skultorp. Projektet började med att analysera den existerande torkens olika funktioner.

Verbal kommunikation Àr nÄgonting som vi Àgnar oss Ät dagligen pÄ arbetsplatser och det har visat sig vara en pÄverkande faktor för arbetsglÀdjen. Verbal kommunikation kan handla om olika aspekter som till exempel kommunikation mellan anstÀllda, kommunikation med chefen eller till och med konflikter. Dessa exempel har en pÄverkan pÄ arbetsglÀdjen i tidigare studiers resultat. Denna studies syfte Àr att se hur individer formas i samspel med andra genom att se kommunikationens pÄverkan pÄ arbetsglÀdjen. Genom att gÄ in pÄ djupet och se vad det Àr som gör att kommunikationen pÄverkar arbetsglÀdjen, istÀllet för att bara konstatera det, kan det ses ur ett alternativt perspektiv för att skapa en större förstÄelse kring fenomenet.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka den rÄdande diskursen om elevers utveckling hos ett antal lÀrare pÄ en skola samt undersöka i vilka sammanhang begreppet anvÀnds. Tillika ville vi ta reda pÄ vilka grunder elevers utveckling mÀts och bedöms. Den forskningsmetod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ intervju. Det vi fann var en diskurs dÀr begreppet anvÀnds ?automatiskt? och i förlÀngningen med positiva förtecken.