Swedish pre-school teachers are in the middle of a debate regarding a form of general school competence that today is criticized by mass media. The training and skill development that is used today is an important tool in the development of the organization as well as the people that work in them. This study aims to explain how this training actually is performed and the opinions of the pre-school teachers that actually finish the training. Previous research in this area has primarily been focused at the types of methods that exists from an executive standpoint. This study, instead, aims to shift that focus to the individual worker.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

AbstractLÀsÄret 2007/2008 gick 13884 elever i grundsÀrskolan och av dessa var 2134 integrerade i grundskolan. Ur ett sociokulturellt perspektiv Àr integration nÄgot att föredra. Att dela med sig av sina kunskaper till andra kan skapa sÄvÀl tolerans som social utveckling och en bÀttre sjÀlvkÀnsla. Om integreringen inte fungerar, skapar detta en sÀmre sjÀlvkÀnsla hos den integrerade eleven.VÄr undersökning syftar till att undersöka hur grundskoleelever uppfattar integreringen av sÀrskoleelever i idrott och hÀlsa och ocksÄ om elevernas attityder skiljer sig beroende pÄ om det finns en sÀrskola pÄ skolan eller ej. Vi gjorde en intervjustudie i tvÄ grundskolor.

Syfte:Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare skattar faktorer, som i forskning visat sig betydelsefulla, för att kunna uppnÄ en fungerande inkluderande undervisning. Dessa faktorer har betydelse för alla elevers lÀrande och utveckling, men i föreliggande studie diskuteras dessa sÀrskilt utifrÄn elever i behov av sÀrskilt stöd.Teori:Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv dÀr samspel med andra ses som en förutsÀttning för lÀrande och utveckling. Det relationella perspektivet framkommer dÄ elevers svÄrigheter inte ses som individburna utan uppstÄr i mötet med undervisningskontexten.Metod:Studien har genomförts som en fallstudie i en kommun dÀr empirin samlats in genom en enkÀt till samtliga grundskollÀrare. Resultat:Det som undersökts Àr lÀrares skattning av framgÄngsfaktorerna skolledningens stöd, specialpedagogiskt stöd, arbetslagets funktion, kompetens/kompetensutveckling och elevens möjligheter. Studien visar att det som vÀrderas högst Àr tid.

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

FrÄn och med juli 2011 kommer ÄtgÀrdsprogram att kunna överklagas (Skolverket, 2010). Texten utgör dÀrmed ett juridiskt dokument som bevisar att skolan tillgodosett elevens behov av sÀrskilt stöd. Samtidigt skall ÄtgÀrdsprogrammet utgöra ett formativt verktyg för elevens och verksamhetens utveckling. Studien prövar om en sociokulturellt utformad struktur av specialpedagogisk handledning kan stötta lÀrarna i att formulera ÄtgÀrder som möjliggör lÄngsiktig utveckling för eleven, skolan och Àven för lÀraren sjÀlv. Med hjÀlp av en analysmodell, som visualiserar behovsanalys samt ÄtgÀrdsförslag, prövas om snedvridning mellan individ-, grupp- och organisationsnivÄ samt maktaspekter kan synliggöras.

Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur elever och lÀrare i en grundskola uppfattar, talar om och hanterar kulturmöten och kulturkrockar. Vi har utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi tror att det sociala samspelet har en stor betydelse i individens utveckling. I litteraturgenomgÄngen tar vi bland annat upp vad styrdokumenten och annan forskning sÀger och vad undervisningen innehÄller.Metod: Undersökningen genomfördes i form av intervjuer av sex elever och tre lÀrare som först spelades in pÄ minidisk och dÀrefter transkriberades och analyserades.Resultat: Resultaten visade att lÀrarna och elever tolkar begreppet kulturmöte och kulturkrock pÄ liknande sÀtt, beroende pÄ erfarenheter och/eller kunskap. Svaret visade hur man pÄ olika sÀtt kan arbeta i klassrummet med kulturmöten och kulturkrockar genom att, inom olika Àmnen, ta upp tradition, religiösa skiljaktigheter, klÀdsel eller musik.Dessutom visar vÄr undersökning att de lÀrare som har arbetat i mÄngkulturella miljöer har bra kunskap om olika kulturmöten och kulturkrockar och poÀngtera vikten av att arbeta praktiskt med vÀrdegrundsfrÄgor..

Vi har i detta arbete undersökt hur pedagogiska utredningar utförs pÄ tvÄ skolor i tvÄ kommuner. Syftet Àr att, ur ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv, beskriva hur de pedagogiska utredningarna genomförs samt belysa hur skolornas specialpedagoger arbetar med pedagogisk utredning kopplat till styrdokument, aktuell forskning, litteratur samt teoretiska perspektiv. Vi belyser pedagogisk utredning pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ. I vÄr undersökning utgÄr vi ifrÄn fyra teman; motiv till pedagogisk utredning, genomförande av pedagogisk utredning, möjligheter och hinder samt vilka konsekvenser pedagogisk utredning fÄr för eleven. Till grund för den empiriska undersökningen ligger fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar pÄ tvÄ skolor och dokumentanalys av Ätta pedagogiska utredningar. Vi kan i vÄr undersökning se att de pedagogiska utredningarna skiljer sig Ät i utformning och innehÄll.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

Undersökningen i denna uppsats Àr en kvalitativ fallstudie. Den bygger pÄ tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lÀrare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD Àr en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare Är och dÀrför blivit föremÄl för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar pÄ hur skolsituationen gestaltar sig och bÄda perspektiven kan uppfattas gör ansprÄk pÄ att sitta inne med rÀtta lösningar pÄ problem. Debatten Àr för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer.

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur sex- och samlevnadsundervisningen gestaltar sig och upplevs av lÀrare i tvÄ olika gymnasiesÀrskolor i Sverige. Centrala frÄgestÀllningar Àr:? Hur gestaltar sig undervisningen?? Hur upplevs undervisningen av lÀrarna.? Vad Àr syftet och mÄlen med aktuella undervisningen enligt lÀrarna?Teori: Som utgÄngspunkt har ett sociokulturellt perspektiv och ett kommunikativt relationsinriktad perspektiv anvÀnts. SprÄket Àr centralt i det sociokulturella perspektivet och enligt Vygotskij (2001) Àr mÀnniskan skapare av sprÄkliga verktyg. Kommunikation och lÀrande Àr centralt i det kommunikativa relationsinriktade perspektivet.

Detta examensarbete handlar om miljö för samspel. Studien riktar sig mot hur pedagogen formar den fysiska och den sociala miljön i förskolan. Syftet Àr att studera om hur miljön i förskolan kan skapas för att underlÀtta samspelet mellan barn. Fokus kommer att lÀggas pÄ pedagogernas syn pÄ miljöer i förskolan och vad som kan bidra till bra kvalitet i barns samspel. Undersökningen tar Àven upp hur pedagogerna ser pÄ förÀldrarnas roll och inflytande i förskolemiljön.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken funktion och vilket innehÄll specialpedagogiska handledningssamtal kan ha, nÀr det reflekteras kring förskolans verksamhet.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv som bÄde Àr en lÀrande teori och en forskningsansats. Att ha en sociokulturell syn pÄ lÀrande innebÀr att fokus ligger pÄ att kunskap konstrueras genom samarbete i kontexter, interaktion och samarbete ses som nödvÀndigt för att utveckla fÀrdigheter, kunskap och förstÄelse. Vad och hur vi lÀr Àr beroende av vilka verktyg, artefakter, som anvÀnds i samhÀllet. Inom en sociokulturell och diskursiv ansats anses sprÄket, kommunikationen och interaktionen med andra som det mest centrala. SprÄket anses som det viktigaste verktyget för mÀnniskor att förstÄ och samspela med varandra.

 I takt med att IKT-utvecklingen accelererat i samhÀllet har ocksÄ kravet ökat pÄ effektivt anvÀndande av IKT i skolan. Syftet med denna undersökning har dÀrför varit att studera hur en kommun implementerar IKT-stöd i sin grundskoleverksamhet för att stötta pedagogerna i deras arbete med att utveckla elevernas digitala kompetens. Undersökningen har genomförts som en deskriptiv fallstudie i form av kvalitativa intervjuer med sex nyckelpersoner i organisationen. Den bild som tidigt framtrÀdde var hur otroligt komplext IKT Àr i förhÄllande till skolans vÀrld. Det finns mÄnga aktörer och intressenter pÄ en arena som stÀndigt förÀndras av den nya teknikens vÀxande framfart.

Denna studie behandlar den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot hÄllbar utveckling. Syftet Àr att analysera vilken syn pÄ detta som kommer till uttryck i den statliga offentliga utredningen 2001:31 och regerings propositionen 2001/02:142 om offentlig upphandling. Teorierna miljöekonomi och ekologisk ekonomi har anvÀnts för att fÄ en uppfattning om vilka olika tankar och perspektiv som finns kring miljö, ekonomi och hÄllbar utveckling. Detta har sedan utgjort utgÄngspunkten för den kvalitativa analysen som har gjorts av de bÄda dokumenten. Analysen har bland annat visat att ett miljöekonomiskt tankesÀtt dominerar i de bÄda dokumenten.