Problemformuleringen som ligger till grund för studien Àr följande: Hur uppfattar förskollÀrare vad pedagogisk dokumentation Àr? Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur verksamma förskollÀrare uppfattar samt arbetar med pedagogisk dokumentation. Genom detta skapas möjligheter till att se pedagogisk dokumentation ur ett annat perspektiv som kan bidra till nya insikter och kunskaper om pedagogisk dokumentation som en integrerad del i arbetet som förskollÀrare. Det sociokulturella perspektivet har prÀglat arbetssÀttet med pedagogisk dokumentation vilket innebÀr att lÀrande och utveckling sker i olika sociala sammanhang dock har Àven det konstruktivistiska samt pragmatiska perspektiven pÄverkat arbetssÀttet kring pedagogisk dokumentation. Syftet med den pedagogiska dokumentationen Àr att synliggöra barns och pedagogers utveckling och lÀrande som sker i verksamheten Àr nÄgot som mÄnga litteratörer anser.

Syftet i denna studie Àr att fÄ ökad förstÄelse för hur förskollÀrare anvÀnder sagoberÀttandet i relation till barnens sprÄkutveckling. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: PÄ vilket sÀtt frÀmjas barnens sprÄkutveckling genom sagoberÀttandet enligt förskollÀrarna samt vilka metoder sÀger de sig anvÀnda för att gynna barnens sprÄkutveckling?I den teoretiska bakgrunden har vi belyst sagans struktur och sagoberÀttandets möjligheter för sprÄkutvecklingen. Vi har under arbetets gÄng haft ett sociokulturellt perspektiv, vilket hör ihop med vÄrt sÀtt att se pÄ lÀrandet. Med det sociokulturella perspektivet menas att miljö och samspel med andra har betydelse i lÀrandet.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka om och i sÄ fall hur grundskolor, hÀr avgrÀnsat till en kommun, arbetar med handledning som redskap att nÄ skolutveckling samt hur skolledare i denna kommun talar om och ser pÄ handledning respektive skolutveckling. Syftet har preciserats med följande frÄgestÀllningar; Vilka förutsÀttningar finns för handledning pÄ skolorna och vilka konsekvenser fÄr det? Vilken Àr handledningens fokus, funktion och syfte enligt skolledarna? Har handledningen potential att leda till utveckling pÄ individ-, grupp- och/eller skolnivÄ och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt anser skolledarna? samt PÄ vilket sÀtt ses handledning som redskap för skolutveckling enligt skolledarna?Teori: Denna studie Àr inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv. Inom ett sociokulturellt perspektiv ses sprÄk som handling och mÀnsklig kunskap Àr i huvudsak diskursiv, det vill sÀga sprÄklig. SprÄket och kommunikationens roll betonas vid mÀnsklig utveckling inom detta perspektiv och sprÄket ses som handledningens centrala redskap.

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

Enligt skolans styrdokument bör samarbete mellan hem och skola efterstrÀvas och upprÀttas. Ett gott samarbete förutsÀtter lÀrarens vilja till professionell utveckling, som övervÀgande sker genom reflektion. Föreliggande studie syftar till att studera lÀrares reflektioner över genomförda lÀrar-förÀldrasamtal och huruvida dessa möjliggör en utveckling för lÀrarens yrkesutövning. Studien genomförs som en kvalitativ undersökning grundad pÄ intervjuer med Ätta lÀrare, i vilken vi undersöker hur lÀrarna definierar begreppet reflektion, vad de reflekterar över, hur reflektion sker, samt pÄ vilket sÀtt reflektion kan leda till en professionell utveckling. Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, i vilket det Àr genom interaktion med andra som mÀnniskan utvecklas.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i yngre Äldrar i förskolan. I studien har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken syn förskollÀrare har om strategier som anvÀnds vid flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Hur anvÀnder förskollÀrare miljön för att utveckla flersprÄkiga barns sprÄk? I studien har kvalitativa intervjuer gjorts med sex förskollÀrare i en medelstor kommun. Anledningen att vi valde anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer var att uppnÄ vÄrt syfte och fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Denna metod lÀmpar sig för vÄr studie dÄ vi vill undersöka förskollÀrarnas syn pÄ vÄrt syfte.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Nyare klassrumsforskning visar att arbetet i klassrummet idag mer sÀllan leds av lÀraren i helklassundervisning, utan istÀllet organiseras som bÀnkarbete, gruppsamtal och grupparbeten. Samtidigt Àr det preciserat i Lpf94 att elever sjÀlva ska ta ansvar för sitt lÀrande och resultat i förhÄllande till kurskriterier. Min undran utifrÄn detta var hur eleverna förvaltar dessa lÀrandesituationer och hur ansvarstagandet kan se ut i kommunikation elever emellan. Syftet med uppsatsen Àr att försöka förstÄ vilka möjligheter och begrÀnsningar för lÀrande som skapas, genom att beskriva och analysera elevers kommunikation i en lÀrandesituation. Kommunikationen som undersökts Àr tre autentiska gruppsamtal mellan elever arbetande med en rapport i religionskunskap.

Syftet med denna studie var att utforska förskollÀrares perspektiv pÄ arbetet med matematiken i förskolan. Studien har utforskat hur förskollÀrare arbetar med matematik för att tillvarata, synliggöra och frÀmja barns lÀrande och utveckling i förskolans verksamhet. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr sex stycken förskollÀrare intervjuats för att ta reda pÄ deras perspektiv kring arbetet med att synliggöra och tillvarata matematik för att frÀmja barnens lÀrande och utveckling. Resultatet visade att matematiken har en naturlig del i förskollÀrares vardagsarbete och att matematiska begrepp var en central del i barns lÀrande och utveckling i matematik. Att skapa möjligheter att uppleva matematik pÄ ett positivt sÀtt har förskollÀrarna uttryckt som betydelsefullt.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.