I mötet med olika klasser under vÄra VFU-perioder vÀcktes frÄgor angÄende klasstorlekens betydelse för elevers lÀrande samt interaktionen mellan lÀrare och elev. Dessa frÄgor förstÀrktes under AU2-utbildningen samt efter lÀsningen av Skolverkets statistiska redovisning dÀr 11,8 % av eleverna i grundskolan inte kommer in pÄ gymnasiet.Syftet med denna studie Àr att undersöka klasstorlekens betydelse ur ett relationsmedvetet och ett sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie har dÀrför sju avhandlingars och artiklars resultat sammanstÀllts och analyserats i resultat och diskussion.Resultatet av litteraturstudien visar att elever ur minoritetsgrupper samt att lÀgrepresterande elever prestationsmÀssigt och resultatmÀssigt drar stor fördel av minskade klasser. LÀraren vinner tid pÄ minskade klasser vilket underlÀttar deras arbetssituation och gör sÄ att mer tid kan spenderas Ät att skapa bÀttre relationer mellan lÀraren och eleverna, samt att ge de elever som behöver extra tid..

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka likheter och skillnader mellan tvÄ friskolor i arbetet med lÀsförstÄelse. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrarna pÄ tvÄ friskolor arbetar för att uppfylla kunskapskraven nÀr det gÀller lÀsförstÄelse, samtidigt ville vi se om lÀrarna ger eleverna möjlighet att prova olika arbetssÀtt och arbetsformer nÀr det gÀller lÀsförstÄelse. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs 1 - 3 . Vi har valt att skriva om Vygotskjis teorier, dÄ han anses vara förgrundsfiguren för ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrandet. Genom hela vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av Barbro Westlunds litteratur som behandlar lÀsförstÄelse och samt hur forskning ser ut kring Àmnet. Genom höglÀsning, samtal och i diskussioner utvecklar pedagogerna elevens lÀsförstÄelse. Det visade sig vara viktigt att eleven hittar lÀslusten nÀr pedagogerna utmanar eleverna utifrÄn deras olika behov i sin förstÄelseprocess.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vad som ha?nder med dramapedagogik na?r den a?r en tillfa?llig beso?kare i skolan genom regeringssatsningen Skapande skola. Studien underso?ker vad som ha?nder med dramapedagogikens processinriktade arbetssa?tt na?r den ska rymmas inom en ma?linriktad projektverksamhet som Skapande skola vars syfte a?r att mo?jliggo?ra professionell konst i fo?r- och grundskola. Med socialkonstruktionistisk ansats genomfo?rs en kritisk diskursanalys fo?r att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen fo?r Skapande skola projekt.

VÄr studie handlar om hur barn i Äldern tre till fem talar om sina kamrater. Syftet med denna studie Àr att undersöka barnens tal om kamrater ur ett sociokulturellt perspektiv, samt hur kamrater bidrar till barns identitetskapande. Vi har valt att anvÀnda oss av en metod som vi kallar för samtal tillsammans med barn i samband med lek eller aktiviteter. Med hjÀlp av denna metod Àr syftet att vi ska fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar: Hur beskriver barnen sina kamrater? Vad gör barnen med sina kamrater? Vilken betydelse uttrycker barnen att deras kamrater/kamratrelationer har för dem? Samtalen spelades in med diktafon pÄ förskolan.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Mobil förskola Àr ett fenomen som har börjat ta plats och vÀxer snabbt som ett komplement till den ordinarie pedagogiska förskoleverksamheten. Den har uppkommit som ett resultat av att samhÀllet förÀndras och det stÀller andra och nya krav pÄ förskolan och skolan att möta barn och elever i ett lÀrande. Det finns mÄnga Äsikter om vad som Àr bra eller mindre bra för barns lÀrande och utveckling men det saknas en övergripande forskning om mobil förskola som stöd för nya antaganden, tankar och idéer. För att förstÄ lÀrandet har jag valt att lyfta fram teoretiska funderingar ur ett sociokulturellt perspektiv som har kopplats ihop med forskning bÄde frÄn förskola och frÄn skola. Resultatet visar att pedagogerna ser den mobila förskolan som ett verktyg som underlÀttar för dem att genomföra sitt uppdrag om lÀrande och utveckling.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Denna studie utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Syftet med studien Àr att beskriva och förklara muntliga naturvetenskapliga prestationer mot bakgrunden av provsituationens kommunikativa karaktÀr samt jÀmföra dessa prestationer med de som framkommer i en skriftlig provsituation, TIMSS. För att uppfylla dessa syften har jag intervjuat en liten grupp elever. Intervjuerna har byggt pÄ skriftliga frÄgor frÄn TIMSS, men har kompletterats med artefakter och en samarbetsorienterad samtalspartner. De flesta av de intervjuade eleverna lyckades prestera, utifrÄn TIMSS, rÀtt svar i tre av de fyra situationerna som presenterades.

Denna uppsats syftar till att undersöka upplevelser av distansutbildningar och dess begrÀnsningar och möjligheter med fokus pÄ lÀrande. Anledningen till inriktningen grundar sig i denna utbildningsforms konstanta förÀndring över tid, vilket idag berör mÄnga mÀnniskors lÀrande. Detta skapar vidare ett behov av att undersöka fenomenet nÀrmare, sÄ att dess innehÄll och kvalitet kan uppmÀrksammas och sÀkerstÀllas. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts som metod dÀr tolkningsarbetet har utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats. Fem personer har intervjuats och resultaten har analyserats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt utifrÄn begreppen: distans i tiden, i rummet, i dialogen och i strukturen.

The aim of this Master's thesis is to examine the information use among Swedish backpackers, both prior to departure and while travelling. The questions posed in this study are; which artefacts did the backpackers use, in what way were those used as tools of mediation within their social practice and how does a presumptive interaction between backpackers and information sources appear? The empirical material consists of interviews, held with eight backpackers, concerning their information use. The interviews reveal that a number of information sources are being consulted. The most commonly used sources identified in the empirical material are guide books, advice from other backpackers, fiction, TV programmes and periodicals.

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad insikt i hur sÄngpedagoger arbetar med musikteori i enskild sÄngundervisning pÄ gymnasiet. I bakgrundskapitlet presenteras de rÄdande betygskriterierna inom Àmnet Instrument eller sÄng I samt tidigare forskning och litteratur som har anknytning till studiens syfte. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och har sedan analyserat materialet ur ett sociokulturellt perspektiv. Samtliga informanter har utbildning frÄn musikhögskola och arbetar vid gymnasieskolans estetiska program. De beskriver sin syn pÄ musikteori ur ett sÄngperspektiv, berÀttar hur de arbetar med musikteori i sin undervisning samt ger exempel pÄ hur eleverna kan motiveras till lÀrande. Resultatet visar att alla informanter anser att musikteori och notlÀsningsförmÄga Àr viktigt för elevernas musikaliska helhetsbild.

I vÄrt examensarbete har det övergripande syftet varit att öka kunskaperna kring hur man som lÀrare kan bemöta elever i sorg. Vi vill med examensarbetet fÄ en förstÄelse för hur nÄgra vuxna tÀnker kring hur barn, i förskola och skola, reagerar i och hanterar sorg samt hur man som lÀrare kan bemöta dessa elever i klassrummet. Genom att ha studerat litteraturen inom detta omrÄde samt intervjuat tvÄ BRIS-ombud och hÄllit ett fokusgruppsamtal med tre lÀrare har vi samlat in vÄrt material. I arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande samt ett psykologiskt perspektiv, anknytningsteori, pÄ reaktioner och hanterande av sorg. I resultatet fick vi fram lÀrarnas syn pÄ hur de tÀnker om sin kompetens kring bemötandet av barn i sorg samt BRIS-ombudens tankar kring bemötandet av barn i sorg.

Under vÄr egen skolgÄng och Àven vid högre studier vid universitet och högskola har vi upplevt fenomenet att flickor uppmuntras i de fÄ Àmnen som pojkar ses som dominanta i, men har aldrig stött pÄ att pojkarna uppmuntras i de Àmnen som flickor generellt presterar bÀttre i. Detta fick oss att vilja ta reda pÄ vad detta berodde pÄ och hur man skulle kunna visa pÄ att Àven pojkar behöver uppmuntras.Litteraturstudien Àr gjord efter Forsberg och Wengströms (2003) modell för en systematisk litteratur studie med inslag av metaanalys (jÀmförelser mellan litteraturerna). Vi har anvÀnt oss av fem avhandlingar och tvÄ vetenskapligt granskade artiklar.Resultatet av studierna visar att flickor och pojkar behandlas olika eftersom de har olika könsroller som fastslagits tidigare av de sociala omstÀndigheterna och traditionella normer. Det pÄvisas dessutom att satsningar i idrottsrörelsen pÄ flickidrotten speglar de satsningar som gjort av staten i skolan och oftast inte ger önskat resultat och istÀllet utpekar flickor som et avbrott frÄn normen.Nyckelord: Kön, Genus, Könsroller, Könsordning, Sociokulturellt perspektiv, Elever och Pedagoger..

Studien undersöker hur talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten Àr att skapa en förstÄelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lÀrare och elever. Ansatsen som anvÀnds för att undersöka syftet Àr kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. TvÄ klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lÀrare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social responsivitet Àr studiens viktigaste teoretiska utgÄngspunkter (Asplund 1987, SÀljö 2000, 2005).

Jag syftar att undersöka hur klipp frÄn spelfilmer baserade pÄ litterÀra texter kan förmedla kunskaper inom litteratur och historia. Under tre lektioner anvÀnds en kvantitativ metod dÀr samma undersökningsgrupp svarar pÄ hur och om filmklipp integrerade i undervisningen har tillfört dem kunskaper. För att analysera materialet utgÄr jag ifrÄn Roger SÀljö och resonerar kring ett sociokulturellt perspektiv dÀr Filmen Àr ett redskap som elever anvÀnder för att förstÄ och behandla sin omvÀrld. Jag utgÄr Àven ifrÄn en neoformalism och en receptionsteori, dÀr eleverna anses vara audiovisuellt lÀskunniga och bÀrare av en förvÀntningshorisont. Resultatet visar inte pÄ att kunskaper i historia förts vidare, men dÀremot i litteraturförstÄelse dÀr klippen gjorde det lÀttare för eleverna att ta till sig ett innehÄll och skapa helhetsintryck i en svÄr text.