Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur lärare i grundsärskola arbetar ämnesintegrerat med problemlösningar i matematik. De centrala frågeställningarna i studien är:? Hur arbetar lärarna med läs-, ord- och begreppsförståelse i samband med matematisk problemlösning? ? Hur arbetar lärarna med stöd och anpassning vid undervisningssituationer?? Hur upplever lärarna betydelsen av interaktion vid problemlösningar i matematik?Teori: Studien har en teoretisk del som kort beskriver det specialpedagogiska- och Sociokulturella perspektivet. I litteratur- och forskningsgenomgången lyfts lärarens roll och betydelse i undervisningen, samt ämnesintegrering där lärarnas inverkan, interaktion och anpassning ger elever förutsättningar att förstå matematiska problemlösningar. Studien berör även konsekvenser som kan orsakas då brister av förståelse i matematik förekommer.

I forskningsstudien har specialpedagogers syn på lärares anpassning av arbets-och förhållningssätt, inkludering och lärandemiljö för elever med autismspektrumstörning, studerats. Studien syftar till att utöka lärares kunskap om vad som gynnar elever med diagnosen samt hur anpassningar kan tillämpas i verksamheten. Det som beskrivs i denna studie, baseras på intervjuer som har gjorts med specialpedagoger. Intervjuerna har använts för att få en fördjupad bild av specialpedagogernas uppfattningar utifrån olika specialpedagogiska perspektiv och har sedan kopplats samman med forskning som har gjorts tidigare inom ämnet. De specialpedagogiska perspektiv som studien har kopplats till är det kategoriska perspektivet och det relationella.

Syftet med arbetet är att bidra till ökad kunskap om hur kontrabaspedagoger utformar gruppundervisning i sitt arbete med kontrabaselever. Det tycks finnas en stor brist på studier som behandlar gruppundervisning på kontrabas. I bakgrundskapitlet belyses därför gruppundervisning med dess för- och nackdelar, olika gruppundervisningsmetoder för stråkpedagoger samt forskning som visar positiva effekter av gruppundervisning. Föreliggande studie grundar sig på det designteoretiska och multimodala perspektivet. Datamaterialet består av två videodokumentationer från två olika kontrabaslärare.

Syftet med föreliggande studie är att se hur barns fysiska miljö på förskolan är utformad och om pedagogernas sätt att utforma miljön i en förskola utan särskild inriktning skiljer sig i jämförelse med en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfinspirerad förskola. Anledningen till att vi har valt att göra en jämförelsestudie är för att ta reda på om det finns liknande tankar kring miljön eller om det finns skillnader beroende på vilken filosofi förskolan har influerats av. Genom att använda oss av observationer och intervjuer vill vi undersöka närmare hur pedagoger tänker kring utformandet av sin fysiska miljö. Vi tar vår utgångspunkt ur det läroplanen belyser om att förskolans miljö ska erbjuda barnen en miljö som är trygg, utmanande och som lockar till lek (Skolverket, 2010). Genom att använda oss av det Sociokulturella perspektivet vill vi visa på att den har betydelse för hur miljön utformas.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare arbetar motivationsskapande med sina elever på grundsärskolan trots att elevernas betyg inte har någon betydelse för deras framtida gymnasiesärskolestudier. Studien utgick från följande frågeställningar:- Hur upplever lärare på grundsärskolan att de motiverar eleverna att utveckla sina kunskaper och färdigheter i enlighet med kursplanernas mål? - Vilken betydelse anser lärare på grundsärskolan att betygen har för elevernas motivation och lärarnas motivationsskapande arbete i skolan?- Hur upplever lärarna på grundsärskolan att de ges förutsättningar för att arbeta motivationsskapande samt att utveckla sin yrkesroll?Studien tog sin utgångspunkt i den livsvärldsfenomenologiska ansatsen då det var lärarnas egna levda erfarenheter som var intressanta att ta del av. Livsvärlden är den värld där vi lever tillsammans med andra människor (Bengtsson, 2005). Då specialpedagogik som ämne är tvärvetenskapligt ryms det inom flera olika perspektiv och denna studie knyter an till det Sociokulturella perspektivet då samspelet mellan lärare-elev var av stor betydelse samt dilemmaperspektivet då lärare dagligen möts av utmaningar av olika slag.Valet av metod föll på kvalitativa intervjuer som noggrant transkriberades.

Undersökningen i denna uppsats är en kvalitativ fallstudie. Den bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lärare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD är en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare år och därför blivit föremål för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar på hur skolsituationen gestaltar sig och båda perspektiven kan uppfattas gör anspråk på att sitta inne med rätta lösningar på problem. Debatten är för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer.

Syftet med denna studie är att studera svenska medelstora företag för att utröna vilka kalkylmetoder som används samt undersöka hur väl dessa kalkylmetoder motsvarar tre fastighetsbolags behov. Uppsatsen har genomförts med hjälp av abduktiv ansats. Inledningsvis genomfördes en kartläggningsstudie av kvantitativ karaktär. Varpå en kvalitativ fallstudie följde på tre fallföretag. Empirin utgörs av primärdata i form av en enkätundersökning samt en personlig intervju och flera telefonintervjuer, med totalt fyra personer på de tre fallföretagen.

Läsförståelse är ett aktuellt ämne i skolan. Det finns många olika teorier kring läsförståelse och hur det skall individanpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi arbetat med metoden En läsande klass vilket har väckt vår nyfikenhet och därför har vi valt att fördjupa våra kunskaper kring metoden i vårt examensarbete. Syftet med vårt arbete är skapa en djupare förståelse för hur pedagoger inom Samhällsorienterade ämnen kan arbeta med metoden: En läsande klass. Våra frågeställningar är: ? På vilket sätt kan pedagoger lära ut olika begrepp inom de Samhällsorienterade ämnena genom metoden En läsande klass? ? Hur fungerar En läsande klass utifrån teoretiska begrepp som flerstämmigt klassrum och sociokulturellt lärande? Den sociokulturella teorin genomlyste alla tre nivågrupperingar.

Projektet Curiosity > Harvest handlar om självhushållning som en del i det moderna livet i staden, och mer specifikt biodling i den urbana miljön. Dels ur perspektivet att knyta samman stadsmänniskan med matproduktionen och förutsättningarna för livet, och dels ur perspektivet att sätta fokus på den ekologiska hållbarheten i samhället i stort. Projektet tar ett större grep över hur ett system för biodling i staden skulle kunna se ut, och inbegriper en kartläggning av staden utifrån biets perspektiv, ett system för material- och kunskapsdelning mellan människor och en ny bikupa. Systemet baseras på ett tänkt nätverk med namnet Curiosity > Harvest, och fungerar som en plattform vilken besitter kunskap, material och kapital och underlättar för människor i staden att ta steget till att bli biodlare. Kartläggningen visar Göteborgs växtlighet enligt en generell kategorisering, och föreslår även en mer detaljerad inventering av den, ofta bortglömda och bortprioriterade, flora som bina är beroende av i sitt pollineringsarbete.Biodling är ett ämne som binder samman alla skalor i ett designarbete, från stadsplanering till produktdetaljer, och sätter det mänskliga ansvaret, arbetet och skördens belöning i samband med hela den biologiska livscykeln.Resultatet av arbetet är ett designat förfarande, och produkterna bildar det toolkit som visar en serie exempel ur ett sådant förfarande..

Following essay examines the social and cultural patterns of southern rural Sweden between the years 1838-1845. The study is based on records from trials held by the district court of the district Norra Möre, which provides an insight to the everyday life in rural local community. Emphasis is put on exclusion and inclusion: the basis for community, codes for inclusion and exclusion, meaningful attributes, social and cultural capital etc. Questions concerning gender are raised as well as intents to discover whether modern ideas contrast early-modern, especially considering the process of individualization. Results show that concepts of confidence and trust were extremely valuable and possessed significant meanings.  Confidence, which established itself on virtuous and honest life, created the framework for most aspects of social society: for example credibility inside and outside of court, maintenance of friendship and company, capacity of upholding a working life. Forfeit of trust, through extensive dissolute, mischievous and ill-considered way of life meant exclusion from the community and great vulnerability.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur yrkesrollen lärare mot fritidshem konstrueras av verksamma lärare mot fritidshem i intervjuer. Jag har granskat hur lärare mot fritidshem talar om den egna yrkesrollen och vilken bild som utifrån det framträder. Jag har även försökt undersöka om den bild som kommer fram av lärare mot fritidshem i forskningslitteraturen påverkar synen på den egna yrkesrollen genom att ställa frågor kring detta till de intervjuade.Jag har använt mig av kvalitativ forskningsintervju som metod i detta arbete. Jag har tagit en fenomenologisk ansats för att på så vis förstå och få en inblick i de intervjuades livsvärld och perspektiv. I min studie har jag genomfört åtta stycken semistrukturerade intervjuer med lärare mot fritidshem för att samla in material.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur inledande läs-och skrivinlärning går till ute i praktiken. Anledningen till att vi blev intresserade av detta är på grund av att mycket av den litteratur vi läst om, inom detta område, har allting varit svart eller vitt. Enligt litteraturen använder en lärare sig antingen av en syntetisk metod, så kallad traditionell metod där man börjar med delar för att gå vidare med helheten, eller analytisk metod, en metod där man går från helheten till delarna. Detta hade vi svårt att tro på, mycket på grund av att under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har vi sett att lärare blandar dessa metoder under inledande läs-och skrivinlärning. För att vi skulle kunna få en inblick i vad som är syntetisk- eller analytisk metod har vi läst litteratur som handlar om det individualpsykologiska perspektivet och Wittingmetoden, som hör till det syntetiska, och om det socialinteraktionistiska perspektivet och LTG-metoden som hör till det analytiska.

 Magisteruppsats 15 hp                                                                                                                      Vårterminen 2011ABSTRACT Eva CronquistSamtidskonsten och bildämnet i skolan En undersökning av högskolekurs Samtidskonst i pedagogiskt perspektiv vid Linnéuniversitetet  Contemporary Art in Art EducationA Study up on University Course Samtidskonst i pedagogiskt perspektiv at Linnaeus University  Antal sidor: 53 Uppsatsens syfte är att visa på vilket sätt den samtida konceptuella bildkonsten förändrar en lärandeprocess och på vilket sätt det platsspecifika bildkonstbegreppets metoder kan belysa en kunskapsbildning. Den teoretiska utgångspunken för undersökningen är det Sociokulturella perspektivet. Undersökningen vilar på en kvalitativ forskningsstrategi. Uppsatsen synliggör de möjligheter och utmaningar som ett samtida konceptuellt platsspecifik konstbegrepp innebär för bildämnet.  Undersökningen är utförd på material från studenter som gått kursen Samtidkonst i pedagogiskt perspektiv vid Linnéuniversitetet. Resultatet baseras på en kvalitativ analys av insamlade rapporter, bildmaterial och skriftliga svar på utskickade frågor.

Denna systematiska litteraturstudie ämnar tolka tidigare forskningsresultat kring samtalsinnehåll i utvecklingssamtal. Syftet var att undersöka om det fanns bristande utföranden av utvecklingssamtal eller arbetet kring utvecklingssamtal, om elevens kunskapsutveckling var i fokus under samtalen, samt om hur samspelet mellan lärare och elev kan vara en faktor för hur eleven ser på sig själv. Resultatet upptäcktes genom att söka igenom olika databaser för att sedan identifiera, välja, värdera och analysera den forskning som hittades. Sedan handplockades den vetenskapliga litteratur som ansågs relevant till frågeställningen. Metoden följer Forsbergs och Wengströms (2013) instruktioner för hur en systematisk litteraturstudie bör skrivas och hur man på ett fördelaktigt sätt finner rätt typ av litteratur till sin studie.

Detta är en rapport där arbetsprocessen för utformandet av en tredelad arbetsmodell beskrivs, vars syfte är att möjliggöra en utvecklad samverkan mellan förskola och hemmet. Barnperspektiv och samverkan ska ligga som grund för de tre delarna som är: temaarbete, IKT ? hemsida och dialogcafé. De tre delarna bildar tillsammans en helhet. Vi ville skapa arbetsmodellen, då samverkan mellan förskola och hemmet enligt förskolans styrdokument, är en del av förskollärares uppdrag.