Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

I denna uppsats konstrueras en teoretisk modell över fenomenet självsvält/anorexia nervosa sett mot bakgrund av den teoretiska referensramen i Émile Durkheims studie Självmordet. Den empiriska metoden baserar sig på litteraturstudier och befintlig aktuell forskning om de båda fenomenen självsvält/anorexia nervosa och självmord. Mitt syfte är att utröna huruvida de sociala orsaksfaktorer som förklarar variationen av självmordsfrekvensen i olika typer av samhällen är de samma som ligger bakom fenomenet asketiskt religiöst fastande under medel-tiden och nutida anorektiskt beteende i icke-västerländska och västerländska samhällen.Durkheim betonade att patologiska sociala fenomen kan orsakas både av en alltför långt dri-ven individualism och av dess motsats, en alltför stark reglering och integrering. Anorexia nervosa såsom sjukdomen yttrar sig i den sydasiatiska kulturen skulle kunna ses som symtom på ett sociokulturellt system som genom sin struktur kan framkalla fenomen av fatalis-tisk/altruistisk art. I sina bakomliggande orsaker yttrar sig anorexia nervosa i denna kulturella kontext som en antites till de faktorer som förklarar fenomenet i västvärlden där samhälls-strukturen framkallar fenomen av egoistisk/anomisk art.

Syftet med studien är att ge en uppfattning om vad förskollärare ser som viktigt vid en lämningssituation på förskolan. Studiens teoretiska anknytning bygger på det sociokulturella perspektivet, där språket benämns som viktigt och är betydelsefullt i mötet med andra.De frågeställningar som används i arbetet är en grund för de kvalitativa intervjuer som gjorts med åtta erfarna förskollärare från två olika kommuner, där de forskningsetiska principerna har beaktats.Resultatet visar att de intervjuade är eniga om att ansvaret för lämningssituationerna ligger på förskolläraren. Resultatet visar även att förskollärarens erfarenhet har betydelse för hur mötet mellan förskolan och hemmet blir. Genom erfarenheten ökar förskollärarens förståelse för vårdnadshavares och barns känslor vid en lämningssituation, som i sin tur kan vara avgörande för hur framtida relationer fortskrider. Resultatet påvisar också att det finns möten som kan upplevas mer eller mindre känsliga, vid dessa möten får förskollärarnas barnsyn en stor betydelse.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer med förskollärare få en inblick i hur de uppfattar barns lärande kring surfplattan. Barn kommer också att intervjuas och observeras för att se hur de uttrycker sig om sitt eget lärande och se om det framkommer ett lärande genom observationerna. Undersökningen har en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer. Barn som växer upp idag kommer tidigit i kontakt med olika medier och enligt tidigare forskning ger ny teknik tillgång till nya sätt att lära sig på. Resultatet har analyserat utifrån tre perspektiv, det sociokultuella, det kogntiva samt det pragmatiska perspektivet.

Syfte: Studiens övergripande syfte är att undersöka elevassistenters funktion och arbete med elever i behov av särskilt stöd i skolan. Dessutom är syftet att mer specifikt studera hur elever görs delaktiga i samspelsituationer.Teori: Studiens etnografiska ansats tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Perspektivet framhåller kommunikation och språkanvändning som det viktigaste kollektiva verktyget för att människor skall kunna förstå och samspela med varandra (Säljö, 2000). Med det sociokulturella perspektivet som en grund fördjupar sig studien i kommunikationen med hjälp av diskursanalys. I diskursanalys är språket centralt, då det återger och formar verkligheten.

Inom idrottens värld råder skillnader mellan kön gällande förväntningar på egenskaper. Historiskt har män setts som det starkare könet av såväl genetiska som sociokulturella skäl. På grund av sociokulturella förväntningar har män tidigt strävat efter att bli fysiskt starkare för att nå de maskulina attributen inom idrotten. Skillnader gjordes tidigt mellan kön och kvinnans fysiska aktivitet har tidigt underskattats. Än idag lever normer och strukturer gällande de olika könens förutsättningar inom idrotten vidare och vi har intervjuat elever för att ta reda på hur de ser på genusskillnader inom idrotten.

Syftet med studien är att utifrån fritidspedagogernas beskrivningar undersöka hur de fysiska inomhusmiljöerna är utformade på sex fritidshem. Första frågeställningen är hur beskriver fritidspedagoger att den fysiska inomhusmiljön är utformad på deras fritidshem? Den andra är vilka pedagogiska ställningstaganden ligger till grund för utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Den tredje frågeställningen är vad beskriver fritidspedagogerna att de vill ändra på i den fysiska inomhusmiljön på deras fritidshem?Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkten för studien. Det sociokulturella perspektivet belyser att barnen utvecklas och lär sig i den kontext de befinner sig i och med hjälp av stödstrukturer. Fritidspedagogerna kan utforma stödstrukturerna på fritidshemmen genom att exempelvis ha material tillgängligt för barnen så att barnen själva kan ta från materialet.

En av de stora upptäckterna i livet är att lära sig läsa, men det är en ännu större upptäckt att förstå det lästa, det vill säga att läsa för att lära. Dessvärre visar de senaste internationella läsundersökningarna, bland annat Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS), att läsförståelsen hos svenska elever har försämrats. Därför är syftet med vår studie att reda ut hur fyra lärare i åk 4-6 arbetar för att utveckla sina elevers läsförståelse. Vår teoretiska utgångspunkt är bland annat det sociokulturella perspektivet. För att kunna genomföra studien använde vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Denna kvalitativa studie har med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet undersökt fenomenet samspel mellan kollegor. Studiens syfte var att undersöka uppfattningar om gott kollegialt samspel, utifrån några undersköterskors perspektiv, och urvalsgruppen bestod av sju yrkesverksamma undersköterskor från fem olika arbetsplatser. För att genomföra studien användes en fenomenologisk ansats och metoden fokusgruppssamtal och empirin analyserades tematiskt. Studiens resultat utgjordes av fem gemensamma teman, som kallades samspelsnycklar: Att investera och se varandra i arbetet, Att sträva efter att vara ett lag, Att arbeta utifrån tillit och jämlika samspelsvillkor, Att kunna förmedla och variera arbetsattityd, Att kunna ge och be om hjälp med respekt. Resultatet analyserades med begrepp från Wengers teori Communities of practice och genom det framkom att uppfattningar om ett gott kollegialt samspel i omvårdnadspraktiken kan sägas innehålla samma grundfaktorer som utgör en etablering och utveckling av en praktikgemenskap.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om naturvetenskapliga fenomen och vad som framstår som centralt i barnens tal om naturvetenskapliga fenomen. Studiens syfte är också att undersöka vilken syn på kunskap och lärande som kommer till uttryck när barnen talar om sitt lärande. Vår studie är kvalitativ vilket innebär att vi har använt kvalitativa intervjuer när vi samlat in studiens empiri. Eftersom vi valt att framförallt analysera vårt material ur ett sociokulturellt perspektiv presenterar vi det i vår litteraturgenomgång. I vår litteraturgenomgång lyfter vi även fram barns perspektiv vilket också utgör en grund i studien. Begreppen metaforer, antropomorfism, animism och artificialism lyfts också fram i litteraturgenomgången för att sedan utgöra en grund i analysdelen. I vår studie kan vi dra flera slutsatser.

InledningI grundsärskolan möter vi ofta mycket heterogena grupper, vars förutsättningar för kommunikation och samspel ibland är vitt skilda från varandra. Hur kan lärare som arbetar i skolan möta grundsärskoleelevernas skilda behov, utan att ge avkall på individens rätt att vara delaktig och utvecklas tillsammans med andra? SyfteSyftet är att genom teoretiska resonemang, studie i en grundsärskola med efterföljande analys, komma fram till barriärer och andra faktorer som kan försvåra eller utveckla delaktighet i grundsärskolans undervisning. TeorierArbetet med studien är inspirerad av hermeneutisk teoribildning och metod, samt sociokulturella lärandeteorier. Metod De kvalitativa metoderna i arbetsprocessen består av observationer i två klasser, två fokussamtal med skolledning och en intervju med pedagogerna för undervisningsgrupperna som omfattas av studien.ResultatAtt tillhöra en grupp och ett socialt sammanhang på skolan är ofta knuten till grundsärskolans lokaliteter och miljö.

Syftet med studien är att ge ökad förståelse för hur pedagoger arbetar med elevernas koncentration i klassrummet. Vilka metoder använder de sig av, planerar de sin dagliga verksamhet med hänsyn till koncentrationsnivån hos eleverna, vilka svårigheter och utmaningar upplever de med koncentrationsarbetet. I bakgrunden presenteras det sociokulturella perspektivet på lärande, med anknytning till elevers koncentration i undervisningen. Där presenteras också hjärnans funktion vid koncentrationsarbete och vad forskningen upptäckt om sambandet mellan koncentration och fysisk rörelse. Ett avsnitt tar upp hur skolan har sett på koncentration genom tiderna och hur lärarens arbete med elevkoncentration har vuxit fram i skolan.

Syftet med undersökningen var att ta reda på varför barn och ungdomar börjar musicera och varifrån deras musikintresse kommer. Vår teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. I litteraturgenomgången behandlas relevanta faktorer som påverkar musikintresset, barn och ungdomars utövande av musik, forskning kring musikens positiva effekter och vad styrdokumenten säger om musik i skolan. Resultatet av de semistrukturerade intervjuerna delades in i sju teman och visar att det är skillnad på varifrån musikintresset kommer och varför musik börjar utövas. Utvecklingen mot ett utövande delas in i tre steg.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en sjukdom som främst drabbar kvinnor mellan 15-24 år och det är cirka en % av världens befolkning som drabbas varje år. Syfte: Att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder hos flickor med anorexia nervosa och att se vilka riskfaktorer som predisponerar för utveckling av denna sjukdom. Metod: Litteraturstudien genomfördes som en allmän litteraturstudie med systematisk analys. Resultat: Sjuksköterskan kan spela en nyckelroll i omvårdnaden av flickor som drabbats av anorexia nervosa genom empati och förståelse. Detta kan resultera i att flickorna känner förtroende och tillit för sjuksköterskorna och det kan hjälpa dem att tillfriskna.