Denna studie belyser förÀldrautbildning pÄ individ-, organisations-, och samhÀllsnivÄ. VÄrt syfte Àr att beskriva samhÀllssynen pÄ förÀldraskapet och förÀldrautbildning i ett historiskt perspektiv för att kunna lyfta dagens syn pÄ förÀldraskapet och den speglar dagens förÀldrautbildning. Vi stÀller oss frÄgorna om de manualbaserade förÀldrautbildningarna som diskuteras i samhÀllet har ökat, vem som har initierat dem och vilka utmaningar som förÀldrar stÀlls inför som de behöver hjÀlp med? Med hjÀlp av den kvalitativa forskningsmetoden har vi vÀxlat mellan litteraturstudier och tematiska, halvstrukturerade intervjuer med deltagare och ledare för förÀldrautbildningar samt telefonintervjuer med tjÀnstemÀn pÄ en kommun. Vi har valt det sociokulturella perspektivet som teoretisk ram i vÄr analys av deltagare och ledares upplevelser av förÀldraskapet och erfarenheter av förÀldrautbildning.

BAKGRUND:Vygotskij betonade pedagogens betydelse för att stimulera barns lÀrande och utveckling. I vÄrundersökning har vi utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet som lyfter fram att lÀrandesker i samspel med andra mÀnniskor och att de miljöer vi ingÄr i pÄverkar utvecklingen. Medstöd av den vuxne kan barnet stimuleras till att bli sprÄkligt medveten.SYFTE:Syftet med vÄr undersökning Àr att höra hur förskollÀrare beskriver sitt arbete med att stimuleraförskolebarns sprÄkliga medvetenhet.METOD:Undersökningen genomfördes genom kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex förskollÀrare ifem olika förskolor med verksamhet för barn frÄn ett till sex Är valdes för undersökningen.RESULTAT:Ett vÀl fungerande sprÄk för att kommunicera Àr mycket viktigt. Barn i förskolan kan lÀra sigmer genom att förskollÀraren ger barn utmaningar och vÀgledning att nÄ lÀngre i sin utveckling.För att stimulera förskolebarns sprÄkliga medvetenhet Àr höglÀsning, samtal och sprÄklekarviktiga inslag.

BAKGRUND:I vÄr bakgrund har vi skrivit om tidigare forskning som berör vÄrt syfte och den relation som finns mellan klassrummet och Skolverkets dokument. Vi presenterar Àven vÄr teoretiska ram som utgÄr frÄn Cummins modell för andrasprÄksinlÀrning och Vygotskijs sociokulturella förhÄllningssÀtt. Vi presenterar Àven vÄr analysmodell för ordförrÄdsdidaktik som utgÄr frÄn Pikulski och Templetons vokabulÀrutveckling.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur ordförrÄdsundervisningen i ett andrasprÄksperspektiv uttrycks och gestaltar sig pÄ tre nivÄer i utbildningssystemet samt relationen mellan dessa tre nivÄer.METOD:För att besvara syftet valde vi att göra en fallstudie. I vÄr fallstudie har vi anvÀnt oss utav intervjuer, observationer och studerat skolans dokument samt Skolverkets.RESULTAT:Studiens resultat visade att ett stort fokus pÄ ordförrÄdsutvecklingen lÄg pÄ elevnÀra och vardagsrelaterade ord. Eleverna arbetade sjÀlvstÀndigt med enligt pedagogen passande moment för sin utvecklingsnivÄ.

Detta examensarbete behandlar eventuella skillnader i skolÄr fyras och skolÄr sex svordomsanvÀndning beroende pÄ sociolekt, sexolekt och kronolekt pÄ tvÄ skolor med olika sociokulturella bakgrunder. Vi gjorde en enkÀtundersökning i dessa Äldersgrupper pÄ bÄda skolorna för att fÄ del av elevernas upplevda norm angÄende deras syn pÄ svordomar och hur de tror att de anvÀnder dem. Resultatet visade pÄ att de finns skillnader inom de bÄda sociolekterna, men dessa var inte lika stora som de teorier vi anvÀnt oss av menar att de ska vara. Detta kan bero pÄ att samhÀllet börjar bli mer integrerat. Vi kom Àven fram till at pojkar anvÀnder sig av svordomar till större del Àn vad flickor gör samt att de svÀr av olika anledningar.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur fyra andrasprÄkslÀrare anger att de arbetar och resonerar  kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling, samt vilken betydelse modersmÄlet har för barns sprÄkutveckling. Undersökningen Àr baserad pÄ Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för frÀmjande av barns sprÄkutveckling. Resultatet visar att lÀrarna arbetar utifrÄn barnens behov och förutsÀttningar samt fokuserar pÄ det individuella mötet med barnet. ArbetssÀtt som anvÀnds för att frÀmja barns sprÄkutveckling Àr böcker, bilder och konkret material för att fÄ eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar ocksÄ att konkret material gynnar flersprÄkiga barn för att skapa förstÄelse och att eleverna kan ta till sig det svenska sprÄket enklare. Resultatet visar ocksÄ tydligt att modersmÄlet Àr en viktigt faktor för barns sprÄkutveckling.

Uppsatsen behandlar hur barns medieanvÀndande Äterspeglas i deras lek pÄ förskolan. Hur bearbetar barnen det de ser pÄ TV eller spelar pÄ datorn i sin lek? UtgÄngspunkten för arbetet Àr det sociokulturella perspektivet. Barnen i förskolan kommer frÄn olika sociala miljöer och med sig har de alla individuella erfarenheter. I vÄrt blivande yrke som pedagoger Àr det viktigt att kÀnna till barnens intressen och ha en förstÄelse för detta i arbetet med barnen.

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.

Denna c-uppsats handlar om hur pedagoger pÄ en smÄbarnsavdelning arbetar för att frÀmja de yngsta barnens sprÄkutveckling. Syftet med den hÀr studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur en specifik smÄbarnsavdelning arbetar för att frÀmja den tidiga sprÄkutvecklingen i den praxisnÀra verksamheten. För att fÄ svar pÄ studiens syfte har vi utgÄtt frÄn frÄgestÀllningar som motsvarar syftets innehÄll. Vi har observerat pedagogerna pÄ avdelningen samt genomfört en fokusgruppsintervju som har analyserats utifrÄn en fenomenologisk analysmetod. I vÄr studie har vi utgÄtt och anvÀnt oss av den sociokulturella teorin.

I studien har jag med hjÀlp av de sociokulturella verktygen dialog, samspel och elevernas proximala utvecklingszon studerat lÀrandeprocessen i Ärskurs tvÄ i ett tema-arbete för hÄllbar utveckling. Jag har anvÀnt aktionsforskning som metod och syftet har varit att bÄde dokumentera och förbÀttra verksamheten. Aktionsforskningen har genomförts i klassen dÀr jag sjÀlv och en kollega Àr lÀrare.Resultatet av studien visar att eleverna blev bÀttre pÄ att framföra sina Äsikter och lyssna pÄ varandra. Eleverna har fÄtt övning i, och kan anvÀnda, olika verktyg som röstning, lottdragning och kompromisser vid konflikter. Under tema-arbetets gÄng har elevernas texter utvecklats och de har lÀrt sig att anvÀnda inhÀmtade kunskaper för att förbÀttra sina texter.

The aim of this essay is to examine why and how three teachers who work in elementary classes choose to use ability grouping during math lessons and what they think of ability grouping as a method to individualize the activities according to the pupil?s needs.I chose one main question for this study that is the following:What is the teacher?s point of view and experience of ability grouping in teaching mathematics?And three sub-questions:What are the motives behind the choice of ability grouping?What are the advantages of ability grouping?What are the disadvantages of ability grouping?In order to be able to answer my questions, I used the qualitative method. I interviewed three teachers who work in the elementary classes (First to fifth grade) to find out what they think about ability grouping and how it is experienced in mathematic teaching.The result shows that the common thing between these three teachers is that they don?t use ability grouping as the only teaching method. They all agree that the whole class teaching has many benefits for the pupils.

Studiens syfte Àr att studera hur lek anvÀnds som pedagogiskt verktyg i förskolan och i de tidiga skolÄren. Uppsatsen behandlar forskares syn pÄ lek och lÀrande och lek som pedagogiskt verktyg. Den belyser ocksÄ integrationen förskola-skola, dÀr förskoleklassen ses som en brobyggare mellan de olika pedagogiska förhÄllningssÀtten. För att fÄ svar pÄ syftet anvÀnds bÄde observation och frÄgeformulÀr som metod i den empiriska studien. I studien medverkar pedagoger verksamma i förskola, förskoleklass och skolÄr 1.

Syfte Studiens syfte Àr att bidra med kunskap om hur elever i en sÀrskolekontext kan stödjas i sin skrivutveckling genom ett förÀndrat arbetssÀtt. Kan ett förÀndrat arbetssÀtt i form av en modellerande undervisning i en socio-kulturell kontext, och med bildstöd och skrivmallar, stödja elevers förutsÀttningar att formulera och överföra sina tankar till skrift?TeoriDen teoretiska utgÄngspunkten Àr det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande dÀr lÀrande sker i en social kontext och i samspel med andra mÀnniskor dÀr elevens proximala utvecklingszon utmanas.MetodStudien ingÄr inom det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet och har en samhÀllsvetenskaplig relevans. Ansatsen Àr övervÀgande kvantitativ dÄ den avser att mÀta effekten av en intervention men det finns kvalitativa inslag dÄ effektens storlek mÀts genom en jÀmförande för- och eftertest i form av en lÀrarskattning av elevers texter. SlutsatserEffekten av interventionen visar pÄ ett positivt resultat.

Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.

Detta examensarbete Àr genomfört med syftet att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 4 - 6 arbetar för att utveckla elevers kommunikationsförmÄga i matematik. Vi har undersökt om lÀrare anvÀnder sig av grupparbete som ett verktyg för detta och hur de anser att arbetssÀttet pÄverkar utvecklingen av denna förmÄga. Det sociokulturella perspektivet har anvÀnts som utgÄngspunkt eftersom det beskriver att sprÄk- och kunskapsutveckling sker i samspel mellan mÀnniskor. För att undersöka vÄra frÄgestÀllningar har vi utfört kvalitativa intervjuer med aktiva lÀrare. Det visade sig i dessa samtal att lÀrarna arbetade olika mycket och pÄ olika sÀtt med att utveckla elevernas kommunikationsförmÄga.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och isÄfall hur unga anvÀnder det virtuella rummet för att samspela med andra och tala om frÄgor som rör killar, tjejer och sexualitet. Uppsatsen vilar pÄ en socialkonstruktionisk grund och den forskningsansats som anvÀndes för att förstÄ det insamlade materialet var diskursanalys. Vidare sker tolkningen av det insamlade materialet med utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande kombinerat med Connells tankar om genus. Resultatet visar att det finns Äterkommande samtalsÀmnen i dom ungas samtal, om Àn i olika former. Dessa samtal handlar frÀmst om skillnader mellan killar och tjejer, hur man lyckas i mötet med det andra könet och nÀr man egentligen Àr redo för sin sexuella debut.