I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Syftet med arbetet har varit att nÄ kunskap om mÄngkultur i förskolan genom att undersöka hur personal reflekterar kring kulturmöten och hur de sÀger sig arbeta i sin verksamhet. Vi har valt att utgÄ frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr man lÀr sig i samspel med andra. För att ett samspel ska uppstÄ behöver kulturmöten vara inkluderande. I litteraturdelen har vi tagit upp olika faktorer som rör kulturmöten i förskolan. Faktorer som vi tar upp som Àr viktigt för barns utveckling och kulturtillhörighet Àr sprÄket, identiteten och förÀldrasamarbetet.

I denna studie ville jag belysa de olika aktörernas samverkan för barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. De metoder som anvÀndes för att uppfylla syftet var kvalitativa intervjuer. Med de kvalitativa intervjuerna ville jag bilda mig en uppfattning av hur varje aktör ser pÄ samverkan kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Ur syftet lyftes tre frÄgestÀllningar fram, dessa anvÀndes sedan som grunden i mina intervjufrÄgor. Studien utgÄr utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och grundad teori (Grounded Theory).

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka relationsarbetet i lÀrarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lÀrares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lÀrarna arbetar metodologiskt för att frÀmja interaktion mellan eleverna. VÄr syn pÄ lÀrande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande sker i samspel med andra. En ytterligare utgÄngspunkt Àr att goda relationer mellan lÀraren och eleven Àr en förutsÀttning för att lÀrande ska kunna ske. Vi menar att lÀraren mÄste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande pÄverkar relationen.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

I denna uppsats undersöker vi hur pedagoger resonerar kring val av arbetssÀtt vid lÀs- och skrivundervisning samt hur pedagoger resonerar om individualisering vid lÀs- och skrivundervisning. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer för att undersöka syftet. Undersökningen utgÄr frÄn sex pedagogers resonemang om sin lÀs- och skrivundervisning. Pedagoger som nÄgon gÄng har varit verksamma i en Ärskurs 1 har intervjuats. Det teoretiska perspektiv som vi har anvÀnt oss av i denna uppsats Àr det sociokulturella perspektivet.

Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur nĂ„gra pedagoger pĂ„ Åland arbetar med detsvenska sprĂ„ket hos barn med annat modersmĂ„l Ă€n svenska. Meningen Ă€r att fĂ„ kunskapom vilka arbetssĂ€tt pedagogerna anvĂ€nder sig av för att frĂ€mja det svenska sprĂ„ket ochvilka situationer de anser vara betydelsefulla för sprĂ„kutvecklingen. Studiengenomfördes med hjĂ€lp av halvstrukturerade intervjuer vilka dokumenterades med hjĂ€lpav ljudupptagning. De fyra pedagogerna arbetade som barnskötare ochbarntrĂ€dgĂ„rdslĂ€rare. UtgĂ„ngspunkten för analysen Ă€r det sociokulturella perspektivet.Resultatet visade att pedagogerna anvĂ€nde sig av rim, ramsor och sĂ„nger för attstimulera sprĂ„ket.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrare och elevers uppfattningar om vikten och anvÀndandet av engelska som arbetssprÄk i engelskundervisningen. Uppsatsen inleds med en teoridel, dÀr bland annat den sociokulturella teorin presenteras och kopplas till studien. Det inledande bakgrundkapitlet följs av en beskrivning engelskundervisningens utveckling i Sverige fram till idag. Studiens undersökning omfattar fyra observationstillfÀllen i en klass i Ärskurs 9 och lika mÄnga kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare. För att fÄ reda pÄ elevers Äsikter har en kvantitativ enkÀtundersökning utförts med 83 elever i Ärskurs 9.

Syftet med min uppsats Ă€r att undersöka hur lĂ€rare i svenska som andrasprĂ„k samverkar med yrkeslĂ€rare pĂ„ gymnasiet pĂ„ nĂ„gra utvalda skolor i Östergötland. Avsikten med samverkan mellan lĂ€rarna Ă€r att höja elevernas motivation att lĂ€sa det gymnasiegemensamma Ă€mnet svenska som andrasprĂ„k. Jag har utgĂ„tt ifrĂ„n Vygotskijs sociokulturella teori. Han menar bland annat att man inte kan separera ord och begrepp frĂ„n praktiska aktiviteter. I min undersökning, har jag anvĂ€nt mig av en kvalitativ metod.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Abstract Lygnersjö Lundström, Rebecca (2014). Grafisk kommunikation i grundsÀrskolans inriktning trÀningsskola ? styrande eller stödjande i undervisningen? (Communication with Graphic Symbols i Special School ? controlling or supporting in Teaching?). SpeciallÀrarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola. ProblemomrÄde Elever som har en annorlunda kommunikationsutveckling behöver andra sÀtt att kommunicera.

Denna studie har undersökt möjligheten att anvÀnda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö ? en skulpturpark. Idén Àr att medelst skulpturer av surrealistisk karaktÀr lÄta barnen röra sig i grÀnslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som frÀmjar barns fria tÀnkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.I studien deltog 10 barn i Äldern 9-10 Är. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förvÀntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sÄdan förvÀntad effekt.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Studiens syfte Ă€r att undersöka hur medialiserad populĂ€rkultur pĂ„verkar barn i deras utelekar och om det finns nĂ„gon skillnad pĂ„ pojk-lekar och flick-lekar. FrĂ„gestĂ€llningar som vi utgick ifrĂ„n var: Inspirerar medialiserad populĂ€rkultur barns fria utelek? Vilka sorts lekar Ă€r det det handlar om? Är det skillnad pĂ„ vilken typ av populĂ€rkultur som inspirerar flickor respektive pojkar? Undersökningen genomfördes i barnens nĂ€rmiljöer utomhus, urvalsgruppen bestod av 28 barn i Ă„ldern ett- till sex Ă„r. Den valda metoden var observationer, med papper och penna. I teorianknytning valdes delar av Vygotskijs sociokulturella teori ut.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare anvÀnder sig av surfplattor och lÀrapplikationen Puppet Pals i förskolan. För att fÄ svar pÄ detta genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med förskollÀrare i södra Sverige. TvÄ filmer som respondenternas respektive barngrupper skapat i Puppet Pals har valts ut och analyserats. Det har Àven undersökts hur pedagogerna kopplar sitt arbete med Puppet Pals till förskolans lÀroplan, med andra ord; om de arbetar med paddagogik.Den teoretiska utgÄngspunkten har under hela studien varit det sociokulturella perspektivet, med nyckelord som samspel, interaktion och artefakt.Undersökning visar att lÀrarna med hjÀlp av surfplattan och applikationen Puppet Pals lyckas fÄ med de fem bitar ur lÀroplanen som vi tolkar att förskolans lÀroplan bygger pÄ; vÀrdegrund, matematik, naturvetenskap, sprÄkutveckling och dokumentation. Det som framkom studien var att förskollÀrarna som verkligen har ett brinnande intresse för surfplattan och lyckats tÀnka utanför ramarna i sitt anvÀndande av Puppet Pals har hittat ett mycket anvÀndbart och uppskattat pedagogiskt redskap för sÄvÀl vÀrdegrund, matematik, naturvetenskap, sprÄkutveckling och dokumentation..