Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera ideologiska samt vetenskapsbaserade aspekter kring den kontroversiella metadonbehandlingen, för att öka förstÄelsen för dagens pÄgÄende debatt. Uppsatsens frÄgestÀllningar var:· Hur har utformningen av och debatten kring metadonbehandlingen sett ut frÄn 1960-talet och fram till 2000-talet?· Hur kan denna utformning och debatt förstÄs?För att uppnÄ syftet och besvara frÄgestÀllningarna har texter av olika slag studerats, veten-skapliga avhandlingar, facklitteratur, texter framstÀllda av olika myndigheter och tidningsar-tiklar, av vilka sedan valda delar har analyserats och diskuterats utifrÄn en ideånalytisk ideal-typisk indelning. Debatten kring metadonbehandlingen har studerats ur ett tidsperspektiv, i ett försök att tÀcka svensk narkotikapolitisk utveckling i relation till metadonbehandlingen mel-lan Ären 1960-2005. Litteraturstudiens resultat visade bland annat att svensk narkotikapolitik under perioden utvecklats i en alltmer restriktiv och repressiv riktning, medan utvecklingen av substitutionsbehandling med metadon för opiatmissbrukare tenderar ha lett till allt fÀrre restriktioner och en ökande tillgÀnglighet för brukarna.

Syftet med denna uppsats var att analysera instruktionsvideon som undervisningsform i Àmnet Medieproduktion. Tidigare forskning visade att interaktiva lÀromedel pÄ ett positivt sÀtt kunde bidra till lÀrande. Med det som utgÄngspunkt var den övergripande frÄgestÀllningen i den hÀr studien ifall interaktiva lÀromedel kunde fungera som komplement till dagens undervisning och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? PÄverkade anvÀndandet av instruktionsvideo lÀrarens roll i klassrummet? Vidare var meningen med studien att undersöka om det redan idag skedde en inlÀrning utanför skolans ramar via interaktiva lÀromedel. Samt om det i sÄ fall togs i beaktande av skolans lÀrare.

En samordnad vÄrdplan ska upprÀttas nÀr en patient behöver fortsatt vÄrd efter utskrivning frÄn en vÄrdavdelning. Berörda parter ska under den samordnade vÄrdplaneringen komma överens om vilka insatser som ska göras och vem som Àr ansvarig för dem. VÄrdtiderna tenderar idag att kortas ner och vikten av en funge-rande samordnad vÄrdplanering fÄr allt större betydelse för patientens fortsatta vÄrd. Syfte: Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma sjuksköterskans upp-levelse av samordnad vÄrdplanering. Metod: Denna studie genomfördes som en empirisk kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med legiti-merade sjuksköterskor pÄ en somatisk vÄrdavdelning.

Syftet med denna studie Àr att nÄ ökad kunskap om hur gitarrlÀrare pÄ gymnasieskolanbeskriver sitt arbete med elevers motivation, meningsskapande och medvetenhet medutgÄngspunkt i gÀllande styrdokument. Detta undersöktes genom en kvalitativ intervjustudiemed frÄgor rörande lÀrarens roll, elevens roll, styrdokument, undervisningens syfte ochplanering. Tre informanter med yrkeserfarenhet som gitarrlÀrare inom gymnasieskolanmedverkade. Informanternas svar tolkades sedan utifrÄn en bakgrund bestÄende avsociokulturell lÀrandeteori, tidigare musikpedagogisk forskning samt styrdokumenten sjÀlva.Studiens resultat visar följande uppfattningar hos informanterna:- Undervisningens syfte Àr att lÀra eleverna att lÀra sig sjÀlva- LÀrarens roll Àr att uppfylla detta syfte- Styrdokumenten Àr till för att reglera syftet- Styrdokumenten ses som lÀrarens dokument och inte elevens- Syftet med musikundervisning ses som underförstÄtt lÀrare och elev emellan- Det meningsskapande anses ligga i elevens behov och intressen- Det livslÄnga lÀrandet Àr inte alltid kongruent med vad som Àr specificerat istyrdokumentenDen frÀmsta slutsatsen som kan dras av detta Àr att bÄde styrdokument och informanterbeskriver en vision om ett livslÄngt lÀrande. Det som skiljer dessa visioner Ät Àr vÀgen dit.Detta visar pÄ vikten av diskussion kring begreppet livslÄngt lÀrande i förhÄllande till gitarr-och musikundervisning.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka och analysera hur specialpedagoger pÄ sex olika gymnasieskolor i en kommun beskriver sin verksamhet. Arbetet ger i litteraturdelen en översikt över gymnasieskolans utveckling och tidigare forskning kring normalitet och avvikelse, olika perspektiv pÄ specialpedagogik och lÀrande, stödundervisning i gymnasieskolan. Problem i dagens gymnasieskola belyses och Àven speciallÀrarens roll förr och specialpedagogens uppgifter idag. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr utvecklingsekologisk och sociokulturell. Undersökningen Àr en semistrukturerad intervjumetod utförd i en kommuns sex gymnasieskolor dÀr mÄlgruppen har varit elva specialpedagoger.Resultatet av studien visar att specialpedagogens uppgift i gymnasieskolan Àr övervÀgande kompensatorisk med undervisning pÄ individ eller gruppnivÄ.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att utveckla kunskap och fÄ en ökad förstÄelse av musikskolan El Sistemas verksamhet i Sverige med utgÄngspunkt i en av El Sistemaskolorna i Göteborg. Det har varit av vikt att utforska huruvida El Sistemas arbetssÀtt och metoder Àr nÄgonting utöver vad som kan sÀgas vara ?vanlig? musikundervisning i musik- och kulturskola. DÀrför har det Àven varit vÀsentligt att sÀtta sig in i skolans bakomliggande idéer och förutsÀttningar. Studiens teoretiska ram Àr inspirerad av sociokulturell teori och genomförandet av etnografisk metod. Resultaten har dock frÀmst framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och sex elever.

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik RĂžland.

I undersökningen beskrivs fyra sÄngares tillvÀgagÄngssÀtt vid inlÀrning av en okÀnd sÄng. TvÄ stycken med utgÄngspunkt frÄn en notbild (notlÀsning) samt tvÄ stycken med utgÄngspunkt frÄn en cd-inspelning (gehör). Följande forskningsfrÄgor har varit övergripande: Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de tvÄ informanterna inom respektive inlÀrningsmetod i valet av strategier och verktyg? Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de tvÄ inlÀrningsmetoderna i valet av strategier och verktyg? Resultatet visar pÄ likheter i strategier: samtliga deltagarna börjar med att lyssna alternativt se över sÄngen i sin helhet innan de börjar dela upp inlÀrningen i mindre delar som de repeterar. Att röra pÄ sig genom att ömsom sitta, ömsom stÄ var ocksÄ genomgÄende för alla fyra.

I lÀroplanen för gymnasiet, Gy 2011, ingÄr grundlÀggande repertoar som centralt innehÄll för kurserna Instrument eller sÄng 1 och 2. Syftet med föreliggande studie Àr att utveckla kunskap om hur sÄngpedagoger pÄ gymnasiets estetiska program arbetar för att uppfylla styrdokumentens krav i dessa kurser. Studien utgÄr frÄn sociokulturell lÀrandeteori, Hultbergs modell för musikaliskt lÀrande samt musikÀmnets utveckling ur historiskt och nutida perspektiv. Tidigare forskning visar att pop- och rockmusik idag dominerar grundskolans och gymnasiets musikundervisning. Snarare Àn att följa styrdokumentens intentioner utgÄr lÀrare och elever frÄn sig sjÀlva nÀr de vÀljer repertoar ? de Àr ?sin egen lÀroplan? och ?levande lÀromedel?.

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare och specialpedagog be-skriver barns sprÄkliga intresse pÄ förskolan, och hur pedagogerna medvetet arbetar med sprÄk i miljön för att stödja barns sprÄkutveckling i deras utvecklingzon med sÀrskilt fokus pÄ en jÀmstÀlld förskoleverksamhet. ? Hur beskriver pedagogerna pojkars respektive flickors sprÄkliga intresse pÄ förskolan? ? Hur beskriver pedagogerna ur ett genusperspektiv sitt arbete med barns sprÄk?? Hur kan pedagoger stödja och stimulera barns sprÄkliga lÀrande?Teori: SprÄkteori, genusteori och sociokulturell teori.Metod: Etnografisk ansats med deltagande observationer och samtalsliknande intervjuer med fyra förskollÀrare och en specialpedagog anvÀndes till studien. Studien anvÀnde en kvalitativ analys av data för att besvara frÄgorna. Resultat: I förskolan befinner sig barn och pedagoger stÀndigt i en social interaktion.

Syftet med denna studie har frÀmst varit att undersöka hur man kan anpassa bordsrollspel för att anvÀnda denna aktivitet som en pedagogisk metod i fritidshem. Studien har Àven tittat pÄ hur spelarna sjÀlva kan uppleva bordsrollspel utifrÄn olika perspektiv. Det empiriska material som tagits fram i samband med studien Àr dels ljudinspelade rollspelssessioner dÀr fritidsbarn varit med och spelat och dels strukturerade intervjuer med samma barn som spelats in efter att rollspelsÀventyret spelats klart. Litteratur som beskrivit hur liknande metoder har anvÀnts i pedagogiska syften har Àven anvÀnts för att dra slutsatser om hur metoden kan anpassas för fritidshemmet. Det studien kommit fram till Àr bland annat att det ur ett pedagogisktperspektiv Àr viktigt att elever ges möjligheter att i grupp diskutera och reflektera över hur de agerat i spelet och hur konsekvenserna blev.

Syfte: Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur reciproka lÀsförstÄelsestrategier kan anvÀndas i förskolans boksamtal. Detta görs med hjÀlp av tvÄ undersökningsgrupper, vars resultat jÀmförs med en kontrollgrupps. Studien önskar belysa hur pedagogerna och barnen i undersökningsgrupperna anammar strategierna och om barnen dÀr kan tÀnka metakognitivt kring dem. NÄgra av studiens problemfrÄgor Àr som följer: Vilka ev. skillnader framtrÀder mellan undersökningsgrupperna och kontrollgruppen? Hur ser den vuxnes roll ut under boksamtalen och förÀndras den över tid? Hur ser barnens initiativ och aktivitet i samtalen ut? Teori: Den hÀr studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet.

Under a?ren pa? la?rarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat sko?nja en diskrepans mellan vad la?rare anser sig sa?nda ut fo?r feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det a?r la?rarens beteende som a?r den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och ha?lsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omva?nd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att fra?mja varje elevs utveckling.

This thesis investigates how recipient countries' domestic type of democracy affects its inclusive ownership in international development cooperation. This is done by examining Swedish development cooperation with Rwanda and Tanzania during the period from 2010 to 2014, a time when ownership - a concept which emphasizes recipient countries' leadership over its own development - was a central part of the international development agenda. The two cases were selected through a most similar case design where the value of potential explanatory variables was similar, except for the recipient countries' types of democracy. Furthermore, the case study uses a comparative analysis to analyze strategies and reports done by SIDA and the Swedish Ministry of Foreign Affairs. Previous research focuses on the exclusion that national ownership can result in, in undemocratic national contexts. The main argument for this should be seen as the fact that ownership can not be representative if the power of the recipient's development agenda is limited to a decision-making elite.