Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och förstå pedagogers syn på innemiljöns betydelse i förskoleklassen och även deras sätt att utforma den. Eftersom det inte finns några riktlinjer i vare sig lagar eller andra styrdokument om hur innemiljön i förskoleklassen ska se ut så ville jag veta hur pedagogerna beskriver deras arbete kring detta.Studien baseras på en sociokulturell teori. Bearbetningen av empirin är utförd med en hermeneutisk ansats.Med stöd av intervjuer så har jag genomfört en kvalitativ studie för att få ta del av pedagogernas beskrivning och tankar om utformningen av innemiljön i förskoleklassen. I denna studie har jag intervjuat fyra olika förskollärare på fyra olika skolor i samma kommun. Alla informanter har en lång erfarenhet av förskola, förskoleklass och skola.I studien framkom det att alla informanterna hade samma grundtanke där de vid utformandet av innemiljön betonade barnens intressen och idéer.

Syftet med denna studie har varit att fördjupa kunskaper i hur högstadielärare i musik använder digitala verktyg i sin undervisning, samt vad de upplever att dessa verktyg har för pedagogiska för- och nackdelar. Ett delsyfte har varit att undersöka vad lärare har för ämnesuppfattning, och hur det eventuellt påverkar hur de väljer undervisningsinnehåll. Jag har intervjuat fyra musiklärare som undervisar på högstadiet, och detta genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen har varit hermeneutisk, vilket innebär att jag har tolkat och analyserat informanternas svar. Som teoretisk hjälp har jag bland annat använt mig av medieekologisk och sociokulturell teori.

Arbetet syftar till att studera hur den svenska gymnasiekolans läroplaner förändrats över tid i sin syn på eleven, dess lärande och vad målet för dess lärande är. Till de senaste tre läroplanerna för gymnasiet adderas de två statliga utredningar. Beställda av den borgerliga alliansregeringen 2006 och den socialdemokratiska föregående regeringen. Vilket ger dels en mer aktuell bild av synen på en ny läroplan, men även ger en bild av den kommande nya läroplanen för gymnasieskolan. För att sätta denna förändring i en kontext matchas materialet till teorier om det moderna samhällets övergång till det postmoderna, samt förändringen av synen på kunskap och lärande denna övergång medför.

BAKGRUND: Lpo 94 (Utbildningsdepartementet) är fastställd av regeringen och liggertill grund för verksamheten i förskoleklassen och skolan. 1998 fastställdesförskoleklassreformen av regeringen och syftet med denna var att den pedagogiskaverksamheten som finns i förskoleklassen skulle lyftas i in i klassrummet och ge ökadmöjlighet till lek, skapande och utforskande för eleverna samt att övergången frånförskoleklass till skola skulle bli smidigare. Tidigare forskning visar att lärandemiljöer samtarbetslagens sammansättning, stabilitet och planeringsmöjligheter har betydelse för denintegrerade verksamheten. Skolverket (2001) beskriver hur förskoleklassen har tagit till sig?skolkoden? med ämnesinriktad kunskapssyn indelade i arbetspass och raster.SYFTE: Syftet med studien är att studera förskoleklassen i en integrering mellan förskolaoch skola samt olika arbetssätt, hinder och möjligheter som uppstår i samband med dennaintegrering.METOD: Vid insamling av data valdes den kvalitativa metoden med intervjun somredskap.

Syftet med vår studie var att undersöka några lärares uppfattningar och erfarenheter av högläsning för eleverna, som pedagogiskt redskap. De frågeställningar vi utgick från var följande:I vilka sammanhang används högläsning?Vilka texter används för högläsning?Bearbetas gemensamma textupplevelser utifrån högläsning i syfte att utveckla läsförståelse och i sådana fall hur?Vi har använt en kvalitativ metod, där vi genomfört både observationer och intervjuer. Kvalitativ metod valdes eftersom vi ville studera och intervjua varje lärare utifrån sin miljö. Vi valde att använda oss av både observation och intervju eftersom vi ville skapa oss en fördjupad förståelse av hur lärarna arbetar med högläsning.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka förskollärare och fritidspedagogers uppfattning om fri lek, hur de ser på den fria lekens betydelse för lärande och utveckling och sin egen roll i den. Läroplanerna för både förskola och fritidshem betonar lekens betydelse för barns utveckling och lärande, både fysiskt och psykiskt. Även den forskning vi har tagit del av har framhävt detta. Begreppet fri lek är dock något som inte definierats tydligt i läroplaner eller forskning, därför blev vi intresserade av hur pedagoger ser på detta begrepp och den aktivitet som ändå har en given plats i båda verksamheterna. Studien skaffar sin empiri genom kvalitativ metod där fem förskollärare samt fem fritidspedagoger har intervjuats.

I Sverige anses det viktigt att skolan bidrar till att fostra demokratiska medborgare genom att låta demokratiska värden genomsyra skolans verksamhet. Demokrati och värden är dock två komplexa begrepp och det är svårt att tala om globala demokratiska värden. Av denna anledning är det av intresse att undersöka vilka värden som framställs som önskvärda i skolor i andra delar av världen, och hur dessa värden kan förstås utifrån den svenska värdegrunden. Den här studien syftar till att öka kunskapen om värdepedagogisk praktik i en grundskola i Uganda. Studiens syfte och frågeställningar besvarades genom en fallstudie i en lågstadieklass i östra Uganda, där dokumentstudier av läroplan, intervjuer med skolpersonal och observationer i klassrummet användes som datainsamlingsmetoder.

Syftet med arbetet var att undersöka hur stor plats kvinnan fått i de vanligaste svenska läroböckerna i historia för gymnasieskolan. Studien var ämnad att visa på hur kvinnans roll beskrevs i olika historieböcker. En viktig utgångspunkt blev då att studera hur hon framställs i historieboken eftersom detta påverkar eleverna, såväl deras verklighetssyn, deras kunskapssyn som deras historiesyn. Genom att göra en innehållsanalys av två läroböcker som flitigt används i den svenska gymnasieskolan lyftes de områden fram i historieböckerna där kvinnan tagit stor respektive liten roll i historieberättelsen. Till hjälp för att förklara skillnaderna könen emellan användes genusteorier där tonvikten låg på det socialt konstruerade planet istället för det biologiskt förklarade könet.

I denna magisteruppsats undersöks Julia Donaldsons engelska bilderböcker i svensk översättning av barnboksförfattaren Lennart Hellsing. Huvudsyftet med denna studie är att avgöra om de svenska måltexterna även bär drag av Hellsings egen författarstil. För att kunna undersöka detta har Kårelands tidigare forskning (2002) om Hellsings litterära produktion använts för att ta fram stilvariabler. Dessa stilvariabler har sedan applicerats på måltexterna i denna fallstudie. Det teoretiska ramverket orienterar sig inom deskriptiv översättningsvetenskap och Tourys (1995) modell för rekonstruktion av översättningsnormer används.

Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utsträckning elever anser att de använde musikteoriämnet under ensemblelektioner på musiklinjen på gymnasiet, samt om och i så fall hur eleverna anser att teoretiska kunskaper påverkade deras ensemblespel. Det andra syftet var att ta reda på i vilken utsträckning elever anser att deras lärare i ensemble samtalade med dem om hur musikteorin kan användas på ensemblelektionerna. Genom enkätundersökning samlades data om detta in från elever på gymnasiet. Dessa data granskades sedan med hjälp av den sociokulturella teorin. Respondenterna svarade väldigt olika på hur vanligt det är att de själva använder musikteorin under ensemblelektionerna.

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lärde sig om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet "Hållbar stad". Jag använde mig av sociokulturell teori då jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssätten var. Genom självreflektion och samtal med min lokala lärarutbildare, LLU, kunde jag även analysera min egen insats och skapa en förståelse som kan hjälpa mig som lärare. Metoden jag använde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfällen som genomfördes i en gymnasieklass i ämnet geografi.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur pedagoger organiserar sin undervisning, specialundervisning och vilka möjligheter/begränsningar och visioner som finns i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Utgångspunkten i studien har varit tre specialpedagogiska perspektiv, sociokulturell teori och en skola för alla. Studien har inspirerats av en etnografisk metodansats och genomförandet var i form av intervju och observation. Intervjuerna och observationerna genomfördes med sex pedagoger och två specialpedagoger på en låg- och mellanstadieskola i södra Sverige. Data samlades in och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

SAMMANFATTNING Schmidt. Ann-Sofie (2009). Individualisering i den pedagogiska praktiken (Individualized tuition in the pedagogical practice). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, 90hp, Malmö högskola. Studien syftar till att synliggöra hur begreppen individualisering och individualiserad undervisning kan tolkas och innebära för enskilda lärare.

This study focuses on oral communication in the classroom involving discussion and dialogue amongst pupils, but also between teacher and pupil. The overall aim is to study the choices regarding the group composition and working methods that might occur in four individual teachers? lessons plans with the intention of increasing the pupils? knowledge through oral communication. The main focus is to explore what the teachers think of the choices they make and how they believe these changes affect the pupils. It is also focused on how the teachers perceive their pupils? learning is improved by oral communication and how they incorporate all pupils, especially the pupils who rarely participate in classroom activity.The methods used are qualitative studies using interviews and observations.

In a world where digital media is becoming a greater part of people?s everyday and working lives it is plausible to assume that the upcoming generation of pupils expect the teaching media to adapt thereafter. It is this assumption of an increased demand that Natur & Kultur is hoping to be able to meet. This thesis has been a stage in the process of producing digital material in the subject of mathematics for high school students. Specifically the aims of this thesis have been to make a rough description of the largest competitive companies? products within the same market, explore and put together a brief theoretical foundation of contemporary research and produce concrete examples of ideas for digital applications.