Kultur har lÀnge anvÀnts som medel för att planera stÀder. Kulturen och konsten i staden förvÀntades förr skapa rÀttvisa och social jÀmlikhet men med tiden har den blivit ett medel för att skapa ekonomisk tillvÀxt. Kultur och kreativitet finns nu med högt upp pÄ dagordningen i strategier för utveckling av stÀder. Denna utveckling har bÄde kritiserats och hyllats utifrÄn olika teorier om kultur i stadsplaneringen.I Stockholms urbana periferi finns marginaliserade omrÄden, Àven sÄ kallade förorter, som prÀglas av isolering och utanförskap. Ett exempel Àr Tensta som fungerar som fallstudie i arbetet.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva hur elever i Ärskurs 1 uppfattar sin lÀs- och skrivinlÀrning, samt undersöka om det finns nÄgon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vÄrt urval arbetar enligt tre olika arbetssÀtt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt SprÄkbiten. Arbetet utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna Hur talar elever om sin lÀs- och skrivinlÀrning? samt Finns det nÄgon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? LÀs- och skrivinlÀrning i skolan Àr ett vÀl utforskat Àmne. Att vi tar in elevernas perspektiv Àr just det som gör vÄr studie unik.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige genomfördes en inkludering i klass frÄn sÀrskola till grundskola i högstadiet. Denna studie syftar till att fÄ kunskap om hur elever och lÀrare upplevde inkluderingen under ett lÀsÄr. UtifrÄn syftet Àr frÄgestÀllningarna formulerade som berör respondenternas uppfattningar av inkluderingen.Teori: Studien har en övergripande sociokulturell ansats som Àr inriktad pÄ att se hur eleverna formar sitt lÀrande och sociala samspel genom interagerande mellan elev och elev samt elev och lÀrare. Studien pekar ocksÄ pÄ vikten av kommunikation vid samspel i grupp. Dessutom beskrivs i bakgrunden framvÀxten av specialpedagogiken i Sverige liksom sÀrskolans framvÀxt.

I den hÀr rapporten redovisas resultatet frÄn en undersökning som genomförts i samband med införandet av nya arbetssÀtt dÄ det gÀller att med hjÀlp av videorespons ge feedback och bedömning pÄ skriftliga studentarbeten. Studien belyser hur man med hjÀlp av IKT-stöd kan utveckla kontakten mellan student och lÀrare samt utnyttja de tekniska hjÀlpmedel högskolorna har tillgÄng till pÄ ett utökat sÀtt. Syftet med studien Àr att undersöka hur kommunikationen mellan lÀrare och student förÀndras om man inför videorespons som metod vid handledning och examination. Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i sociokulturell teori samt formativ bedömning. FrÄgestÀllningarna i studien handlar ocksÄ om hur det förÀndrade arbetssÀttet kan pÄverka lÀrandet hos studenten.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur utbildningsdeltagare pÄverkas av en klarsprÄksutbildning pÄ Skatteverket. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka skrivdiskurser aktualiseras under utbildningen? Vilken klarsprÄksbild förmedlas under utbildningstillfÀllet? Vad förvÀntar sig deltagarna av klarsprÄksutbildningen och hur motsvaras dessa förvÀntningar?Studien genomförs med en etnografisk ansats och utgÄr frÄn en sociokulturell syn pÄ lÀrande och kunskap. Datainsamlingsmetoderna som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer och observation, vilket resulterar i primÀrmaterial bestÄende av 200 minuter ljudmaterial och observationsmaterial frÄn ett utbildningstillfÀlle som omfattar 90 minuter. Detta primÀrmaterial analyseras tematiskt.

Syftet med föreliggande studie Àr att studera hur höglÀsning sker i fyra olika lÀssituationer i förskolan. UtifrÄn höglÀsningsaktiviteten vill vi sedan diskutera hur barnets sprÄkliga utveckling kan möjliggöras respektive hindras genom deltagande i sÄdana praktiker. Den teoretiska utgÄngspunkten i vÄr studie Àr det sociokulturella perspektivet som innebÀr att lÀrandet Àr en social och kommunikativ process dÀr sprÄket Àr ett viktigt redskap för lÀrande. InstÀllningen Àr ocksÄ att samspel och aktivitet utgör centrala aspekter för utvecklingen av barnets sprÄk. Dessa begrepp löper dÀrmed som en röd trÄd genom uppsatsens alla delar.

Som blivande ÀmneslÀrare i bild har vi i denna uppsats valt att fokusera pÄ begreppet bildkommunikation, dÄ detta begrepp har en central roll i bildÀmnets styrdokument. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad lÀrare samt elever har för syn pÄ bildkommunikation. Vi har Àven undersökt vad lÀrarens syfte och intentioner med undervisningen i bildkommunikation Àr. Det  har gjorts i form av en kvalitativ undersökning dÀr metoden för undersökningen har varit intervjuer. TvÄ bildlÀrare frÄn tvÄ olika skolor har intervjuats samt 4-5 elever frÄn varje skola har medverkat i gruppintervjuer.

Undersökningens syfte Àr att utveckla kunskap om hur förskolebarn kan göras delaktiga i den pedagogiska dokumentationen av en bildskapande aktivitet med hjÀlp av en surfplatta, i detta fall en iPad. I första hand undersöks barns perspektiv pÄ vad som sker nÀr de dokumenterar varandras bildskapande i aktiviteten, men Àven pedagogers perspektiv undersöks.Empirin Àr insamlad pÄ en förskola, dÀr urvalet av informanter gÀllt tvÄ barn i 3-ÄrsÄldern och tvÄ barn i 5-ÄrsÄldern samt tvÄ förskollÀrare.Arbetet har som utgÄngspunkt Reggio Emilias syn pÄ barns delaktighet i estetisk lÀrprocess. Den teoretiska aspekten utgörs av bland annat en sociokulturell syn pÄ hur barn kan lÀra av varandra och utvecklas genom skapande med bland annat stöd av medieredskap i sin omgivning.Arbetet Àr en kvalitativ studie, inspirerad av aktionsforskning. Undersökningens genomförande och resultat Àr uppdelad i tre steg. Steg 1, dÀr barnen fÄr dokumentera varandra under en bildskapande aktivitet med hjÀlp av en iPad.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan nÄgra lÀrares bedömning och olika pedagogiska grundteoriers kunskapssyn samt hur de tillsammans med lÀrarens egen kunskapssyn pÄverkar bedömningen. UtifrÄn uttalanden frÄn 5 stycken utvalda lÀrare, tillsammans med den litteratur som vi lÀst har vi försökt att hitta samband. Den metod som anvÀndes var enskilda intervjuer, ur vilka uttalanden kopplades till den litteratur och de pedagogiska grundteoriernas kunskapssyn. Vi stÀllde frÄgor om hur dessa personer konstruerade sina prov samt hur de bedömer och dokumenterar sina elevers lÀrande. Hur lÀrarnas bedömning pÄverkats av de olika teoriernas kunskapssyn och hur skolvÀsendet har pÄverkats av dessa teorier försökte sedan knytas till behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teoris olika kunskapssyner.

Studien har sin utgÄngspunkt i ett genusperspektiv och syftar till att undersöka högstadieelevers instÀllning till bildÀmnet. Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie som innefattat tio informanter. Informanternas svar har analyserats med hjÀlp av ett kodningsprotokoll och presenteras i resultatkapitlet. Teorierna som anvÀnds i studien utgörs av Zimmerman och West teori om ?doing gender?, Thornbergs socialidentitetsteori och sjÀlvkategoriseringsteori.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ om döva elever har svÄrigheter inom algebra. Inom algebra fokuseras dÄ de tre symbolbetydelser som Àr karakteristiska för ekvationer, likhetstecknet, minustecknet samt bokstavssymbolerna. Bakgrunden har varit forskning och litteratur som visar pÄ att elever, generellt, tycks ha svÄrigheter i algebra och Àven pÄ gymnasienivÄ tycks mÄnga elever inte ha förstÄtt algebran. Vilka svÄrigheter som döva elever kan ha i matematik och algebra finns det mycket lite forskning om. DÀrav det aktuella i att göra en studie av detta.

Problembeskrivningen ger utgÄngspunkten för vÄr uppsats, som utgörs av tvÄ olika samhÀllstrender, en betrÀffande miljö och en som handlar om upplevelser. Tidigare forskning av certifierad svensk ekoturism har visat att upplevelser spelar en mer framtrÀdande roll Àn miljö- och hÄllbarhetsaspekter i ekoturismarrangörers marknadsföring. FrÄgan Àr om detta gÀller ur ett bredare framstÀllningsperspektiv Àn enbart marknadsföring. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ekoturism utförd i Sverige framstÀlls av ekoturismarrangörer certifierade av Naturens BÀsta. Syftet problematiseras med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: Vilken roll spelar hÄllbarhet i framstÀllningen av ekoturism? Vilken roll spelar upplevelser i framstÀllningen av ekoturism? Metoden som tillÀmpades var abduktiv ansats och genomfördes i form av en kvalitativ undersökning genom dokumentanalys dÀr de certifierade svenska ekoturismarrangörernas hemsidor utgör vÄrt empiriska material.

Studien har sin utgÄngspunkt i ett genusperspektiv och syftar till att undersöka högstadieelevers instÀllning till bildÀmnet. Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie som innefattat tio informanter. Informanternas svar har analyserats med hjÀlp av ett kodningsprotokoll och presenteras i resultatkapitlet. Teorierna som anvÀnds i studien utgörs av Zimmerman och West teori om ?doing gender?, Thornbergs socialidentitetsteori och sjÀlvkategoriseringsteori.

Problembeskrivningen ger utgÄngspunkten för vÄr uppsats, som utgörs av tvÄ olika samhÀllstrender, en betrÀffande miljö och en som handlar om upplevelser. Tidigare forskning av certifierad svensk ekoturism har visat att upplevelser spelar en mer framtrÀdande roll Àn miljö- och hÄllbarhetsaspekter i ekoturismarrangörers marknadsföring. FrÄgan Àr om detta gÀller ur ett bredare framstÀllningsperspektiv Àn enbart marknadsföring. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ekoturism utförd i Sverige framstÀlls av ekoturismarrangörer certifierade av Naturens BÀsta. Syftet problematiseras med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: Vilken roll spelar hÄllbarhet i framstÀllningen av ekoturism? Vilken roll spelar upplevelser i framstÀllningen av ekoturism? Metoden som tillÀmpades var abduktiv ansats och genomfördes i form av en kvalitativ undersökning genom dokumentanalys dÀr de certifierade svenska ekoturismarrangörernas hemsidor utgör vÄrt empiriska material.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra lÀrare talar om matematikkunskaper och matematikutveckling hos elever med sprÄkstörning samt hur de bedriver matematikundervisning. UtifrÄn syftet Àr följande frÄgestÀllningar centrala i studien: Hur beskriver lÀrarna sina elever som har sprÄkstörning? Hur beskriver lÀrarna elevernas matematikkunskaper och matematikutveckling? Hur bedriver lÀrarna matematikundervisning? Teori: Undersökningen bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv pÄ kunskap och lÀrande inom vilket kunskap ses som nÄgot som skapas tillsammans med andra, genom sprÄk och kommunikation. Ett centralt inslag i det sociokulturella perspektivet pÄ kunskap och lÀrande Àr begreppet redskap. Redskapen kan vara bÄde fysiska, Àven kallade artefakter, och intellektuella (sprÄkliga).Studien Àr ocksÄ inspirerad av en sociokulturell forskningsansats.