Utgångspunkten i mitt arbete har varit att ta reda på om jag som pedagog kan påverka elever att ta eget ansvar för sitt lärande. Frågorna jag ville ha svar på löd: Hur tänker elever då de fritt får välja bänkkamrat? Kan jag som pedagog, genom påverkan, vägleda elever till att finna sitt optimala inlärningsklimat? Hur överensstämmer elevernas motiv med de av mig bedömda för individen, för pedagogen och för gruppen som helhet? För att ta reda på om alla elever i klassen hade någon rastkamrat gjorde jag först ett Sociogram i klassen. Själva undersökningen, aktionsforskningen, sträckte sig över fyra veckor. I början på veckorna lät jag eleverna välja bänkkamrat efter kriterier som jag påtalat inför valen.

Syftet med vårt examensarbete var att se om vi kunde stärka vi-känslan i en barngrupp genom samarbets- och trygghetsövningar. Vi genomförde vår undersökning på en skola i Piteå, undersökningsgruppen bestod av 11 sexåringar. Vi har använt oss av intervjuer som vi utfört under första och sista veckan, dessutom observerade vi barnen under övningarna med ett Sociogram. Resultatet visar att barnen genom övningarna utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och hjälpsamhet, dock var det endast under dessa övningar vi kunde se detta. För att få ett tydligare resultat som även visar sig i barnens vardag, anser vi att det krävs mer tid för detta viktiga arbete..

The purpose of this paper was to understand internal communication?s critical tradition by studying the interface of the subjective experience and the objective behavior within a management team. During almost two years this group was observed, several semi-structured interviews were conducted and a specific incident was analyzed. The interview texts where analyzed, using the Meaning Constitution Analysis developed by Roger Sages (2010) at Lund University. The observations were summarized in Sociograms showing relationships in the organization.

The purpose of this paper was to understand internal communication?s critical tradition by studying the interface of the subjective experience and the objective behavior within a management team. During almost two years this group was observed, several semi-structured interviews were conducted and a specific incident was analyzed. The interview texts where analyzed, using the Meaning Constitution Analysis developed by Roger Sages (2010) at Lund University. The observations were summarized in Sociograms showing relationships in the organization.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi med hjälp av handdockan kunde stärka femåringars begreppsbildning i förståelse och handling när det gäller begreppen grupptillhörighet och empati. Vi utförde barnintervjuer och Sociogram i början av vår umdersökning, för att se var barnen stod i sin förståelse av grupptillhörighet och empati och vilka kontakter de tog. Vi utförde intervjuer med förskollärarna med samma frågor som barnens, för att se om deras värderingar visade sig i barnens svar. Vi tror inte att barnens svar är en följd av förskollärarnas tankar om ämnet. Vi anser att det är våra aktivitetstillfällen som stärkt barnen i förståelse och handling när det gäller begreppen.

Vi har i vårt arbete undersökt och beskrivit pedagogers uppfattning om vilka faktorer som kan komma att påverka exkludering av barn i förskolan och elever i skolan samt sökt ett eventuellt samband mellan exkludering och barns ålder, den fysiska miljön samt pedagogers förhållningssätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning, där vi har använt oss av metoden triangulering, dvs. gjort intervjuer med pedagoger, egna observationer samt Sociogram. Med denna metod har vi kunnat belysa våra frågeställningar från flera håll och därmed fått en högre validitet. I vår undersökning har vi kommit fram till, att både på förskola och inom skolan ansåg respondenterna att det sociala klimatet mellan barnen kan ge upphov till exkludering.

Den här   studien har flera syften: att ta reda på personalens definition av mobbning   och personalens förmåga att upptäcka om det förekommer mobbning i förskolan   under lek samt undersöka vilka åtgärder som används för att stoppa mobbningen   där. Ett par andra viktiga syften är att undersöka vilken påverkan   barngruppernas storlek har på förekomsten av mobbning och på personalens   möjligheter att förebygga mobbning.Den metod   som använts i studien är den s.k. kvalitativa intervjumetoden. Nio intervjuer   har gjorts med barnskötare och förskollärare i Göteborg. Dessutom har två   huvudskyddsombud intervjuats.Viktiga   resultat: Intervjusvaren visar att mobbning bland 3-6åringar är vanligt   förekommande.