Abstract Idag är litteratur som påstås beskriva sanna händelser mycket populär, framför allt bland yngre läsare. Ofta skildrar denna litteratur ett extraordinärt människoöde som kryddas med inslag av våld, sex och olika övergrepp. Det är en persons subjektiva sanning som berättas, ofta av en journalist. Ett begrepp som ofta används för att beskriva sådan litteratur där fakta och fiktion blandas är faktion eller faktionslitteratur.   Läsning av faktion har naturligtvis blivit allt vanligare även i skolan där många lärare nöjer sig med att eleverna intresserat läser denna litteratur. Problemet är dock att många av dessa yngre och oerfarna läsare helt okritiskt håller allt det de läser för sant.

Denna uppsats behandlar det relativt nya begreppet sexuellt självskadebeteende. I studien presenteras tidigare forskning som relaterar till bl.a. självskadebeteende generellt och riskbeteende hos unga. Sex intervjuer har utförts med dels specialister inom sexologisk problematik samt med kuratorer. Studien ämnade tittade närmare på definitioner av sexuellt självskadebeteende, samt vilka värderingar kring kön och god respektive destruktiv sexualitet de förmedlar.

Denna studie undersöker hur polisvåld och polisvåld i media tolkas av polisen själv. Studien genomfördes med metodvalet grundad teori, för att säkerhetsställa att fakta talar och att inte undersökarens åsikter påverkar utgången. Våldets tolkning blev kärnkategorin med åtta underkategorier. Data påvisade ett flertal problem gällande hur våldet tolkas och polisens problematik kring detta. Media har ett stort inflytande på polisen vilket påverkar hur allmänheten skapar sin bild av dem.

Titel: Att omsätta kunskap i handling - En kvalitativ studie av organisatoriska lärandeaspekter Nivå: Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation Författare: Jessica Sääf och Alexandra Ridell Utgivningsår: Ht 2011 Handledare: Anders Edvik och Charlotte Petersson Problemområde: Det finns en problematik i att enas om vad begreppet organisatoriskt lärande innebär. Samtidigt tycks det finnas en enighet kring att organisationer bör anpassa sig till och eftersträva organisatoriskt lärande. I denna studie vill vi belysa begreppets komplexitet när det undersöks i en organisatorisk verklighet. Metod: En studie har genomförts i en högrisk organisation (HRO) där nio personer intervjuats. Intervjuerna har baserats på litteratur och forskning om den organisatoriska lärandeprocessens nyckelaspekter. Det empiriska materialet har analyserats utifrån de nyckelbegrepp som framkom i intervjuerna; handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner). Resultat: Vår studie visar att begreppen handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner) förstås utifrån den organisatoriska kontexten.

Problem: Riskforskare betonar att det är viktigt att kommunicera, däremot läggs det mindre vikt på hur det ska kommuniceras. Vi menar att det finns branscher som enligt oss är såväl outforskad som riskutsatt, där vi anser det finns en problematik kring hur riskerna ska kommuniceras. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur risk kommuniceras i en riskutsatt bransch samt undersöka i vilken grad riskaspekten värdesätts i kommunikationen mellan organisation och gäst. Detta för att bidra med en nyansering av begreppet riskkommunikation. Frågeställningar: Vilka risker innefattar ett nattklubbsbesök? Hur ser den teoretiska bakgrunden ut till gästernas riskinställning?Hur kommuniceras risk och varför kommuniceras det på detta sätt? Metod: Vårt empiriska material utgörs av fyra intervjuer och två observationer, vilka har använts för att besvara våra frågeställningar med stöd av teori.

Utgångspunkten för studien är att elever inte får fullständiga betyg i skolämnena. Det är en svårighet för många att uppnå kunskapskraven och därmed skapas en problematik för hur pedagogerna ska undervisa för att eleverna ska uppnå dessa mål. Den metod som används inom utomhuspedagogiken kan möjligen vara en lösning på detta. Syftet med studien är att presentera några pedagogers synsätt på och upplevelser av arbetet med utomhuspedagogik. Dessa synsätt belyser vad som motiverar och hindrar pedagogerna för att arbeta med utomhuspedagogik.

Multiple Skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som drabbar kroppens egna immunförsvar. 75 % av de som drabbas av MS är mellan 20-40 år och majoriteten är kvinnor. Det vanligaste symtomet vid MS är fatigue. Den yttrar sig som en obeveklig trötthet som inte försvinner vid vila eller sömn. Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevelser av att leva med MS-relaterad fatigue.

Människor med kognitiva svårigheter är en bred målgrupp med varierande problematik. Forskning om målgruppen finns och intresset för målgruppen har ökat. Föräldrar med kognitiva svårigheter finns däremot inte omnämnda i någon större uträckning i forskningen. Den här studien är en litteraturstudie som fokuserar på föräldrar med kognitiva svårigheter och deras interaktion med förskola/skola. Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism.

Studiens syfte är att förstå hur några skolprojekt har arbetat för att främja skolnärvaro för elever inom autismspektrumtillstånd. Som metod användes kvalitativa intervjuer med åtta informanter i fem kommuner som på något sätt arbetar med skolprojekt med fokus på inkludering och skolfrånvaro. Informanterna som deltog i studien var tre specialpedagoger, en speciallärare, två rektorer, en kurator och en rådgivare från specialpedagogiska skolmyndigheten. De fem skolprojekten som informanterna arbetade med, omfattade 137 skolor i Sverige. Ett projekt var inriktat mot det förebyggande arbetet att skapa en tillgänglig skola för elever inom autismspektrumtillstånd.

Detta examensarbete har utförts i samarbete Statens Fastighetsverk. I dagsläget pågår renoveringen av Nationalmuseum där byggnaden skall återställas till sitt ursprung och ett nytt ventilationssystem skall tillgodose ett stabilt inneklimat för bevarandet av museiföremålen. Examensarbetet undersöker hur de krav som ställs på ventilationssystemet kan kombineras med de begränsningar som byggnadens kulturminnesmärkning medför genom att besvara frågan ?Hur kombinerar man dagens behov av installationer med en kulturhistorisk byggnad utan att påverka det kulturhistoriska värdet?? För att exemplifiera denna problematik presenterar vi ett principiellt lösningsförslag för installationssamordningen till en utvald del av byggnaden.Ventilationsförsörjningen till utställningssalarna på Plan 4 utgör ett av de svåraste samordningsområdena i byggnaden. Det valda utrymmet för lösningsförslaget är bjälklaget på Plan 6 som skall försörja en av dessa salar.

Alkohol och droger är ett stort problem i dagens samhälle men förebyggande insatser har visat sig ge bra resultat för att minska denna problematik. Många företag i Sverige vill förebygga att de anställda är påverkade av alkohol eller droger på arbetsplatserna då detta leder till dålig arbetsmiljö och ökad risk för olyckor. Ett av dessa företag är LKAB, som är ett högteknologiskt malmförädlingsföretag med cirka 4100 anställda i både ovan- och underjordsverksamhet. LKAB arbetar aktivt med att föebygga alkohol och droger på arbetsplatserna, detta för att minska ohälsa och olycksfall bland de anställda. LKAB använder sig av slumpmässiga drogtester, vilket har visat positiva resultat i det förebyggande arbetet.Syftet med undersökningen var att ta reda på hur LKAB arbetar med personer som har missbruksproblem och vilket resultat detta medfört.

Den här studien grundar sig på en undersökning av projektet R.I.S.K. som av Räddningstjänsten Syd initierats som en motåtgärd för att stävja och förebygga den händelseutveckling och problematik som varit i stadsdelen Rosengård och som inneburit att brandmän i sitt vardagliga arbete har fått möta hot och våldssituationer. Projektet bygger på konceptet att ett antal utvalda högstadieungdomar ges möjlighet att praktisera hos Räddningstjänsten Syd en dag i veckan istället för att deltaga i den ordinarie skolverksamheten. Under våren 2010 har verksamheten grundat sig på en samverkan mellan Räddningstjänsten Syd och högstadieskolorna Apelgårdsskolan, Rosengårdskolan och Örtagårdsskolan. Syftet med studien har varit att studera de projekthändelser och samverkanserfarenheter som representanter från de olika organisationerna har kunnat identifiera.

Beskriv den nuvarande situationen avseende samverkan mellan den svenska Försvarsmakten ochcivila myndigheter, i första hand polisen. Både politiska och organisatoriska aspekter skall belysas.Denna uppsats har genomförts i form av en policyanalys där både den rationalistiska likväl som deinkrementalistiska modellen har utnyttjats. För att förstå metoden beskriv den säkerhetspolitiskaprocessen såväl i text som i illustrationsform.Bakgrunden till det rådande svenska dilemmat rörande civil-militär samverkan kan härledas tillÅdalenincidenten 1931.Utöver detta påverkar den breddade säkerhetsagendan likväl som nyligeninträffade händelser såsom Göteborgskravallerna och terroristattacken i USA den rådandeinställningen till problematiken.De konstitutionella förutsättningarna redogörs för genom en beskrivning av gällande lagstiftning ochstyrande förordningar.En jämförelse med andra staters lösning på problematiken görs med Norge, Frankrike och Japan.Ett stort urval av offentliga utredningar med inriktning mot uppsatsens specifika problematik hargjorts under det senaste decenniet. Dessa presenteras i syfte att belysa den nuvarande politiskasituationen.Slutligen genomförs en diskussion där ovanstående fakta tas i beaktande vilket resulterar i enrekommendation att det nu är lämplig tidpunkt för förändringar i de styrande lagarna i syfte att uppnåen bredare samverkan mellan Försvarsmakten och den nationella polisen..

Ett uppmärksammat mord i Skönsberg (Sundsvall) på alla hjärtans dag 2004 blir föremål för en omfattande polisutredning. Förundersökningen är en diger lunta. Tingsrätten och Hovrätten fastställer olika domar. Tingsrätten anser det ställt utom all rimlig tvivel att den tilltalade är skyldig, den senare instansen friar dock personen från ansvar med motiveringen att utredningen inte är tillräcklig för att klargöra de väsentliga delarna av händelseförloppet. Vi kommer i vår rapport att studera hur man kan komma fram till så olika slutsatser när man har samma omfattande utredning med bevisning som grund.

Syftet med vår undersökning är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar och samspelar med utagerande respektive inagerande barn genom att ta del av förskollärares syn på arbetet i verksamheter i en liten kommun i södra Sverige. Resultatet kommer inte att ge en heltäckande bild över hur arbetet ser ut nationellt, men vår lokala undersökning är däremot tänkt att skapa ett underlag för diskussion och reflektion för andra förskollärare i respektive verksamheter. För att få reda på våra frågeställningar intervjuade vi fem förskollärare från fyra olika förskolor. Intervjuerna spelades in, vilket underlättade bearbetningen av datainsamlingen. Resultatet av undersökningen visar att viktiga delar i arbetet med inagerande och utagerande barn är att skapa trygghet och lugn för barnen, att finnas närvarande som vuxen i verksamheten och att stärka deras självkänsla genom att bland annat bekräfta barnen.