Förtroende är en förutsättning i olika former av samspel mellan aktörer. Inom hälso- och sjukvården kan ett förändrat förtroende påverka hur individen söker vård och därmed leda till effekter på individens hälsotillstånd. Uppsatsens syfte är att undersöka förtroendet för hälso- och sjukvården i Region Skåne. Det görs genom en ekonometrisk analys av data från Vårdbarometern, en omfattande undersökning över befolkningens uppfattning av hälso- och sjukvården. Förtroendet för tre olika vårdproducenter; husläkare/distriktsläkare, akutmottagning och privat specialistläkare/läkarhus undersöks utifrån Socioekonomiska och demografiska bakgrundsfaktorer.

Föreliggande studie har behandlat elevers framtidsvisioner i ett segregerat Malmö. Syftet med undersökningen har varit att studera samband mellan elevers sociala bakgrund och deras framtidsvisioner avseende karriärplaner, samt vilka personer som de ansåg vara av betydelse i samband med studieval. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod, där elever från skolor i olika områden, med olika sociala bakgrunder ingått. De teoretiska ansatser vi använt oss av är Pierre Bourdieus teori där begrepp som kapital och habitus varit användbara i utformningen av analys, samt Ziehes teori om kulturell friställning. Av undersökningen har framgått att eleverna från den skola med högre socioekonomisk bakgrund, i större utsträckning tenderar att vilja välja högskolestudier samt att denna grupp oftare ser sina föräldrar som förebilder. Det har även framkommit att samma undersökningsgrupp var mer osäkra på framtida karriärplaner och att eleverna i större utsträckning såg sina föräldrar som mer betydelsefulla i val av karriärplaner..

Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors motiv och upplevelser av ideellt engagemang i tjejjoursrörelsen. En kvalitativ intervjuundersökning med sex kvinnor genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet har därefter analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Intervjuerna resulterade i åtta huvudteman och utifrån dessa teman utkristalliserades följande fyra områden; Det personliga är politiskt ? det privata och det offentliga rummet, Feministisk identitet och systerskap, Socialt ansvar och Personlig utveckling.

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar allt mer i Sverige och i övriga världen. Att få diagnosen diabetes innebär för patienten en svår upplevelse och förknippas ofta med komplikationer, vilket leder till upplevelsen av försämrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur diabetes typ 2 patienter upplever sin livskvalitet. Frågeställningen var vilka faktorer som påverkar livskvaliteten såväl positivt som negativt. Artikelsökningen i databaserna PubMed, Cinahl och Medline resulterade i totalt 12 vetenskapliga artiklar som behandlade ämnet och svarade på studiens syfte och frågeställning.

Att kvinnor drabbas av postpartum depression är vanligt runtom i världen. Cirka tio procent drabbas och sjukdomen innebär lidande för kvinnan och risker för spädbarnets känslomässiga anknytning och utveckling. Även sociala relationer riskerar att skadas. Depressionen debuterar i ett läge då kvinnan förväntar sig må bra och känna glädje över det nyfödda barnet. Som sjuksköterskor kan vi lättare förstå och hjälpa patienter genom att delges upplevelser och erfarenheter från patientens livsvärld.

Sjukskrivingarna i Sverige har ökat drastiskt under de senaste fyra åren och svenskarna är nu de mest sjukskrivna i hela Europa. Ledarskap och delaktighet på arbetsplatsen samt arbetsgivarens hantering av rehabilitering av den sjukskrivne är bidragande faktorer till förmågan att återgå i arbete efter en sjukskrivningsperiod. Kostnaderna för sjukskrivningarna har stigit till en ohanterbar nivå för samhället och den allmänna välfärden i avseende på hälsa och Socioekonomiska aspekter är starkt hotad av denna sjukfrånvaroutveckling. Syftet med denna undersökning var således att utröna vilka faktorer det är som för den sjukskrivne upplevs som viktiga för dennes förmåga att bryta en sjukskrivning och återgå i arbete. Deltagarna i undersökningen delades in i grupperna korttidssjuka respektive långtidssjuka och genom en MANOVA visar resultatet att det föreligger skillnader mellan de olika grupperna utifrån vissa faktorer.

Syftet med studien är att i valfrihetens spår studera hur denna valfrihet utnyttjas och vilka utbildningsvägar en elevkohort tar. Studieobjektet är tre elevkohorter som gick årskurs 5 i tre skolor i tre olika stadsdelar i Uppsala. Med hjälp av statistik som bearbetats från Uppsala kommuns elevdatabaser har utbildningsvägar fastställts och analyserats mot den Socioekonomiska bakgrunden i stadsdelarna. För att förklara utbildningsvägarna användes teoretiska begrepp såsom utbildningskapital som lånats av Pierre Bourdieu. Resultaten visar att den vanligaste studievägen för elever från Sunnerstaskolan är att efter årskurs 5 välja friskola och sedan ett studieförberedande program på gymnasiet.

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och Socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

Syftet med denna studie är att försöka reda ut hur utomhuspedagogiken används bland pedagoger på grundskolan. Vi vill ta reda på vilka uppfattningar pedagoger uttrycker kring utomhuspedagogik samt vilka syften och mål pedagogerna har med att undervisa ute.Undersökningens resultat grundar sig på en kvalitativ studie där vi har tillämpat halvstrukturerade intervjuer på åtta pedagoger. Undersökningen är även gjord på tre olika skolor i Sverige med olika Socioekonomiska förutsättningar och olika fysiska miljöer.Arbetet resulterade i att vi kom fram till att utomhuspedagogiken används bland pedagoger men dock väldigt sällan. Syftet med utomhuspedagogiken bland pedagogerna har teoretiska utgångspunkter, de är alltså väl medvetna om hur metoden kan stimulera barns utveckling.Något som framkom var att pedagogerna upplever mycket problematik kring utomhuspedagogiken vilket skapar ett stort glapp mellan teori och praktik..

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka hur ungdomars dator- och TV-spelande, chattande och Internetanvändning påverkas av deras Socioekonomiska bakgrund. Den består av en genomgång av den senaste forskningen i Sverige som är relaterad till ämnet och en enkätundersökning där 142 elever i skolår 7 ? 9 medverkar. Undersökningen är baserad på enkäter som jag delat ut i två skolor ? Abbeskolan och Boåskolan.

Studien uppmärksammar komplexiteten i relationen mellan socialt arbete och sociala medier, med fokus på narrativ kring Socioekonomiska strukturer och dess konstruktion. ?Fattigbloggen? som personligt, offentligt och politiskt debattforum tjänstgjorde som exempel på ett i svensk kontext försök till omarbetning av existerande synsätt, vars dialog lade grunden för uppsatsens analytiska resonemang angående välfärdspolitikens hantering av strukturell ojämlikhet. Valet att använda tematiskt inriktad narrativ metod resulterade i slutsatsen att genomslag av sanningar som språkligt konstruerade fenomen underlättas av mediemiljöns möjlighet att nå ett vidsträckt upptagningsområde. Berättelser om kollisionen mellan organisation och allmänhet kunde därmed betraktas som tillräckligt inflytelserika för att etablera det dominerande sättet att se på socialtjänsten; ett faktum som tydliggjorde nödvändigheten med ökad mediemedvetenhet inom socialt arbete.

Uppsatsen beskriver talspråk hos 15 ungdomar i årskurs 9 i Halmstad vintern 2012. Materialet består av inspelningar gjorda på tre högstadieskolor i områden med olika Socioekonomiska förutsättningar. Huvudsyftet med undersökningen var att kartlägga förekomsten av några typiska inslag i talat ungdomsspråk, nämligen samtalspartiklarna asså, ba, typ, liksom och såhär samt slang, svordomar, fula ord och ljudord. Andra syften var att se om det förekom skillnader i ungdomarnas talspråk i de olika stadsdelarna och om inspelningssituationen påverkade informanterna. Undersökningen är synkron och har främst en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag.

Sjuksköterskan ska främja en god omvårdad och hälsa. Med detta kommer även ett ansvar att behandla personer med olika bakgrund på ett jämlikt sätt. Det finns forskning som tyder på att Socioekonomiska faktorer påverkar den vård olika personer får och med det påverkas hälsan. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur sjuksköterskan kan gå till väga för att motverka ojämlikheter i hälsa. Metoden som valdes en litteraturöversikt med metasyntes, då ambitionen var att söka den forskning som fanns inom valt problemområde och se vad det kunde resultera i för att hjälpa sjuksköterskan i hens arbete för en jämlik vård och hälsa.

Utvecklingen av övervikt och fetma förekommer i alla åldrar och anses numera vara en kronisk sjukdom, och ersätter mer traditionella folkhälsoproblem. Tidigare studier har visat att både den fysiska och psykiska hälsan grundläggs i barndomen samt att föräldrars livsstil avspeglas på barnen. Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om sambandet mellan föräldrars livsstil och barns viktuppgång. Metoden som studien utformades efter var en litteraturstudie, där tillvägagångssättet var att analysera ett antal vetenskapliga artiklar hämtade från vetenskapliga databaser. Resultatet av studien visade att föräldrars Socioekonomiska status spelade en avgörande roll i utvecklingen av övervikt och fetma hos barn.

Övervikt och fetma hos barn är ett allvarligt och växande problem. Det är ett tillstånd som för med sig många olika sjukdomar och i och med att antalet överviktiga barn ökar hastigt kommer det att vara en stor belastning för den framtida hälso- och sjukvården. Prevalensen är särskilt stor i vissa delar av världen och inom vissa grupper i samhället. Föräldrar spelar en väsentlig roll i huruvida barnen lever hälsosamma liv eftersom de bär ansvaret för barnen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka föräldrars påverkan i utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och genom en systematisk bearbetning av litteraturen granskades och bearbetades slutligen 19 vetenskapliga artiklar till resultatdelen i studien.