Min första frÄgestÀllning fokuserar pÄ förÀldrarna för att förstÄ vilka som Àr Babydramas publik och varför dessa har valt att ta med sig sina barn till förestÀllningen. Jag undersöker om habitus och kulturellt kapital kan anvÀndas som förklaringsvariabler genom att kartlÀgga förÀldrarnas socioekonomiska status, kulturintresse och barnsyn, samt undersöker om det finns fog för att sÀga att spÀdbarn har habitus. Metoden Àr intervjuenkÀt med kvantitativa och kvalitativa inslag samt observationer. Det kulturella kapitalet hos förÀldrarna Àr den avgörande faktorn till varför man har sett Babydrama. Habitus Àr ett förkroppsligat kulturellt kapital, vilket Àr den urvalsmekanism som gjort att dessa personer har valt att se Babydrama.

De svenska stÀderna har fÄtt en mer komplex och rikare sammansÀttning av befolkningsgrupper nÀr det kommer till bÄde levnadssÀtt och familjeförhÄllanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och bostadssegregationen har under de senaste decennierna vÀxt fram i de svenska stÀderna. Det finns mÄnga förestÀllningar om hur man planerar den goda staden och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad dÀr alla Àr jÀmlika. I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen pÄverkar stÀders boendemönster och omrÄdet MöllevÄngen i Malmö studeras som fallstudie..

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r r?relse- och matvanor i familjer som har barn med och utan s?rskilda behov och befinner sig i en kontext med extrasamh?llsst?d, samt att identifiera vilka faktorer som kan underl?tta respektive hindra vanorna i vardagen.Metod: Studien genomf?rdes som en kvalitativ intervjustudie, vilket ?r l?mpligt med tanke p? studiens syfte. Insamling av data gjordes med semistrukturerade intervjuer med ?ppna fr?gor. Urvalet bestod av sex v?rdnadshavare med barn mellan 5-10 ?r, som rekryterades genom ett avsiktligt urval p? en f?rskola och en Friskv?rds- ochaktivitetsgrupp i tv? olika kommuner i V?stra G?taland.

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

Fokus för denna studie Àr de förÀldrastödsutbildningar som i snabb takt introduceras i Sverige. Dessa Àr ofta manualbaserade program vilket innebÀr att de inte bör Àndras. Syftet med dem Àr att ge förÀldrar stöd och nya verktyg i uppfostran av sina barn. I USA finns en pÄgÄende debatt om huruvida sÄdana förÀldrastödsutbildningar kan fungera pÄ ett likvÀrdigt sÀtt för alla förÀldrar oavsett vilken kulturell bakgrund eller vilka levnadsvillkor man har. Den debatten grundar sig pÄ tanken om att synen pÄ förÀldraskap och barnuppfostran kan skilja sig avsevÀrt Ät mellan olika kulturer samt att programmen dÀrmed pÄ olika sÀtt Àr normativa med en vÀsterlÀndsk syn pÄ förÀldraskap.

Avsikten med denna kvantitativa studie Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan en RIG-elev och dennes förÀldrars bakgrund. SÄvÀl deras idrottsliga- och socioekonomiska bakgrund har det tagits hÀnsyn till. Idrotterna som undersökts Àr handboll och bandy. Studien har gjorts med hjÀlp av en enkÀtundersökning som skickats till Katrinelundsgymnasiet i Göteborg och Bessemergymnasiet i Sandviken, totalt har 64 enkÀter samlats in. Resultatet visar att det finns ett samband mellan den idrott som förÀldrarnas utövat och respondenternas val av idrott.

Den svenska befolkningen blir allt Àldre, och denna förskjutning av befolkningssammansÀttningen leder till ett ökat behov av vÄrd och omsorg. Den utmaning som detta medför för samhÀllet motiverar att nÀrmare studera vad som pÄverkar hÀlsan specifikt hos mÄlgruppen Àldre. Studien utgÄr frÄn ett nytt datamaterial frÄn en omfattande enkÀtundersökning besvarad av Àldre invÄnare i Linköpings och Norrköpings kommun. Med Grossmans hÀlsoekonomiska modell som ramverk Àmnar studien med kvantitativ metodik analysera vilken pÄverkan modellens faktorer har pÄ Àldres hÀlsa.För att möta syftet valde författarna att i regressionsanalys tillÀmpa modellen ordered probit och skatta effekterna av socioekonomiska faktorer och levnadsvanor pÄ individers sjÀlvrapporterade hÀlsa. Studien omfattade tio förklaringsvariabler i ett datamaterial omfattande 6 300 objekt.Resultatet visar att i en reducerad modell finns indikationer pÄ att högre inkomst och utbildning kan leda till bÀttre hÀlsa i Àldre, vilket överensstÀmmer med Grossmans teori.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur insatser och fo?rutsa?ttningar fo?r ekonomiskt bista?nd formuleras och individanpassas inom fo?rso?rjningssto?d fo?r unga vuxna. De fra?gesta?llningar som anva?nds behandlar hur gruppen unga vuxna bista?ndstagare konstrueras, hur socialsekreterare definierar insatser utifra?n klientens behov, samt hur fo?rutsa?ttningar fo?r bista?nd formuleras och huruvida dessa uppra?ttas med ha?nsyn till klientens individuella situation. Fra?gesta?llningarna bero?r det sociala arbetets normfo?rmedlade praktik, ba?de utifra?n hur gruppen unga vuxna konstrueras men ocksa? utifra?n hur gruppens behov motiverar de insatser som de unga vuxna anses beho?va.

Norra Sorgenfri a?r ett gammalt industriomra?de i o?stra Malmo? som sta?r info?r en gedigen omvandlingsprocess fo?r att bli en del av Malmo?s innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal a?r och drivas av Malmo? stad i samverkan med omra?dets privata fastighetsa?gare och verksamma akto?rer, vilket go?r processen va?ldigt komplex. Malmo? stad har storslagna visioner fo?r omra?det och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, omra?dets ?ryggrad?, till ett intressant och attraktivt stra?k.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Inneklimatet pa? Skoklosters slott a?r pa? vissa ha?ll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, frÀmst sÄdana som a?r bela?gna i norrla?ge och da?rmed lite kallare a?n o?vriga rum. Fo?r att finna en lo?sning pa? mo?gelproblemen inleddes va?ren 2013 ett trea?rigt experiment vars syfte var att utro?na om mo?gelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet.

Uppsatsens syfte Àmnar undersöka svenskars benÀgenhet att vÀlja en utrikes född partner utifrÄn individers bostadsort samt deras egen och förÀldrars utbildning. Valet av partner analyseras utifrÄn ett perspektiv dÀr valet inte sker slumpmÀssigt utan styrs av faktorer som pÄverkar möjligheterna till vilken partner svenskar trÀffar. Tidigare forskning har frÀmst studerat parförhÄllanden mellan olika minoritetsgrupper och minoriteters tendens att ha en inrikes född partner. Eftersom parförhÄllanden mellan majoriteten och minoriteterna anses vara en indikator pÄ hur starka grÀnserna Àr mellan olika grupper i samhÀllet, Àr det av sociologiskt intresse att ocksÄ studera hur majoritetsgruppen vÀljer en partner frÄn minoritetsgrupper. Teoriavsnittet beskriver inledningsvis begreppen endogami, homogami och exogami som olika former av parförhÄllanden för att sedan diskutera hur svenskars partnermarknad pÄverkas av deras socioekonomiska resurser och sociala kontext.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers tankar om hÄllbar utveckling och konsumtion. Med min undersökning ville jag ha svar pÄ vilken kunskap eleverna har om hÄllbar utveckling, hur de anvÀnder sin kunskap i egen konsumtion samt varifrÄn de har fÄtt sin kunskap. Resultaten har baserats pÄ en enkÀtundersökning och intervjuer med elever i Är 6, i en ort med goda socioekonomiska förhÄllanden i södra Sverige. Resultaten har visat att eleverna har en relativt lÄg kunskap och att lÀrandesituationerna i skolan Àr fÄ inom omrÄdet hÄllbar konsumtion. Jag har i min undersökning sett tydliga samband mellan elevernas kunskap, attityd och handling..

Jordens befolkning o?kar i snabb takt och stadsodlingar kan vara ett sa?tt att fo?rse den o?kande populationen med mat. Hur byggnadsintegrerade stadsodlingar, med fokus pa? tak, kan kopplas till ha?llbarhet underso?ks i denna rapport. Den nuvarande situationen i Afrika och Nordamerika underso?ks och fra?gesta?llningen som besvaras a?r: Hur skiljer sig prioriteringen av olika dimensioner av ha?llbarhet vid olika fo?rutsa?ttningar fo?r urbana byggnadsintegrerade odlingar i Afrika och Nordamerika?Vilka aspekter av ha?llbarhet som kopplas till byggnadsintegrerade stadsodlingar besta?ms till ekologiska, sociala och ekonomiska.