Olika försök med psykologer och kuratorer på vårdcentraler har startats runt om i Sverige. Utvärderingar genomförda i samband med samtalsbehandlingar har visat genomgående goda resultat. Syftet med aktuell utvärdering var att undersöka betydelsen av behandlingen ett till två år efter avslut. Utifrån patientperspektiv erhölls genom enkät (n=68) förståelse av vad som karaktäriserar patientgruppen, samtalsbehandlingens innehåll och dess effekter. Patienter rapporterade stöd av behandlingen och att de hade kommit tillrätta med problem inom hälsa, relationer, arbetsliv och fritid.

BackgroundMigraine is a comprehensive endemic disease who is affecting both women and men, but with higher prevalence among women because of hormonal factors. Risk factors for the disease are female gender, hereditariness, depression and socio-economic factors. Migraine can be triggered by factors like stress, menstruation, irregular routines for sleep and unbalanced meals and diet. Migraine is a condition that causes a big suffering for the affected individuals.AimThe aim of this study was to describe individuals' experiences of how migraine is affecting the daily life, out of the aspects like working life, family life and social life.MethodA literature overview was maintained, and eight qualitative studies and two quantitative studies between the years 2003- 2014 were analyzed.ResultsThe analysis of the articles lead to one main theme; "Guilt, compensating and restrictions" and seven subthemes "Not being able to perform their best", "Met with incomprehension", "Not being able to take care of home and children", "Not enough", "Avoiding activities", "Always be prepared" and "Living with restrictions".ConclusionMigraine is affecting the daily life among these individuals in a great extent. The disease makes it hard to perform well at work.

The purpose of this study is to examine whether personality traits, self-esteem, performance-based self-esteem and demographic data relate to, and can explain the variation in psychological ill-health among students at Lund University. A questionnaire was distributed to students attending the Psychology program, Bio-technology program, Theologian program and Law program. There were 247 respondents to the questionnaire, mainly attending their second or third semester. General Health Questionnaire (GHQ-12), Rosenberg's Self- Esteem scale, Hallstens scale measuring performance-based self-esteem, questions relating to demographic data and a short version of the personality inventory scale Big Five were included in the questionnaire. Positive correlations were found between psychological ill-health and the variables neuroticism and performance-based self-esteem.

The aim of the study is to get a better understanding of leader's reactions in a crisis situation, and to examine whether locus of control and coping strategies can be related to leaders need for social support. The role of a leader in a crisis situation is complex and includes several aspects which must be illustrated to understand the leader's situation. Four leaders have participated in the study. The methods that have been used are questionnaires for measuring locus of control and coping and semi-structured interviews. The results show that search for social support cannot be seen as an outcome of a specific locus of control or coping strategy.

Tidigare forskning har visat att det finns kulturskillnader i det självbiografiska minnets uppbyggnad och att byte av socio-kulturell kontext kan påverka det självbiografiska minnet. Självbiografisk minnesspecificitet har dock inte tidigare studerats i ett kulturellt perspektiv. I denna studie jämfördes självbiografisk minnesspecificitet hos 19 iranier som migrerat till Sverige och 19 iranier i Iran. En variant av Autobiographical Memory Test användes, där hälften av ledorden var relaterade till iransk kultur och hälften var mer allmänna. Hälften av orden i vardera kategorin var positiva och hälften negativa.

I undersökningen valde vi att formulera två olika syften. Initialt få en bild av hur idrottslärare definierar begreppet självkänsla och vilka undervisningsprocesser man använder sig av för främjandet av elevers självkänsla. Vi tog kontakt med en grupp idrottslärare som gav bifall till att besvara en öppen enkät utformad utifrån de två syftesformuleringar vi valt. Vi fann att medvetenheten hos respondenterna i definition av självkänsla var skiftande. En tendens i undersökningen var att vissa lärare definierade självförtroende istället för självkänsla eller definierade en syntes av begreppen självkänsla och självförtroende.

Should I/we move abroad or not? This is a question that surely many of today?s expatriate Swedes asked themselves and was probably largely debated by most. How does is feel to move back to Sweden? I have chosen to contact a number of expatriate Swedes and some that have returned, in order to receive answers to these questions.The aim with this thesis is to study the experiences and thoughts of people living in a different country as to were they were born and also those of people returning to Sweden. I have used a hermeneutic analytical method alongside a socio-psychological identity perspective when I studied the replies of my 69 respondents.

This essay investigates the pupils, in Swedish upper secondary school in the greater Stockholm area, who choose to study the Russian language as a foreign language. The essay asks; who are these students, and what is motivation behind their language choice? In order to answer these two questions the essay uses both interviews and paper survey. The theoretical background ofth is essay is based on the works and theories of French sociologist Pierre Bourdieu, and thus the question; who are these students is aimed at the students' social and economical background in lines with Bourdieu's theories. The essay also uses the earlier study of Swedish sociologist Mikael Palme, in which he maps the different schools and programs in the greater Stockholm area, in a socio-economical context based on habitus.

Detta examensarbete är en uppföjning av före detta elever vid Individuella Programmet på en svensk gymnasieskola. Syftet med arbetet är att beskriva vilken upplevelse de har haft av skolan när det gäller förebyggande arbete, pedagogiskt stöd och stöd från vuxna under tiden de gick där. Frågorna som ställts har handlat om vilka pedagogiska hjälpmedel, vilken pedagogisk variation av ämnen, storleken på grupper och hur förekomsten av vuxna i skolmiljön har upplevts. Dessutom har det varit min avsikt att redogöra för vilka sysselsättningar eleverna haft sedan de slutat på IV.Jag har använt kvantitativ metod, med en enkät som skickats till elever via post, för att undersöka elevernas upplevda skolgång och deras sysselsättningar efter att de slutat. Det teoretiska materialet har hämtats från forskning inom psykologi och sociologi, men även statliga rapporter från olika utredningar har ingått.Resultatet visar att eleverna upplevt sin skolgån, stödet från vuxna och de arbetssätt de arbetade med i skolan övervägande positivt..

The purpose with this essay is to compare two classes in an international school during their mathematic lesson. The international school offers education to their pupils in two languages; in Swedish and in English. Through this study I want to find out how teachers are working with language and communication during school hours. I will compare the work of two teachers and two classes to find out the differences and similarities between their work methods concerning language and communication during mathematic lessons.The main questions for the essay:How do the teachers work with language and communication in this school during the mathematic lessons?What similarities and differences are there between the two teachers in matter of methods of working with language and communication during the mathematic lessons?The research is based on interviews with the teachers and also on observations in the classroom during mathematic lessons.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon skillnad mellan hur medarbetarna uppfattar sin chefs ledarskap och hur chefen uppfattar sitt ledarskap. Studien undersöker även organisationsklimatet på arbetsplatsen för att eventuellt kunna dra paralleller mellan organisationsklimatet och ledarskapet. Mätinstrumenten som använts vid mätningen av ledarskapsstil är Multifactor Leadership Questionnaire, utvecklat av Bass (1985) och vid mätning av organisationsklimatet användes GEFA formulär, utvecklat av Ekvall (1986). Deltagarna var medarbetare på Hiltis kundtjänstavdelning samt kundtjänstchefen. 17 av 22 medarbetare medverkade.

Studien ger en deskriptiv bild av kunskapsbehovet hos nyutexaminerade lärare utifrån erfarna lärares perspektiv. Frågeställningarna rörde huruvida lärarutbildningens innehåll motsvarar de yrkesutövande lärarnas åsikter angående nyutexaminerade lärares faktiska kunskapsbehov. Teorier och modeller presenteras rörande lärarens första yrkesverksamma tid, samt problematiken kring lärarstudentens övergång till att bli yrkesverksam lärare. De slutsatser som dragits av detta arbete är att de erfarna lärarna inte anser att lärarutbildningens innehåll motsvarar nyblivna lärares kunskapsbehov. De kunskaper som betonas är kunskaper i juridik, konflikthantering, psykologi, elevvård och ämneskunskaper.

Tidigare studier på psykosociala arbetsförhållanden på callcenter i Sverige har visat att det förekommer både fysisk och psykisk ohälsa bland de anställda. Emellertid har föregående studier varit kvantitativa undersökningar där enkäter och likartade metoder brukats som datainsamlingsmetod. Denna studie har som syfte att urskilja nyanser i och komma nära subjektets individuella upplevelse kring dennes psykosociala arbetsförhållande genom en kvalitativ datainsamlingsmetod. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med både manliga och kvinnliga operatörer och anställda vid skilda callcenterföretag. Operatörerna beskriver i intervjuerna sitt upplevda psykosociala arbetsförhållande och vad de upplever psykiskt påfrestande i sin roll som callcenteroperatör.

Studien syftar till att få en djupare insikt i hur sociala och kulturella faktorer påverkar barn och ungdomar i deras val av instrument för studier på en kulturskola. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning och annan relevant litteratur inom studiens ämnesområde. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av det sociokulturella perspektivet. Studiens metod utgörs av den kvalitativa intervjun. Sex nybörjare, tre flickor och tre pojkar i åldrarna 8-10 deltog i studien.

The purpose of this study has been to investigate students? perceptions of the content inthe Swedish subject and current syllabus for Swedish in the third year of uppersecondary school. The purpose has also been to analyze if students are familiar with theaims they are working towards, how explicit they are and if they have any significancefor the students? results and motivation. This investigation is based on a socio-culturalperspective and was made with help of a quantitative method by using questionnaires,but has also been studied to some extent qualitatively, which have been analyzed from astudent angle.The analysis of the results shows that the students have very good perception ofwhat they should study in Swedish year three in upper secondary school.