This paper is written to take a close look at teaching methods used at the Summer Academy (SHS), which is held at Södertörns Högskola in Stockholm. SHS is a subdivision of the institution of teaching education, which annually, during summertime, offers an eight-day program for pupils between 13-15 years of age, from different schools located in socio-economically disadvantaged suburbs of Stockholm. The intention of SHS is to give the participating pupils an insight into higher education, especially that of university. The purpose of the activities, such as field trips, guided tours and corporate visits, is to make pupils aware of their own responsibility for their educational situation through different methods of knowledge transfer, to diversify the means of the education, and to bring awareness to the array of possibilities which they have access to within the Swedish system of tertiary education.The study is based on six deep-interviews, three with pupils and three with student mentors. Together with 131 surveys from the course given during the summer of 2014, and theories of John Dewey on ?Learning-by-doing?, the results show that pupils participation in SHS give them a better understanding for, and knowledge about their own educational responsibility.Another question this paper seeks to address is how significantly the SHS program is changing the pupil?s experience of education in general and their view upon higher education specifically.

The intention with this study is to investigate how schools are affected by state and municipal documents when they organize the education for children with special needs. The study is based on following questions.How do decisions on state and municipal level of politics affect the decisions that the principals make concerning organization, and do the school leaders think that the decisions are made on the right level of liability?What is the relationship between economic decisions and pedagogical decisions?What decides whether the schools have children with special needs integrated in their ordinary classes, or if they receive segregated remedial courses, and what are the views on an equivalent education?The study is conducted through interviews with principals of three schools, one politician on municipal level and one special education teacher. The interviews are linked to an historic background as well as current studies and discourses. The study shows that there are contradictions between state, municipality and school goals.

Medierna a?r en oerho?rt viktig del i den ra?dande sociala och kulturella miljo?n. De framha?ver att det a?r verkligheten de avspeglar, vilket go?r att hur kvinnor framsta?lls i medierna bidrar till fo?resta?llningar om hur man bo?r vara och se ut fo?r att bli en del av den verklighet som va?rderas som sa? viktig att den fa?r utrymme i medierna. De kan da?rmed verka som ett ideologiskt verktyg, da? dessa fo?resta?llningar bidrar till bibeha?llandet av sa?dana ko?nsroller, stereotyper och ideal som samha?llet a?nnu inte lyckats frigo?ra sig fra?n.Det mediala genus som alltsa? ba?de skapas och uppra?ttha?lls ha?r, fann vi ho?gaktuellt och intressant att studera na?rmare.

Today an increasing number of schools and organizations are investing in so called Learning Management Systems. Researchers disagree on the pedagogical value of these tools. Some mean that Learning Management Systems cement old-fashioned behaviouristic teaching practices; others mean that the systems provide good opportunities in supporting learning in a socio cultural perspective. The aim of this study is to reach better understanding and increased knowledge of how the introduction of a Learning Management System influences the role of the teacher and how the learning is organized. We have conducted two case studies.

Syftet med vår studie var att synliggöra hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidiga år samtalar om undervisningen av matematikens användning i vardagen utifrån den socio­kulturella teorin. Gruppsamtalen utgick från rubrikerna konkretisering, individ­uali­se­ring, mate­matik och språk samt matematiksvårigheter kopplade till vardagsmatematiken. Vi använ­de oss av fokusgrupper som undersökningsinstrument. I studien ingick 13 peda­goger som alla undervisade i matematik på skolans lågstadium. Deltagarna i studien var verk­samma på fyra olika skolor i två olika kommuner.Undersökningens resultat bearbetades utifrån en hermeneutisk innehållsanalys.

Syftet med denna uppsats är att få ökad kunskap om och förståelse för vilka didaktiska val fiolpedagoger kan göra för att främja elevers motivation till att spela och öva. För att komma närmare ett svar på denna önskan har intervjuer med fyra fiolpedagoger genomförts. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet, det vill säga ett perspektiv där det sociala sammanhanget betonas och där läraren ses som en viktig del i lärandet. Resultatet visar att de fyra intervjuade fiolpedagogerna anser att det sociala sammanhanget är det viktigaste för elevers motivation, eftersom det medför att undervisningen upplevs som meningsfull. De anser även att föräldrar kan påverka elevers motivation och att övning är en viktig faktor för att eleverna ska utvecklas.

Since studies points out declining interest in science among students in Swedish schools, I have in this paper chosen to examine how some students at the Social Science Programme are experiencing the lessons in Natural Science and how to make lessons more interesting according to these students.The purpose of this study was to gain a greater understanding of how teachers would develop new perspectives and tools to make lessons in Natural Science more interesting. I also wanted to investigate whether an intercultural perspective could be a possible tool to increase students? interest and motivation.As a theoretical framework, I have assumed Vygotskij's sociocultural perspective, Habermas's theory of deliberative conversations and an intercultural perspective. Through a qualitative approach, I conducted interviews with students and teachers. The main results showed that students felt that natural Science lessons were too theoretical and undemocratic and that they wanted to have more student interactions, such as discussions and group works.

The objective of this study was to investigate the attitude towards African swine fever (ASF) primarily among smallholder pig farmers but also among other actors along the pork value chain in Gulu district, Uganda. More specifically, the study aimed to investigate the specific challenges facing both farmers and other members of the pork value chain using participatory epidemiology (PE). ASF is a feared viral disease of pigs associated with high mortality, which is endemic in many parts of Africa. The recent history of Gulu district in Northern Uganda can be described as turbulent and the human population has suffered during decades of war and civil unrest. Pig keeping is considered a potential opportunity for business as well as a way of providing more animal protein in the diet. However, this is threatened by ASF as farmers can lose entire herds due to the disease. This study can confirm some previously known factors and risk activities such as the free range system of pigs and movement of pigs and pork during ongoing outbreaks, which make disease control difficult.

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda på hur lärare på bästa sätt kan underlätta för DAMP-barn i skolan. Arbetet börjar med en litteraturgenomgång där det först beskrivs vad DAMP innebär. Vidare tas de svårigheter upp som DAMP-barn kan ha och vilka problem som kan möta dem i skolan. I litteraturgenomgången går också att läsa om det ansvar skolan har gentemot DAMP-barn och hur den enskilda läraren på bästa sätt kan anpassa sin undervisning för dessa barn. De olika metodiska grepp somtas upp inbegriper både allmänna åtgärder och mer specifika undervisningsmetoder såsom särskild undervisningsgrupp eller särskilt anpassat undervisningsmaterial.

Denna studie syftar till att öka kunskapen om vilken syn frilansande och undervisande improvisationsmusiker har kring skapandet av ett personligt uttryck och hur de anser att ämnesområdet kan hanteras i musikundervisning. I bakgrundskapitlet ges en överblick av begreppet personligt uttryck och därefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ämnesområdet. Nästkommande kapitel om teoretisk bakgrund beskriver det sociokulturella perspektivet i egenskap av teoretisk utgångspunkt.Studien utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra frilansande improvisationsmusiker med stor pedagogisk erfarenhet i ämnesområdet. I resultatet beskrivs analysen av hur improvisationsmusikers syn på hur ett personligt uttryck kan skapas och hur de som pedagoger ser på undervisning inom detta område. Det framkommer bland annat att ett personligt uttryck handlar om att bejaka sin smak och vilja samt att självförtroende, hantverksskicklighet och inspiration är aspekter att ta hänsyn till.

In recent years, the right-wing extremist site Avpixlat (?Unveiled?) and the anti-racist blog Inte rasist, men... (?Not a racist, but??, IRM) have established themselves as political actors and platforms for political discussion in Sweden. However, we know very little about them and their impact on democracy.

Bilingualism and multilingualism have always existed in Sweden. Preschool teachers must provide a stimulating pedagogical environment adapted to bilingual children.The purpose of this examination is to study the perspective of the preschool teachers and their knowledge regarding bilingual and multilingual children. Their knowledge will be examined related to their language experiences. I hope to find similarities and dissimilarities in the preschool teachers? opinions concerning teaching and learning what they actually do when they are teaching.My study is based on qualitative method, based on interviews and repeated observations.

Delar av dagens samhälle fortsätter att datoriseras och nya möjligheter för interaktion med datoriserade produkter som stödjer social interaktion introduceras i ökad takt. Själva grunden för hur organisationer ser ut förändras och pekar mot ett allt mer distribuerat sätt där människor kan interagera med varandra utan att vara på samma plats, vid samma tidpunkt. Samtidigt visar forskning att det finns brister i användbarhet hos gruppverktyg. Kognitiva arbetsmiljöproblem (KAMP) kan uppstå när användbarhet brister men har hittills främst studerats ur ett enanvändarperspektiv. Syftet med den här rapporten är att identifiera samt klassificera socio-kognitiva arbetsmiljöproblem (SKAMP) inom datorstött samarbete för att bidra med kunskap som i förlängningen kan leda till en tydligare förståelse kring SKAMP.

The study's purpose was to get a picture of what a number of class teachers know about and their views on the concept of working memory and working memory training and whether this affects their working and teaching in the classroom. The study is based on qualitative interviews and classroom observations and the theoretical perspectives that the study is based on two: didactic perspective and the socio-cultural perspective. The results of my study show that the class teachers' views and use of the concept of working memory is limited, even if they unknowingly working on parts of it in their teaching. All classroom teachers in my study term difficulties that can arise for students as concentration difficulties, which according to previous research can count towards deficiencies in working memory. All of the respondents in this study believe that it is mostly special education teacher who trains working memory, and that they themselves do not have that knowledge. They also believe that the classroom environment is important for all learning. Common to all respondents consider that the topic is important and would like to have more knowledge of how they can help and support pupils with poor working memory. As a special education teacher and teacher you often meet students who have trouble concentrating, and because of this may be difficult to absorb knowledge as when reading.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka de bakomliggande orsakerna, motiven, till varför två lärare i en klass i årskurs två valt att använda sig av en interaktiv skrivtavla i sin matematik-undervisning. Jag undersöker även om eleverna har liknande åsikter som lärarna och vilken typ av interaktivitet som dessa lärare genererar med hjälp av den interaktiva skrivtavlan. En kvalitativ forskningsmetod fungerade bäst för att besvara mina forskningsfrågor. Den socio¬kulturella teorin ligger som grund då bruket av artefakter ses som centralt tillsammans med männi¬skans relationer. De metoder som använts för att besvara mina frågeställningar är observationer av tre olika lektioner som videofilmats, intervjuer av lärarna och en fokusgruppsdiskussion med elever. Resultatet visar att lärarnas motiv är flera och utgår ifrån dels ett lärandeperspektiv där eleverna är i fokus dels ett didaktiskt perspektiv där effektivitet och tidsvinster under lektioner är fokus.