Syftet med studien var att undersöka Socialt stöd hos svenska professionella golfspelare. För att besvara syftet undersöktes följande frågeställningar: (1) Hur upplever svenska professionella golfspelare Socialt stöd? (2) Hur beskriver svenska professionella golfspelare Socialt stöd? En intervjuguide baserad på Social Support Scale skapades och intervjuerna genomfördes på (N=10) professionella golfspelare. De var mellan 20-27 år och hade tävlat i golf mellan 6-14 år på både en nationell och internationell nivå. För att analysera resultatet användes en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats.

Syftet är att få förståelse för och kunskap om förhållandet mellan friskvård och gemenskap i en organisation med utgångspunkt i de anställdas perspektiv. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie på ett företag. De datainsamlingsmetoder vi har använt oss av är observation, samtal och intervjuer. Vår grundläggande slutsats är att det finns ett förhållande mellan friskvård och gemenskap, för den anställde. Friskvården ger gemenskap inom laget, avdelningarna och i organisationen som helhet..

I denna studie har prestationsa?ngest underso?kts i relation till tre olika typer av Socialt sto?d och tva? faktorer inom tidspress. Tidigare forskning pekar pa? att Socialt sto?d spelar en betydande roll fo?r minskad prestationsa?ngest i studier, samt att tidspress ger en o?kad effekt. Underso?kningen hade 151 manliga studenter fra?n tva? olika program pa? en ho?gskola.

Forskning pekar på att engagerad personal är mer produktiv, positiv och har bättre hälsa än oengagerad. Socialt stöd har i tidigare forskning visat sig ha en buffrande effekt på bland annat stress samtidigt som chefers stöd har visat sig vara en viktig komponent för anställdas hälsa och engagemang. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det finns samband mellan Socialt stöd och work engagement. En enkät delades ut till anställda (N=561) på ett revisionsföretag. Ett positivt signifikant samband mellan Socialt stöd och work engagement påvisas.

En allmän beskrivning av Socialt kapital skulle kunna benämnas som en resurs som blir tillgänglig först genom sociala nätverk och i Socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhållning och har även i teorin benämnts som ?det sociala kittet?, som håller ihop grupper och samhällen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan Socialt kapital och hälsa samt tydliggöra förhållandet mellan dessa. Genom att undersöka Socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrån olika mätmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhället ska arbeta med att öka tillgången av begreppet Socialt kapital ur ett folkhälsoperspektiv.

Det har börjat bli allt vanligare att organisationer ser över sina traditionella intranät och börjar titta på möjligheterna med sociala intranät (Ward, 2012). I den här uppsatsen presenteras en definition av ett Socialt intranät och hur det främjar informationsdeltagande och Socialt nätverkande. Genom att utföra en fallstudie på Medarbetarportalen på Uppsala universitet har det framkommit att det finns ett antal hinder som har en negativ effekt på införandet. Vi anser att en utförlig behovsanalys, där man inte haft överseende med någon organisatorisk eller informell grupp där samtliga intressenter är medvetna om vilka fördelar som finns med sociala intranät, är nödvändigt för lyckat ett projektet..

Syftet är att få förståelse för och kunskap om förhållandet mellan friskvård och gemenskap i en organisation med utgångspunkt i de anställdas perspektiv. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie på ett företag. De datainsamlingsmetoder vi har använt oss av är observation, samtal och intervjuer. Vår grundläggande slutsats är att det finns ett förhållande mellan friskvård och gemenskap, för den anställde. Friskvården ger gemenskap inom laget, avdelningarna och i organisationen som helhet..

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur sjuksköterskor på barn och ungdomspsykiatrin inom ätstörningsvården i Västra Götaland upplever det sociala stödet i sitt arbete. Syftet är vidare att få förståelse för hur sjuksköterskorna upplever att det sociala stödet från kollegor och patienter inverkar på dem i det dagliga arbetet. Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som utfördes på sammanlagt sju deltagare, samt en enkätundersökning som utgjorde studiens bakgrund. Studiens resultat delas in i tre kategorier, varav dessa är: Socialt stöd från kollegor, Socialt stöd från tredje part och Kommunikation. Resultatet visade att sjuksköterskepersonalen upplevde ett Socialt stöd från arbetskollegor, samt att det fanns ett Socialt stöd att hämta hos chefer.

Coaching har kommit att bli trendigt i alla möjliga sammanhang och verksamheter och kallas för en ?ny och fräsch idé?. Vi har ställt oss frågan vad Socialt arbete kan ha för användning av coaching. Då litteraturen om coaching är mångfacetterad har vi själva först behövt tydliggöra och förstå vad coaching innebär. Studien handlar om hur coaching har hamnat i Socialt arbete och vad man har fått för användning av coaching.

Inledning: Gymnasieelever som upplever ett starkt Socialt stöd från lärare och klasskamrater rapporterar i högre utsträckning en positiv psykisk hälsa. Under flera decennier har svenska skolungdomars psykiska hälsa försämrats och Socialt stöd från lärare och klasskamrater är viktigt för att stävja den nedåtgående trenden. Metod: 243 gymnasielever mellan 17-20 år (M=17.91) besvarade en enkät om upplevt Socialt stöd, emotionella symtom, generell stress, kamratproblem, psykosomatik och välmående i skolan. Svaren analyserades i SPSS genom Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, det icke-parametriska post-hoc testet av Siegel och Castellan (1988) samt Rosenthals (1984), ekvation för effektstorlek. Resultat: De elever som upplevde ett högt Socialt stöd rapporterade i högre utsträckning en positiv psykisk hälsa.Dessutom, beroende på om det var Socialt stöd från lärare eller klasskamrater varierar kopplingens styrka till de fem aspekterna av psykisk hälsa.

Syftet i studien var att undersöka skillnader mellan ensamarbetare- och grupparbetares upplevda Socialt stöd på arbetsplatsen och arbetstillfredsställelse samt skillnader mellan män och kvinnor. Vidare i studien undersöktes samband mellan följande dimensioner: värderande stöd, informativt stöd, instrumentell stöd, emotionell stöd, krav, kontroll, Socialt stöd totalt, ålder , år inom yrket, anställningstid på nuvarande arbetsplats och arbetstillfredsställelse. Totalt deltog 91 arbetare, 44 som anses ensamarbete och 47 som anses utföra grupparbete varav totalt var 54 kvinnor och 37 män. Den totala medelåldern var 43 år. Metoden som användes var kvantitativ och bestod av SKOPs tidigare enkätfrågor.

Uppsatsens syfte är dels att undersöka om utbildningen och forskningen inom Socialt arbete kan betecknas som heteronormativ och dels att föra en mer teoretisk diskussion kring om en förändring av denna utbildning och forskning kan göra Socialt arbete till en möjlig förändringspraktik. Detta genom introduktion av teorier kring heteronormativitet. På grund av uppsatsens dubbla syften har texten delats upp i tre olika delar. En del redogör för teoribildning kring heterosexuell normativitet respektive Socialt arbete, en undersöker om forskning och utbildning kan betraktas som heteronormativ och en diskuterar kring teorier om heteronormativitet och social förändring.I både forskning och utbildning utesluts ett problematiserande av heterosexuell normativitet. I kurslitteratur på socionomutbildningar har jag funnit att homo- och bisexuella antingen osynliggörs eller patologiseras.

Denna fallstudie har sin grund i Socialt ansvarstagande och behandlar komplexiteten kring hur små- och medelstora företag arbetar inom området i Kina där Socialt ansvarstagande ses som ett hinder, men också har kommit att uppmärksammas i allt större grad på senare tid. Mindre företag har en kritisk betydelse för att Socialt ansvarstagande skall fungera i sin helhet, men det är ingen självklarhet hur dessa företag skall arbeta med Socialt ansvarstagande på grund av avsaknad av forskning på området. Studien syftar därför till att beskriva och analysera hur svenska små- och medelstora företag påverkar sina kinesiska intressenter inom Socialt ansvarstagande. För att uppnå studiens syfte har intervjuer genomförts med tre personer från olika företag med ansvar för företagens sociala ansvar i Kina.Studien visar att kineser har en mycket låg medvetenhet kring Socialt ansvarstagande och större fokus ges istället till finansiella mål. Socialt ansvarstagande ses som ett hinder för ekonomisk tillväxt av kineser i allmänhet och för att kunna påverka kinesiska intressenter behöver företagen därför påvisa en ekonomisk nytta med det.

Att vara anställd i ett bemanningsföretag innebär ofta en komplex situation. Den dubbla organisatoriska tillhörigheten kan bland annat bidra till en oklar arbetsledning och uppdragets tidsbegränsning betyder en otrygghet i sig. Tidigare forskning visar också att tillfälligt inhyrd personal kräver mer stöd än vad till exempel tillsvidareanställda behöver. Den här studien gör ett försök till att beskriva hur relationen ser ut mellan ett bemanningsföretags personalansvariga och de anställda som hyrs ut samt vilken typ av Socialt stöd som egentligen ges till de uthyrda. Sett utifrån de personalansvarigas perspektiv, visar resultaten att den anställdas personlighet och längden på uppdragen är avgörande för vilken typ av Socialt stöd som ges och hur ofta det sker..

Titeln på arbete är; Du och jag i ett Socialt samspel, en vision eller verklighet?Syftet med detta arbete är att undersöka om individintegrerade elever är en del av helheten i klassen sett ur ett Socialt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, det vill säga att vi har gjort en intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet och diskussionen. Vi har använt oss av teoretikern Vygotskij samt den socialpsykologiska teorin.I resultatet har vi kommit fram till slutsatser som pekar mot att den individintegrerade eleven inte är en del av helheten i klassen sett ur ett Socialt perspektiv. Det framkommer i resultatet att lärarna anser att de behöver mer resurser i sitt arbete med individintegrerade elever för att kunna främja den sociala gemenskapen.