TÀnk dig att du plockar upp en tidning pÄ vÀgen hem, tidningen har slÄende rubriker vilka tilltalar dig och du vÀljer att fördjupa dig och eventuellt ta till dig det som lyfts fram i artikeln.Det som den hÀr i studien uppmÀrksammar Àr att konjunkturer spelar roll, och synen pÄ konjunkturernas inverkan pÄ samhÀllet och individen lyfts fram i tidningsartiklarna. Det Àr en bild av en orolig framtid som lyfts fram i media och framtiden kan till och med uppfattas som hotfull genom exemplet lÄgkonjunktur.LÄgkonjunkturen för med sig en samhÀllsförÀndring som uppmÀrksammas av media och genom att belysa denna samhÀllsförÀndring via diskursanalys och utvalda teoretiska utgÄngspunkter om risksamhÀllet och om samhÀllet som socialt konstruerat vilka lyfter fram förestÀllningarna kring lÄgkonjunkturen i relation till samhÀllets utveckling..

Organisationspsykologi kan ibland upplevas allt fo?r problemorienterad med stort fokus pa? just problem och konflikter i organisationer. Det finns dock en inriktning pa? de fo?rha?llanden och processer som bidrar till att ma?nniskor, grupper och organisationer kan frodas och fungera optimalt. Denna studie syftade da?rfo?r till att underso?ka eventuella samband mellan positiv feedback, self-efficacy, locus of control och socialt sto?d.

Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna anvĂ€nder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i GĂ€vle, Akademin för utbildning och ekonomiSyftet med denna undersökning Ă€r att utifrĂ„n nĂ„gra grundskollĂ€rare och gymnasielĂ€rares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks bĂ„de i grupp och pĂ„ individnivĂ„. LikasĂ„ avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsĂ€ttningar för att eleverna skall kĂ€nna motivation i skolarbetet.

Syftet med den hÀr undersökningen var att studera om socionomerverksamma inom ett antal familjecentraler i JÀmtlands lÀn ansÄg sigkunna bedriva ett förebyggande socialt arbete dÀr. Detta studeradesutifrÄn ett insats-, resurs-, tids- och rollperspektiv. En kvalitativ ansatslÄg till grund för att besvara syftet och frÄgestÀllningarna dÀr femyrkesverksamma socionomer intervjuades. De huvudsakliga fynden iundersökningen visade sig vara att de intervjuade socionomerna harför lite resurser och tid för att bedriva ett förebyggande socialt arbetepÄ de aktuella familjecentralerna. Vidare ansÄg socionomerna att derasroll var otydlig mot de familjer som besöker familjecentralerna mentydlig mot de övriga yrkeskategorierna.

The purpose of this essay was to investigate which factors the individuals found important in the process of becoming a person with a drug-free life. The framing of the questions we had were to get the experiences, thoughts and wishes of the drug users. The survey was based on thematised qualitative interviews and focused in the personal stories of the interviewees. We interviewed four women and five men, all of which had several years of drug-abuse behind them. We found similarities and patterns and we could identify that the three most important things was the own motivation, will and that the drug-abuser had the possibility to change their social network and had the ability to find other important things in life..

SamhÀllet blir allt mer datoriserat och mÄnga anstÀllda sitter framför datorn hela arbetsdagar eftersom datornÀr det huvudsakliga hjÀlpmedlet i arbetet. Det förutsÀtts att den ska fungera problemfritt. DÄ det uppstÄr datorproblem kan den anstÀllde pÄverkas i form av en minskad motivation till arbetsuppgiften eller till arbetet som helhet. För att företaget ska kunna uppnÄ sina planerade mÄl och resultat, Àr det viktigt att alla delar i företaget fungerar. Vi inriktar oss pÄ individen eftersom det Àr individen som först berörs av datorproblem.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka huruvida vissa didaktiska tillvÀgagÄngssÀtt kan öka motivationen hos gymnasieelever inför studier av Àldre texter samt i vilken utstrÀckning valfrihet och medbestÀmmande Àr viktigt inför arbetet med dessa. Könsrelaterade jÀmförelser görs. Tidigare forskning presenteras och en empirisk kvantitativ undersökning med enkÀter genomförs, baserad pÄ SCAS (Swedish Core Affect Scale) i reducerad form. Ett 1500-talsepos presenteras medelst olika didaktiska metoder för elever som löpande noterar graden av motivation pÄ en niogradig skala bestÄende av adjektivpar.Studien visar att vissa didaktiska tillvÀgagÄngssÀtt ökar elevers motivation. BerÀttande samt rörliga bilder i kombination med tal och musik visar sig vara de mest stimulerande metoderna, gÀrna anknytning till universella teman och perspektiv.

Syftet med detta arbete Àr att genom kvalitativa forskningsintervjuer undersöka nÄgra komvuxelevers instÀllning till att lÀra sig matematik och dessa elevers uppfattningar om lÀrarens roll för att utveckla elevernas intresse för matematikinlÀrningen. Studien bygger pÄ teorier om inre och yttre motivation, interaktiv motivation och Pygmalioneffekten.Undersökningen visar att eleverna i studien har ett ganska lÄgt intresse för matematikinlÀrningen. Det kan vara en del i förklaringen varför matematikresultaten i svenska skolor fortsÀtter att försÀmras. UtifrÄn studien kan man se att motivationen har en stor inverkan pÄ dessa elevers matematikinlÀrning och de tre viktigaste faktorerna som pÄverkar dem till att motivera sig till matematikinlÀrningen Àr enligt eleverna 1) lÀrarens kompetens, instÀllning och förmÄga; 2) lÀroböckers innehÄll och skoluppgifters svÄrighet; 3) elevernas mÄl med matematikinlÀrningen.Studien visar att för att öka dessa elevers glÀdje, lust och intresse för matematik har lÀraren Ätminstone fyra uppdrag: 1) att förstÄ sina elever och kunna sÀtta sig in i deras situation; 2) att skapa en bra relation till sina elever och kunna fÄ dem att kÀnna sig sedda och uppskattade; 3) att ge sina elever ett tydligt, konkret och lÀmpligt mÄl i matematikinlÀrningen; 4) att finna skoluppgifter med ?lagom Àr bÀst? intentionen Ät sina elever sÄ att de kÀnner lusten och motivationen för matematik..

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av vad som kan ligga till grund för att lÀrarna pÄ min praktikskola upplever en skillnad mellan de elever som gÄr nÀrkurser och de elever som gÄr distanskurser. Jag har valt att med hjÀlp av en enkÀtundersökning undersöka fyra omrÄden, studievana, motivation, förkunskaper eller kunskapssyn, hos eleverna i en nÀr- respektive distansklass i Naturkunskap B för att se om jag inom dessa omrÄden kan se nÄgra skillnader mellan nÀr- och distanseleverna. För att en bredare bild av de möjliga orsakerna bakom uppfattningen att nÀr- och distanseleverna skiljer sig Ät har jag dessutom intervjuat en lÀrare som undervisar i de bÄda kurstyperna. Sammanfattningsvis pekar resultaten av enkÀtundersökningen pÄ att eleverna i distanskursen har nÄgot bÀttre förkunskaper och studievana Àn eleverna i nÀrkursen. Detta Àr dock svaga samband och i övrigt skiljer sig inte de tvÄ elevgrupperna nÀmnvÀrt frÄn varandra..

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer ta del av hur elever i Ärskurs 9 upplever de praktiska/estetiska Àmnenas motivationshöjande möjligheter. Detta för att fÄ en fördjupad kunskap om de praktiska/estetiska Àmnenas betydelse för elevernas motivation till lÀrande. Resultatet grundar sig pÄ nio stycken intervjuer med elever i Ärskurs 9. Sammanfattningsvis kan sÀgas att Àmnena inte pÄverkar elevers motivation i lika stor utstrÀckning som vad lÀraren i sig gör. De praktiska/estetiska Àmnena pÄverkar elevers inlÀrning genom att de skapar intressanta och lÀrorika pauser i det mer teoretiska arbetet.

Syftet Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka fyra lÀrares förestÀllningar om vad elevinflytande innebÀr för elevernas motivation och hur de menar att de arbetar med elevinflytande i spanskundervisning i Ärskurs sju. Resultaten visar att lÀrarna arbetar pÄ ett traditionellt sÀtt i spanska. De gör likadana aktiviteter i spanskundervisningen, de vill att eleverna ska lÀra sig ?ett levande sprÄk?. Intervjupersonerna menar vidare att variation, lÀromedlet och att lÄta elever vÀlja stoff samt arbetssÀtt Àr viktiga för elevers engagemang.

The aim of this piece of work is to highlight and investigate young female?s motivation in participation of P.E classes and the degree to which the content of classes affect their motivation. To support this piece of work two theories have been utilized, the Self-determination Theory and a gender related perspective theory. The research consists of six qualitative interviews of young females who are perceived to be less motivated. These interviews focus on their views and attitudes in relation to P.E within the Swedish high school setting.

Den hÀr studien behandlar belöningssystem och om incitament av monetÀr karaktÀr kan komma att pÄverka revisorers beteende och revisionskvaliteten. UtifrÄn teorier av Kohn (1993); Gneezy och Rustichini (2000); Bonner och Sprinkle (2002) förutsÀtts det att finansiella belöningar försÀmrar arbetsprestationen och kvaliteten. Syftet Àr att undersöka om kvalitetshotande beteende uppstÄr och skapar en konflikt mellan att vidhÄlla revisionskvalitet och mÄlet att bli belönad. Ytterligare aspekter som kommer undersökas Àr belöningssystemets funktion och dess kopplingar till motivation. Den empiriska undersökningen centraliseras runt belöningssystemet pÄ PricewaterhouseCoopers (PwC) och hur revisorerna förhÄller sig till belöningssystem, motivation och revisionskvalitet.Slutresultatet av denna studie baserat pÄ vÄra kvalitativa intervjuer Àr att monetÀra belöningar inte utgör nÄgot direkt hot mot revisionskvaliteten.

Kompetensutveckling kan ses som ett sÀtt för organisationer att utvecklas samt att kunna hantera snabba förÀndringar i omvÀrlden genom att skapa förutsÀttningar för lÀrande i arbetet. En vÀldigt stor del av all kompetensutvecklingen sker utanför det formella utbildningssystemet. Det Àr av stor betydelse att arbetsgivaren har förmÄga att identifiera, ta till vara och utveckla individernas kompetens för att det ska ske kompetensutveckling pÄ arbetsmarknaden och man kan anta i ett allt mer individualiserat samhÀlle att det stÀlls krav pÄ individernas egen motivation och initiativförmÄga gÀllande kompetensutveckling för optimalt lÀrande i det dagliga arbetet. Denna uppsats har ett socialpsykologiskt perspektiv och syftar till att undersöka vilka attityder som anstÀllda har till kompetensutveckling samt vilka faktorer som kan vara av vikt för de anstÀlldas motivation till kompetensutveckling och lÀrande i sitt arbete. Studien har ett kvantitativt angreppssÀtt dÀr en enkÀtstudie har genomförts pÄ en kundtjÀnst inom ett rikstÀckande företag inom telekommunikationsbranschen.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur barn upptÀcker och uttrycker de matematiska dimensioner de möter under den fria leken pÄ förskolan dÄ de Àr i ett socialt samspel med andra barn. För att nÄ denna kunskap valde vi att göra en observationsstudie med deskriptiv inriktning. Studien genomfördes under det kvalitativa paradigmet. För att samla empirisk data till vÄr studie valde vi att dokumentera med hjÀlp av videokamera. Resultatet av den genomförda undersökningen visar pÄ att barn i höggrad uttrycker olika matematiska dimensioner de upptÀcker i den fria leken dÄ de har ett socialt samspel med andra.