This surveys hypothesis is based on the notion that all citizens have the right to access information of the municipality they live in. The aim of the study is to examine how residents of Vilhelmina municipality take note of the current information, and also how they would proceed to access information in the future. In order to conceptualise the results these following theories were used: digital divide, digital immigrants, digital native, uses and gratification theory, social capital, communications strategies and two-way communication. The survey is conducted with four focus group interviews and one separate interview with a person working at the municipal office. The focus groups were divided into age categories in order to see the similarities and differences between the groups' media habits and preferences of future communications.

Ett styrverktyg som anvÀnds flitigt i dagens företag Àr mÄlstyrning. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka processens utformning nÀr övergripande mÄl bryts ner till försÀljningsmÄl och dess pÄverkan pÄ medarbetarnas motivation. Med utgÄngspunkt i Latham och Lockes mÄlsÀttningsteori pÄvisas hur mÄlens utformning inverkar pÄ medarbetarnas motivation. AngreppssÀttet för studien var kvalitativa intervjuer. I uppsatsens slutsatser konstateras att mÄlen utformas centralt i det företag som studien utförts pÄ.

En ökad miljömedvetenhet har bidragit till en ökad efterfrÄgan pÄ företag som tar miljöansvar. Studier visar att företag som gör detta kan dra nytta av miljöarbete i sin kommunikation mot marknaden. Samtidigt visar allt mer forskning olika fördelar som företag kan skapa internt genom miljöarbe. Denna studie syftar till att undersöka hur motivation kan skapas hos anstÀllda i en livsmedelsbutik med tydlig CSR-inriktning för att identifiera vilken roll CSR-inriktningen spelar i skapandet av motivation. Studien har en induktiv ansats och utförs i fallstudieformat dÀr ICA Torgkassen i Uppsala stÄr som fallföretag. Detta eftersom företaget har en historik av framgÄngsrika CSR-initiativ.

De omorganiseringar som under de senaste Ären genomförts inom den offentliga sektorn krÀver en ökad förstÄelse för vad som motiverar personalen inom hemtjÀnsten för att pÄ sÄ sÀtt sÀkerstÀlla att produktiviteten upprÀtthÄlls trots förÀndringarna i organisationen. Syftet med denna studie var att beskriva hur hemtjÀnstpersonalens upplevelser av arbetsrelaterad motivation ser ut och för att uppfylla detta syfte genomfördes halvstrukturerade intervjuer med Ätta vÄrdbitrÀden frÄn fyra hemtjÀnstenheter. Resultatet av dessa intervjuer tolkades med hjÀlp av en induktiv tematisk analys och det framkom att relationen till vÄrdtagarna, arbetsledarens beteende, arbetskamraterna, delaktigheten i utformningen av det dagliga arbetet, upplevelsen av stress och lönen upplevdes pÄverka undersökningsdeltagarna motivation. Dessa faktorer har kunnat kopplas till tidigare forskning inom omrÄdet och det Àr viktigt att de uppmÀrksammas i hemtjÀnsten eftersom de inte bara kan pÄverka produktiviteten hos de anstÀllda utan Àven deras hÀlsa och vÀlbefinnande..

Syftet med denna C-uppsats var att belysa den personliga meningen och motivationsfaktorerna vilka kvinnor i vÄrden upplever har hjÀlpt dem att vidmakthÄlla sin regelbundna motion. TvÄ studier (Deci & Ryan, 1991; 2000) beskriver hur en person med en god uppbyggd inre motivation vidmakthÄller motivationen för motion sÄ lÀnge som intresset finns. Dessa studier visade ocksÄ att inre motivation ger en lÀngre varaktighet av aktiviteten Àn yttre motivation (ibid.). Tre intervjuer genomfördes dÀr data analyserades med tematisk analys kopplat till en hermeneutisk ansats. Resultaten visade motivationsfaktorer sÄsom att bli piggare, fysisk styrka samt att satsa pÄ sig sjÀlv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och granska hur gymnasielÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa arbetar och ser pÄ sitt arbete med att motivera elever att prestera i Àmnet idrott och hÀlsa. Studien ska bidra till att ge ökad förstÄelse och en bÀttre insyn i hur idrottslÀrarens dagliga arbete med motivation ser ut, samt vilka metoder som de ser som mer eller mindre lÀmpade för detta arbete. Resultatet visar pÄ att motivationsarbetet skiljer sig Ät beroende pÄ vilken skola man som lÀrare Àr verksam pÄ, men kanske framförallt pÄ hur man Àr som individ. Studien visar Àven pÄ att det finns en hel del fallgropar men Àven generella vÀgar man kan gÄ för ett positivt motivationsarbete som lÀrare. Vidare sÄ har studien belyst lÀrarutbildningen men Àven skolornas arbete inom omrÄdet motivation, Àven hÀr var Äsikterna delade men den generella uppfattningen var att mer kan göras och förbÀttras vad gÀller motivationsarbetet..

Motivation inom skolan Àr avgörande för elevers lÀrande. I self- determination theory (SDT) betonas vikten av inre motivation genom autonomi, kompetens och samhörighet. Stöd, höga förvÀntningar och mÄlsÀttningar har visats sig ha positiv inverkan pÄ motivation. Syftet med denna undersökning var att studera vad som frÀmjar ungdomars motivation, med utgÄngspunkt i SDT samt ungdomars och vuxnas perspektiv, utifrÄn skilda tillvÀgagÄngssÀtt i motivationsarbete. Intervjuer genomfördes med 8 deltagare frÄn en friskola och 8 frÄn en ungdomsverksamhet.

DÄ barn kommer till en barn- och ungdomshabilitering Àr de i behov av hjÀlp med olika saker som inskrÀnker och försvÄrar deras liv. Att fÄ ett barn motiverat till att prova ut hjÀlpmedel eller trÀna sÄdant som deras kamrater kunnat i flera Är, kanske inte alltid Àr sÄ lÀtt. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter inom barnhabilitering beskriver vad som Àr betydelsefullt för barns motivation. Metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter pÄ olika barn- och ungdomshabiliteringar. Intervjuerna bearbetades genom att materialet kategoriserades.

Syftet med studien var att studera förÀldrainvolvering och barns motivation till tennis utifrÄn förÀldrars perspektiv relaterat till Tennis Syds pÄgÄende projekt Tennis10s. I studien deltog 64 förÀldrar i Äldrarna 31-58 Är (m=41,69 sd=5,14) varav 26 var kvinnor (m=40,08 sd=4,98) och 38 mÀn (m=42,79 sd=5,01) som hade barn aktiva inom tennis i Äldrarna 6-11 Är. I studien anvÀndes instrumenten Motivation Till Idrott samt Parental Involvement Sport Questionnaire. Resultaten visade att förÀldrar rangordnade kompisskap, laganda, glÀdje och kompetens som de frÀmsta motivationsfaktorerna till att sitt barn spelar tennis. FörÀldrarna rangordnade beröm och förstÄelse samt aktiv involvering som de mest förekommande beteendena i sitt upplevda engagemang kring sitt barns tennis deltagande.

Research shows that there is a lack of knowledge of adult students with ADHD. Most of all research focuses on children with ADHD in school. The purpose of this study was to gain a better understanding of how adult learners with ADHD experience academic studies related to cognitive difficulties, emotion, motivation, and their experience of SOC. The questions tried to determine how any cognitive difficulties and emotions are perceived, how students' motivation to study impacted and their experience of SOC based on studies in higher education. To answer the purpose and questions used qualitative interviews based on three students with ADHD using a hermeneutic method.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur lÀrare resonerar kring vad som pÄverkar elevers och lÀrares motivation och om det finns nÄgra likheter mellan det som lÀrarna uttrycker betydelsefullt pÄ elevnivÄ och lÀrarnivÄ. Arbetet försöker ocksÄ söka svar pÄ vad lÀrarna uttrycker att skolledare har för betydelse i sammanhanget och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt ledaren har betydelse.Teori: Arbetet handlar om forskning med anknytning till begreppen motivation, lÀrande, ledarskap och skolutveckling. Olika ledarskapsteorier lyfts fram med fokus pÄ kollegialt lÀrande och distribuerat ledarskap. Uppsatsen skriven ur ett school-improvement perspektiv. Metod: Studien Àr en ett kvalitativt arbete och bygger pÄ fem halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt 20 lÀrare pÄ olika enheter.

Motivation Àr ett begrepp som vi alla nÄgon gÄng har kommit i kontakt med. Motivation behöver finnas för att en person ska vilja utföra en handling. Att som student ha motivation Àr viktigt för att kunna prestera bra. I den hÀr uppsatsen definierar vi motivation som lusten att studera. Brist pÄ motivation Àr det största hindret för inlÀrning i skolan.

Avsikten med studien Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, ett metakognitivt arbetssÀtt kan förbÀttra elevers matematiska förstÄelse och om det ocksÄ kan öka deras motivation inom matematik. Enligt forskning Àr metakognition en förutsÀttning för tÀnkande, kognition. NÀrmare 60 gymnasieelever har fÄtt prova pÄ ett metakognitivt arbetssÀtt. Resultatet av undersökningen visar pÄ en bristande metakognitiv förmÄga hos flertalet elever. Det visar ocksÄ pÄ att det finns ett samband mellan metakognitiv förmÄga och hur lustfyllt Àmnet Àr för eleven, hur stort sjÀlvförtroende eleven har och hur viktigt Àmnet upplevs..

This paper aims at shedding light on the effects of a broken psychological contract in terms of job satisfaction. In a qualitative field study, the author researches seven newly recruites employees about their expectations when starting their jobs at the rapidly growing, Swedish company Klarna. Using Herzbergs two-factor model of hygiene and motivation factors as well as modern motivation theory, i.e. self-determination theory, the study answers questions as to what makes a candidate choose a company and what factors motivates as well as demotivates the recruit at the job, in the onboarding phase. The result is an attempt to describe what makes a recruitment process successful..

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka hur lÀrare kan öka motivationen hos elever genom att ta upp aktuella hÀndelser i undervisningen. UtifrÄn detta syfte har vi lÀst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att analysera vad som ökar motivationen hos oss mÀnniskor. För att utreda om det Àr nÄgon skillnad pÄ elevers motivation ifall lÀraren tar upp aktuella hÀndelser eller inte, gjordes en undersökning. Undersökningen utfördes i Är nio pÄ grundskolan och i Är tre pÄ gymnasiet i LuleÄ kommun. Denna undersökning bestod av observationer, enkÀter och intervjuer.