BakgrundI bakgrunden lyfter vi fram och beskriver tidigare forskning kring anknytningsteori, tidiga relationer, självutveckling och tillitshormonet oxytocins betydelse för trygghet och lärande.SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka vilken typ av fysisk kontakt som ges till barn i åldrarna ett till fem år av pedagoger vid olika rutinsituationer i förskolan.Frågeställningar Vilken typ av fysisk kontakt kan vi se? Vid vilka situationer uppstår fysisk kontakt mellan pedagog och barn? Finns det skillnader på den fysiska kontakten utifrån barnens åldrar och i så fall vilka?MetodVi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har använt oss av observation med löpande protokoll som metod för att studera pedagogers fysiska samspel med barn i olika åldrar i förskolan.ResultatVårt resultat presenterar 22 utdrag från totalt 90 observationer från förskolans olika rutinsituationer. Genom dessa har vi kunnat få fram olika typer av fysisk kontakt som förekommer vid förskolornas olika rutinsituationer samt hur de skiljer sig åt mellan de olika åldersgrupperna. Vi ser att det inte är mängden fysisk kontakt som skiljer sig åt utan typen av fysisk kontakt. Den är mer omsorgsinriktad och stöttande hos de yngre barnen och mer tillrättavisande och ledande hos de äldre.

Tidigare forskning har visat att arbetslösas välmående och livskvalitet påverkas negativt av arbetslöshet. Upplevd kontroll och autonomi kan medföra ökade coping-resurser för arbetslösa och ökar möjligheten till god mental hälsa och livskvalitet. Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur graden av kontroll och autonomi hos arbetslösa påverkades beroende på faktorerna ekonomisk säkerhet, stöd av särskild person, stöd i handling, samt arbetsmarknadsåtgärd. Resultatet visade att den enskilt starkast predicerande faktorn för upplevd kontroll var ekonomisk säkerhet, medan stöd av person predicerade upplevd autonomi till störst utsträckning. Ökad ekonomisk säkerhet och stöd av särskild person hade ett positivt samband med både kontroll och autonomi.

Uganda är ett av världens fattigaste länder i dag. Med en kraftigt utbredd fattigdom som försvåras av att landet har en bristande demokrati, vilket har lett till utbredd korruption i landet. Vilkoren för att skapa social välfärd och att bedriva socialt arbete är begränsat. Jag har i detta arbete valt att undersöka hur ett antal personer i Uganda med socialt arbete som specialitet, hur de ser på social välfärd i Uganda. Vilka hinder finns och hur ska man kunna bygga upp social välfärd som inkluderar hela befolkningen, var några av frågorna jag ställde mig.

Detta examensarbete syftar till att belysa och problematisera lärar-elevrelationernas betydelsefulla roll i den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkt i undersökningen ligger i mellanstadielärares uppfattningar om relationsproblematiken i deras arbete. Kvalitativa forskningsintervjuer utgör grunden för erhållandet av kunskapsproduktion utifrån de intervjuade lärarnas livsvärldar. Intervjupersonernas utsagor skildrar relationernas betydelse för läraryrket samt innefattar berättelser om lärarnas arbete med att skapa och upprätthålla goda relationer. Det problematiseras om en skiljegräns upplevs finnas mellan undervisnings- och mänskliga relationer och hur känslomässiga aspekter påverkar dessa.

Lärare är en yrkesgrupp med hög arbetsbelastning. Avtalsförhandlingarna 2010 mellan arbetsgivare och lärarförbund fokuserade på lärarnas anställningsformer och möjligheten att kunna avvika från den traditionella ferietjänsten som tillåter arbete under valfri tid och plats ett antal timmar i veckan. Studiens syfte var att utröna om det fanns någon skillnad i stress utifrån kontroll, distansering, arbetsbelastning och socialt stöd mellan anställningsformerna ferietjänst och semestertjänst (som innebär mer reglerad arbetstid). 34 gymnasielärare valde att delta i enkäten, 21 med ferietjänst och 13 med semestertjänst. Resultatet visade en tendens att gymnasielärare med ferietjänst upplevde mer kontroll och arbetade mer hemifrån än semestertjänstgruppen samt att kvinnliga gymnasielärare hade mer socialt stöd än de manliga.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer med förskollärare få en inblick i hur de uppfattar barns lärande kring surfplattan. Barn kommer också att intervjuas och observeras för att se hur de uttrycker sig om sitt eget lärande och se om det framkommer ett lärande genom observationerna. Undersökningen har en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer. Barn som växer upp idag kommer tidigit i kontakt med olika medier och enligt tidigare forskning ger ny teknik tillgång till nya sätt att lära sig på. Resultatet har analyserat utifrån tre perspektiv, det sociokultuella, det kogntiva samt det pragmatiska perspektivet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur pedagoger kan arbeta för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Detta har undersökts genom observationer samt intervjuer med fyra stycken verksamma pedagoger och en hemspråkslärare på en förskola som är belägen i ett invandrartätt bostadsområde i södra Sverige. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig på forskningsområden som rör barns språkutveckling i sociala samspel. Resultatet visar att pedagogerna på olika sätt och genom varierande metoder försöker skapa stimulerande miljöer där barnen kan utveckla sitt språk och sin kunskap. Studien visar också att pedagogerna på förskolan inte arbetar utifrån en specifik mall i det språkutvecklande arbetet utan anpassar ständigt verksamheten efter barnens individuella behov. Samspelet mellan pedagogerna och barnen spelar en väsentlig roll i arbetet med språket.

Baumann, L & Unander-Scharin, M-J (2010) Lekinspirerande innemljö i förskolan och barns delaktighet i denna - En studie om pedagogers tankar kring innemiljön och dess inverkan på barns lek Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet behandlar innemiljöns betydelse för att inspirera barns lek i förskolan. Syftet med undersökningen är att synliggöra pedagogernas tankar om miljöns betydelse samt att se hur barn leker i denna miljö. De frågeställningar vi har utgått ifrån är följande: Hur tänker pedagoger kring miljön i förskolan? Hur påverkas barns lek av miljöns utformning? Hur delaktiga är barnen i utformningen av miljön? Metoderna som använts för att besvara ovanstående frågor har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor, samt ostrukturerade observationer av barns lek i utvalda rum på dessa. De teoretiska utgångspunkterna har varit forskning kring leken, demokrati och delaktighet i förskolan.

I Sverige insjuknar varje år 42 000 människor i hjärtinfarkt och mer än hälften av dem drabbas i efterförloppet av en depressionsepisod. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av det sociala stödet och avsaknad av stöd efter hjärtinfarkt. Metoden var litteraturstudie. Databassökningar gjordes i CINAHL som granskades i olika urvalssteg och utifrån granskningsmallar samt resulterade i tio artiklar publicerade 1995-2009 och Artiklarna analyserades med induktiv innehållsanalys. Litteraturstudiens metod utgick från Polit och Becks arbetsmodell på nio steg.

Rett syndrome is a congenital neurological syndrome, which in the classic phenotype only affects girls. The symptoms include lack of speech, stereotypic movements of hands, dyspraxia and mental retardation, and these symptoms lead to communicative impairments. The purpose of this study was to examine whether the intervention method Intensive Imitation affected interaction/communication and initiative in a girl with Rett syndrome. The design of the study was a Single Subject Experimental Design with a three-week long intervention period where the girl participated daily in 30- minute sessions of Intensive Imitation together with the test conductor. Interaction, communication and initiatives were observed and analyzed before (Baseline A), during and after (Baseline B) the intervention period.

Teknologin har en central del i våra liv, som skall sannolikt vara lika självklar i framtidens skola därför finner vi intresset i ämnet. Studiens syfte är att undersöka hur en verksam pedagog använder Tragetonmetoden, Att skriva sig till läsning i årskurs två. Studien belyser metodens för- respektive nackdelar, samt hur en interaktion sker mellan eleverna när de arbetar vid datorn. Undersökningen gjordes med en kvalitativ forskningsmetodik i form av semistrukturerade intervjuer, samt observationer. Den verksamma pedagogen intervjuades, samt fyra elever i klassen.

I läraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns språk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lärare har om barns språkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lära sig läsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar på. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första år. I litteraturen tas lärandeteorier samt språkutvecklingen fram till barnets läs- och skrivlärande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lärare som arbetar på förskolor och i grundskolans tidigare år.

Integration av invandrare på arbetsmarknaden är idag en angelägen fråga som diskuteras i den politiska debatten. I arbetet med att skapa sysselsättning för utsatta grupper finns stöd att söka i EU:s strukturfonder. Sandviken genomförde ett EU-finansierat projekt vars syfte var att ge invandrarkvinnor bättre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Uppsatsen syftar till att undersöka förändringen genom deltagande i projektet med betoning på graden av socialt kapital. Det finns många definitioner av begreppet.

Detta examensarbete lyfter fram feminism i relation till socialt arbete. Mitt syfte var att se huruvida feminism är en del av den könsseparatistiska missbruksvården. Om könsseparatismen är feministisk samt om det finns en förändrigsträvan i arbetet. För att besvara mina frågeställningar har jag samlat in material samt genomfört tre temastrukturerade intervjuer. Mina informanter arbetar eller har arbetat inom den könsseparatistiska missbruksvården.

SammanfattningSyftet med vår uppsats var att studera kvinnors upplevelser av vägen in i ett tungt narkotikamissbruk och beroende. Vi ville därigenom öka förståelsen och förklara deras upplevelser ur aspekterna uppväxtår och tonår. Vi har valt att utgå från den grundade teorin då vi genomfört vår studie. Vi har genomfört en intervjuundersökning med åtta kvinnor, där vi sökte närma oss kvinnornas berättelser så förutsättningslöst som möjligt. Detta för att låta kvinnornas upplevelser stå i centrum.