Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förstÄ hur elever som haft dramapedagogik som en del i en förÀndringsprocess, efter avslutad behandling, upplever betydelsen av de dramapedagogiska inslagen för den personliga utvecklingen. Har de intervjuade personerna uppmÀrksammat och reflekterat kring ledarstilen i mötet med dramapedagogiken? En av intentionerna har varit att lyfta fram vilka metoder som kan vara anvÀndbara inom behandlingshem och varför. Ansatsen Àr hermeneutisk och narrativ metod har anvÀnts. För insamlingen av empiri har samtal i form av kvalitativ intervju förts, med elever som varit inskrivna pÄ ett behandlingshem dÀr dramapedagogik Àr ett bestÄende inslag i verksamheten.

Livskvalitet Àr ett brett fenomen som definieras utifrÄn olika livsomrÄden sÄsom arbetsliv, sociala relationer, bostad och ekonomi men Àven utifrÄn mer subjektiva upplevelser sÄsom vÀlbefinnande, tillfredsstÀllelse och lycka. Det finns olika uppfattningar om huruvida personer med en intellektuell funktionsnedsÀttning upplever sÀmre livskvalitet jÀmfört med övriga befolkningen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den subjektiva upplevelsen av livskvalitet betrÀffande socialt och psykiskt vÀlbefinnande bland vuxna personer med intellektuell funktionsnedsÀttning. Studien baseras pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med fyra semistrukturerade intervjuer dÀr analysen gjorts utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Det övergripande resultatet Àr att intervjupersonerna kÀnner ett socialt och psykiskt vÀlbefinnande.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om socialt kapital pÄverkar intrÀdet i det första jobbet efter sociologiutbildning. Vad anser studenterna vara anledningen till deras utbildningsval? Hur har ansökningsprocessen för att hitta ett första arbete efter avslutad utbildning varit? PÄ vilket sÀtt har sociologistudenterna fÄtt kunskap om lediga anstÀllningar, genom till exempel personer i deras sociala nÀtverk: vÀnner, familj och bekanta. Vi ville Àven ta reda pÄ om det finns skillnader mellan personer som Àr barn till infödda och personer med invandrarbakgrund, i frÄga om deras tillgÄng till socialt kapital. Och om socioekonomiskbakgrund har betydelse vad gÀller valet av utbildning och yrke.Det empiriska materialet i denna studie grundar sig pÄ Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med fyra personer som Àr barn till infödda och fyra med invandrarbakgrund.Studiens teoretiska ramverk bygger frÀmst pÄ teorier om socialt kapital, sÄsom det förs fram av Pierre Bourdieu och Nan Lin.

Forskning behövs för att öka kunskap om nya och befintliga anvĂ€ndningsomrĂ„den samt utveckla eller förbĂ€ttra befintliga metoder, produkter samt system. Den forskningsetik som Ă€r styrande idag har sin grund i NĂŒrnbergrĂ€ttegĂ„ngen. RĂ€ttegĂ„ngen hölls efter andra vĂ€rldskriget dĂ€r lĂ€kare stĂ€lldes inför rĂ€tta för att utfört oetiska experiment pĂ„ fĂ„ngar i nazityska koncentrationslĂ€ger. Idag finns det ett antal etiska deklarationer som skall följas nĂ€r mĂ€nniskan ingĂ„r i forskningsprojekt. Syftet med denna studie var att undersöka hur deltagare upplever sitt deltagande i forskningsprojekt vid en klinisk forskningsenhet. Intervjuer genomfördes med fyra respondenter som var deltagare vid en klinisk forskningsenhet i södra Sverige.

This essay has it purpose to view the assessment and grading in physical education in the Swedish school. Recently published reports from skolverket prove that boys have higher grades in the physical education than girls. Some mean that the reason of this is that the teachers donÂŽt follow the curriculum. The problems we chose to examine are how much do teachers know how to use and connect the curriculum to their teaching? How much of the information and criterion in the curriculum do the teachers use to grade their pupils? And most importantly we wanted to examine why boys gets higher grades then girls, when the curriculum doesn?t seem to suit boys any better than girls.We have interviewed teachers in a certain district and our study shows that the teachers have good knowledge about the curriculum.

Jag beskriver i detta examensarbete FMT (Funktionsinriktad MusikTerapi) utifrÄn följande aspekter: historisk bakgrund, teoretisk grund och praktisk tillÀmpning. Mitt syfte har varit att undersöka om, och i sÄdant fall hur, man i FMT kan stimulera en individ att utveckla sin förmÄga att samverka. Det har jag gjort utifrÄn följande frÄgestÀllning: Hur kan FMT-metoden anvÀndas för att pÄverka förmÄgan att samverka? Undersökningen bygger pÄ fallbeskrivningar av tvÄ individer med Down syndrom, med vilka jag arbetat under min praktik. Den utgÄr dÀrtill frÄn dels fakta kring FMT-metoden, dels kunskap förmedlad via ett finskt projekt om hur samspel kan frÀmjas hos individer med svÄr utvecklingsstörning.

Our purpose with this study was to look at the connection between social capital and integration. Particularly if meetings between people from different cultures can increase social capital and in that way affect integration. We start by identifying the social integration perspective we are going to use through out the study and then we introduce social capital theory as a way of narrowing down the field even more. The study was done through six semi structured interviews. We interviewed three women that was established in the Swedish society and three women that had immigration background.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa hos gymnasielever i Ă„rskurs tre. FrĂ„gestĂ€llningarna var huruvida det fanns nĂ„gra samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa, vilken form av socialt stöd och nĂ€tverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns nĂ„gra skillnader mellan könen i förhĂ„llandet till socialt stöd och nĂ€tverk.MetodUndersökningen Ă€r en explorativ och kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 326 individer frĂ„n olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern pĂ„ deltagarna varierade mellan 17 och 21 Ă„r och medelĂ„lder var 18 (±0,7) Ă„r. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara pĂ„ frĂ„gan eller uppfattade sig inte som nĂ„got av alternativen. Deltagarna besvarade frĂ„gor med fasta svarsalternativ kring kvalitĂ©n pĂ„ sitt sociala stöd och storleken pĂ„ sitt sociala nĂ€tverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa.

Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer anvÀnder e-post, eftersom den Àr snabb och enkel att anvÀnda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet Àr att undersöka om e-post Àr förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes Àven om anstÀllda kÀnner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger pÄ en enkÀt med 50 deltagare frÄn tre olika organisationer.

Stora barngrupper och hur det pÄverkar barns stress ochlÀrande Àr en frÄga som flitigt debatteras i media, men Àn sÄ lÀnge har inte politikerna gjort nÄgot för att grupperna ska blir mindre. DÀrför valdes Àmnet i den hÀr studien. Det Àr en kvalitativ studie dÀr jag varit ute och intervjuat verksamma förskollÀrare om hur de ser pÄ stora barngrupper och möjligheterna till lÀrande.Studien syfte Àr att ta reda pÄ förskollÀrares erfarenheter och uppfattningar om vÀxande barngrupper ur ett lÀrandeperspektiv. Hinns lÀrande och strÀvan mot att nÄ mÄlen i lÀroplanen med?Analysen visar att informanterna kan se bÄde för- och nackdelar med stora barngrupper, men de upplever ÀndÄ en otillrÀcklighetskÀnsla att inte hinna med sitt jobb sÄ som de skulle vilja.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger tÀnker kring sitt förhÄllningssÀtt i konflikter och vilka effekter de tror att förhÄllningssÀttet kan fÄ i barngruppen. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer dÀr sex pedagoger frÄn olika förskolor har deltagit. Resultatet visade att deltagarna hela tiden reflekterar över sitt förhÄllningssÀtt till konflikter och varför konflikter uppstÄr. NÄgot som alla deltagare belyste var att det Àr viktigt att barnen ges verktyg för att klara konflikter sjÀlva. Flera olika strategier kunde ses pÄ hur konflikthantering gÄr till men mycket handlar om bemötande, förklaringar och att alla i slutÀndan ska kÀnna sig nöjda.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att utveckla barns sociala kompetens och vad som kan pÄverka detta arbete. Studien har en kvalitativ ansats. Vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio pedagoger pÄ tre olika förskolor. Resultatet visade pÄ olika tillvÀgagÄngssÀtt för att utveckla barns sociala kompetens i förskolan och det mest betydelsefulla var att social kompetens alltid ska finnas med som ett förhÄllningssÀtt i förskolans verksamhet. Det framkom att social kompetens Àr ett omfattande begrepp med en rad olika aspekter, dÀr samspel och empati var de mest framtrÀdande.

Bakgrund: I hemsjukva?rden ges den patientna?ra omsorgen vanligen av en anho?rigva?rdare och utan dem skulle befolkningens omsorgsbehov inte kunna tillgodoses. Anho?rigva?rdare upplever sig beho?va kontinuerligt sto?d fra?n sjukva?rden. Det sociala sto?det a?r en viktig del av vad som uppra?ttha?ller individen men det a?r omtvistat huruvida socialt sto?d ska komma fra?n ha?lso- och sjukva?rdspersonal.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestĂ€llningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pĂ„ nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hĂ€mtas frĂ„n storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbĂ€ttra stadsdelar definierade som socialt utsatta omrĂ„den i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

Utomhuspedagogik Àr ett förhÄllningssÀtt dÀr lÀrandet sker utomhus i verkliga miljöer, barnen fÄr upplevelser de senare fÄr reflektera över. LÀrandet blir handlingsbaserat. NÀr barnen fÄr uppleva och anvÀnda alla sinnen i lÀrprocessen sÄ ökar deras minneskapacitet. Syftet med examensarbetet var att belysa vad pedagogerna pÄ en förskola ser för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik. För att kunna detta mÄste Àven pedagogernas tankar om vad utomhuspedagogik Àr belysas.