Syftet med denna studie Àr att med fokus pÄ miljöbeskrivningar undersöka den fantastiska berÀttelsens samspel med verkligheten utanför romanen. Den fantastiska berÀttelse som stÄr i centrum för texttolkning och nÀrlÀsning Àr Harry Potter och De vises sten skriven av J. K. Rowling (2001).Studien visar att Rowling bland annat anvÀnder sig av den realistiska verkligheten som inspiration dÀr en realistisk verklighet ofta förÀndras genom fantastiska inslag. Vid ett flertal tillfÀllen i romanen Àr samspelet sÄ intimt att mÄnga ting och detaljer i miljöskildringar likvÀl skulle kunna ha skildrats i en realistisk verklighet utanför romanen..

Personer med Aspergers syndrom har svÄrigheter inom det sociala samspelet. De Àr intresserade av kompisrelationer men har svÄrt att behÄlla vÀnner. Det Àr viktigt att mÀnniskor i skolmiljön innehar en förstÄelse för elever med Asperger. Tidigare forskning Àr nÀstintill enbart baserad pÄ pojkar och den hÀr undersökningen utgÄr ifrÄn flickor. En kvalitativ metod anvÀndes med semistrukturerade intervjuer.

Stress uppstÄr nÀr det sker en obalans mellan vad som krÀvs av individen och de resurser som hon har tillgÄng till. Arbetsrelaterad stress Àr nÄgot som allt oftare förekommer bland lÀrare idag. Denna stress kan bland annat vara orsakad av ökat ansvar samt tillgÀnglighet för eleverna. Socialt stöd frÄn omgivningen Àr en viktig faktor för att reducera stress. Denna studie syftar till att undersöka betydelsen av socialt stöd och skolrelaterad kontext (stökig och ostökig) för kvinnliga och manliga lÀrares upplevda stress.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Detta arbete handlar om idrott och rörelse i grundskolans lÀgre Äldrar och om hur upplevelser av idrott kan pÄverka mÀnniskors instÀllning till fysisk aktivitet. I arbetet har en enkÀtundersökning som omfattat 69 elever i Ärskurs tvÄ till fem genomförts. Syftet Àr att undersöka vad eleverna har för instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa och hur de ser pÄ innehÄllet. I undersökningen har Àven intervjuer med skolans rektor och en fritidspedagog genomförts. Syftet med intervjuerna Àr att ta reda pÄ dessa betydelsefulla personers instÀllning till Àmnets innehÄll och hur de arbetar för att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet inom ramen av skoldagen.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhÀllet. Men vilken betydelse har vÀlfÀrden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att trygghet Àr en fundamental faktor för att undvika sociala fÀllor. Men kan man dÄ skapa socialt kapital genom vÀlfÀrden? Detta skulle innebÀra att en generösare vÀlfÀrd mer Àr en investering för samhÀllet Àn en vÀlgörenhet..

Studien handlar om samspel mellan pedagog och barn i förskolan. Fokus ligger pÄ konflikter. Syftet med studien Àr att söka förstÄelse för hur samspelet mellan pedagog och barn i förskolan fungerar och vad som hÀnder vid uppkomst av konflikter. Rolltagande och pedagogernas engagemang Àr ocksÄ nÄgot som kommer att undersökas. Metoder som anvÀnds Àr observationer av samspel i vissa rum och situationer (hall, matsituation och samling) dÀr jag studerat vilka slags konflikter som uppstÄr och om det Àr samma typ av konflikter som uppkommer i alla tre situationer.

Det övergripande syftet med detta utvecklingsarbete Àr att utveckla den fysiska miljön pÄ en avdelning för de yngsta barnen i förskolan.  NÀrmare bestÀmt vill vi studera och beskriva barnens rörelselek före och efter det att delar av innemiljön har gjorts om. Uppsatsen presenterar en beskrivning av barns grovmotoriska lek före och efter det att delar av innemiljön har gjorts om.  Utvecklingsarbetet genomfördes pÄ en nybyggd förskola (Är 2008) med sÄ kallade hemvister. PÄ förskolan fanns endast grundpaketet för nystartade förskolor. DÄ barnen hoppade och klÀttrade pÄ sÄdant som ej lÀmpade sig för den typen av aktivitet, beslutades att avsÀtta ett rum pÄ hemvisten för att bygga upp en stimulerande och utmanande miljö. Resultatet visade att med hjÀlp av de lekanordningar som tillverkades sÄ minskade klÀttrandet pÄ olÀmpliga föremÄl och barnens samspel frÀmjades och utvecklades..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att skapa större förstÄelse för hur drama kan anvÀndas i förskolan för att stimulera barns förmÄga att hantera konflikter. Mot bakgrund av detta syfte söks det svar pÄ följande problemprecisering: - Hur anser tre förskollÀrare att pedagogiskt drama kan anvÀndas i förskolan för att stimulera barns förmÄga att hantera konflikter? I forskningsbakgrunden refereras det till litteratur som anses relevant för att uppnÄ undersökningens syfte. Bland annat beskrivs olika former av pedagogiskt drama, samt olika sorters konflikter och hur de kan hanteras. Sociokulturella och socialkonstruktivistiska perspektiv belyses ocksÄ.

Syftet med denna studie var att undersöka hur de anstÀllda inom bemanningsbranschen upplever den psykosociala arbetsmiljön med fokus pÄ frÄgor om socialt stöd, kontroll, arbetskrav, och rollförvÀntningar. Bakgrunden till varför arbetsmiljön ter sig annorlunda för den uthyrde inom dessa omrÄden Àr mÄnga gÄnger den uthyrdes sÀrskilda ?stÀllning? dÄ denne i flera perspektiv tillhör tvÄ organisationer; kundföretaget och bemanningsföretaget. I enkÀtundersökningen deltog totalt 29 personer frÄn ett bemanningsföretag i Sydsverige, varav 3 kvinnor och 26 mÀn. Den deskripitva statistiken visade att respondenterna upplever arbetsmiljön förhÄllandevis positivt.

Ett Ànnu outforskat och mycket intressant omrÄde Àr frÄgor kring hur unga individer gÄtt tillvÀga för att skaffa sitt första arbete med koppling till vÀrdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position pÄ arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos SamhÀlls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har pÄverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig frÄn deras examen tills dess att de har fÄtt sin första anstÀllning som SamhÀlls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi anvÀnt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkÀter genomförts.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

 Denna uppsats belyser problematik som personal inom vÄrd och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgÄngspunkt i vÄrdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. UtifrÄn detta perspektiv fokuserar uppsatsen pÄ betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkÀtundersökning som genomfördes i ett privat vÄrdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkÀtundersökningen och nyttan med densamma utifrÄn den lÄga svarsfrekvensen.

Syfte:Vi Àmnar undersöka hur företag som Àr i lanseringsfasen och vill positionera genom etik och socialt ansvar, bör arbeta för att uppnÄ ett starkt varumÀrke. För att nÀrmare undersöka vilka utmaningar dessa företag stÀlls inför, har vi valt att utgÄ frÄn studiens fallföretag Design Fair, som vill kombinera etiska aspekter med traditionella differentieringsvariabler. Slutsats:Ett varumÀrke som vÀljer att positionera sig genom etik och socialt ansvar bör strÀva efter att göra trovÀrdigheten till en central del i dess varumÀrkesstrategi. Genom att arbeta med företagets resurser, identitet samt marknadsföringsmix pÄ ett sÀtt dÀr positioneringen genom etik integreras sÄ kan trovÀrdighet nÄs och ett starkt varumÀrke skapas..

Syftet med studien var att pÄ lagidrottare (1) undersöka samband mellan motivation och socialt stöd utifrÄn familj, trÀnare och kompisar, (2) undersöka skillnader i upplevt stöd frÄn familj, trÀnare och kompisar samt (3) undersöka skillnader mellan kvinnor och mÀn inom variablerna motivation och socialt stöd. I studien deltog 101 lagidrottare (mÀn n =49, kvinnor n =52) frÄn totalt fem olika idrotter, synkroniserad konstÄkning, fotboll, handboll, innebandy samt ishockey, i Äldrarna 16-40 (M = 22,39; SD =3,66). Data samlades in via kvantitativ ansats, mÀtinstrument som anvÀndes var Multidimensional Scale of Perceived Social Support samt The Behavioural Regulation In exercise Questionnaire-2. Resultatet visade positiva samband mellan motivation och socialt stöd, dÀr framförallt stöd frÄn kompisar var positivt relaterat med inre motivation. En kombination av stöd utifrÄn familj, kompisar och trÀnare uppvisade  ett positivt samband med inre motivation.