Denna studie har undersökt förestÀllningar hos fem frivÄrdsinspektörer om deras klienter med invandrarbakgrund. Syftet har varit att granska dessa förestÀllningar utifrÄn Dominellis antiförtryckande och antirasistiska perspektiv pÄ socialt arbete, samt Schlesingers och Devores etnisksensitiva förhÄllningssÀtt pÄ socialt arbete. Resultatet visar att frivÄrdsinspektörerna har en tendens att tÀnka i termer av ?vi? och ?dem? och att kulturalisera invandrarklienternas situationer, samtidigt som det Äterfinns en medveten sprÄklig matchning mellan klienter, frivÄrdsinspektörer och lekmannaövervakare som inte problematiseras. DÀrtill pÄpekar samtliga frivÄrdsinspektörer den brist pÄ kompetens och i vissa fall ointresse som finns inom myndigheten betrÀffande invandrare.

Nya tekniska redskap finns överallt i samhÀllet idag, och i alla Äldrar. PÄ förskolan anvÀnder sig barn och pedagoger mer av tekniskt hjÀlpmedel i verksamheten. En form av digital teknik som har blivit allt vanligare pÄ sistone Àr pekplattan. Syftet med denna studie Àr att undersöka tanken bakom anvÀndning av pekplattan som redskap och hur den i praktiken anvÀnds i den pedagogiska verksamheten. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med en förskolechef och ett antal pedagoger pÄ samma förskola. För att knyta an pedagogernas tankar och ord till den praktiska anvÀndningen av pekplattan i barngruppen, gjordes tvÄ olika observationer pÄ samma avdelning.

Bakgrund: Att ge information muntligt och skriftligt innebÀr informationsöverföring och detta ses inom sjukvÄrden som en överrapportering dÀr fokus Àr informationsutbytet. Att anvÀnda sig av en struktur vid överrapportering kan leda till att patientsÀkerheten stÀrks. Syfte: Syftet Àr att redogöra för intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattningar om överrapporteringar av intensivvÄrdspatienter mellan varandra. Metod: Studien Àr en pilotstudie och har en utforskande och beskrivande ansats. Intervjuerna genomfördes i fokusgrupper med Ätta intensivvÄrdssjuksköterskor fördelat pÄ tvÄ grupper vid tvÄ olika tillfÀllen.

Syfte: I dagens skolor Ă€r mĂ„let att elever i behov av sĂ€rskilt stöd ska fĂ„ det stöd som krĂ€vs i den elevgrupp hen tillhör i sĂ„ stor utstrĂ€ckning som möjligt. ÅtgĂ€rder för att ge alla barn möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen kan se ut pĂ„ olika sĂ€tt, och samtidigt som syftet Ă€r att inkludera barn kan de Ă„tgĂ€rder som genomförs ocksĂ„ fungera som sĂ€rskiljande. I en social arena som skolklassen pĂ„ en skola Ă€r, handlar det inte bara om vad som sker i klassrummet, det pĂ„gĂ„r hela tiden ett socialt samspel dĂ€r barnen pĂ„verkar och pĂ„verkas av varandra. Det finns formella och informella regler som förhandlas fram och som barnen agerar utifrĂ„n. Denna studies syfte Ă€r att se hur en inkluderande skolmiljö pĂ„verkar samspelet mellan barnen i en klass.

The aim of the study is to investigate how teachers in grades 1­­­­­­­­­­­?3 use reading aloud to develop the pupils? reading comprehension and how they reflect on the method. The study is based on interviews with four teachers, all of them working in these grades. The interviews have been interpreted hermeneutically and the statements compiled in accordance with the aim and research questions. The results indicate that all the teachers are aware that reading aloud can be used as a resource to develop pupils? reading comprehension.

BrÄk och konflikter Àr nÄgot som förekommer dagligen mellan barn i förskolan. Handlingar som hindrar samspelet innebÀr för oss att man gör nÄgot som fÄr negativa konsekvenser för det sociala samspelet och/eller negativa konsekvenser för nÄgon annan. Det kan bland annat handla om samspelssvÄrigheter, krÀnkningar, fysiskt och psykiskt vÄld. VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hur barn handlar mot varandra i sociala samspel. VÄrt fokus har varit handlingar som hindrar och fÄr negativa konsekvenser för samspelet mellan barn, i vilka situationer dessa handlingar förekommer och om det finns nÄgon koppling mellan utförandet av handlingarna och positionen/statusen barnet har i gruppen.

Med ett gemensamt intresse för marknadsföring och företagsetik ansÄg vi att fenomenet Corporate Social Responsibility, CSR, skulle vara intressant att studera. Den svenska benÀmningen för CSR Àr socialt ansvarstagande företag. NÀr vi började orientera oss i Àmnet mÀrkte vi att det var fÄ uppsatser som var skrivna ur ett konsumentperspektiv. Detta perspektiv tyckte vi verkade intressant och vi bestÀmde oss till slut för att vÄr uppsats skulle ha ett konsumentperspektiv som utgÄngspunkt. Efter mÄnga diskussioner kunde vi till slut faststÀlla vÄr forskningsfrÄga som Àr: ?Vilka attityder har svenska konsumenter gentemot CSR?? För att kunna besvara denna frÄga har en kvantitativ undersökning med 102 stycken respondenter genomförts.

BAKGRUND:I vÄr undersökning belyser vi vikten av sprÄkets betydelse för samspelet. Vi har lÀst vadlitteratur och forskning skriver om samspelet mellan barnen och mellan barn och pedagoger.Med sprÄket menar vi i detta fall kroppssprÄk och det verbala sprÄket. Vi har sett hur barnuttrycker empati med hjÀlp av kommunikation samt hur pedagoger agerar nÀr barnenuttrycker sina kÀnslor.SYFTE:Syftet Àr att undersöka hur barnets sociala kompetens och inlevelseförmÄga sker i samspelmed varandra och pedagoger.METOD:Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med observationer som redskap dÀr löpande protokollhar anvÀnts. Vi har observerat relationer i barngrupper mellan barn ? barn och barn - vuxnadÀr Äldern pÄ barnen har varit frÄn ett till sex Är.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka pedagogers syn pÄ den fria leken. Uppsatsen utgÄr frÄn pedagogernas uppfattningar och upplevelser av den fria lekens betydelse för barns utveckling. Detta har undersökts genom intervjuer med tre verksamma pedagoger pÄ en förskola i södra Sverige, vilken har getts det fingerade namnet Solens Förskola. Studiens teoretiska grundval baserar sig pÄ forskningsomrÄden som rör barns utveckling och lÀrande genom leken. Resultatet visar pÄ olika möjligheter för pedagogen att anvÀnda leken och för att stödja och hjÀlpa barnen att utveckla sitt sociala samspel och lÀrande.

Syftet med undersökningen Àr att genomföra en deskriptiv studie av tvÄ nÀtverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhÄller sig till social rÀttvisa ochsocialt arbete. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna Àrorganiserade i nÀtverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De anvÀnder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frÄgor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna stÄr i sitt arbete för jÀmlikhet, solidaritet och deltagande.

För att undersöka interbedömarreliabiliteten i Emotional Interaction Style ? assessment (EIS ? assessment), vid bedömningar av Marschak Interaction Method (MIM), har tre inspelade MIM filmer skattats av sju bedömare. Reliabiliteten berÀknades med intraklasskorrelationskoefficient (ICC). I bakgrunden har en teoretisk genomgÄng gjorts av aktuell forskning gÀllande barns utveckling och samspel mellan barn och förÀldrar. Vidare har bakgrunden till MIM och EIS-assessment redovisats.

Syftet med denna studie Àr att utveckla förstÄelsen för vilken betydelse etik och socialt ansvarstagande har för konsumentens attityder till dagligvaruhandelns livsmedelsvaror i butiksmiljö. Vi vill dÀrför utveckla och testa en modell som beskriver och mÀter graden av etik och socialt ansvarstagande för EMV relativt NMV ur ett konsumentperspektiv. Den metod som gjort sig gÀllande i studien Àr av explorativ och beskrivande karaktÀr. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har anvÀnts. En kvalitativ förstudie med 21 respondenter har legat som underlag för att skapa en konceptuell modell.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ om och i sÄ fall nÀr matematiska situationer uppstÄr i förskolan och hur pedagogerna i sÄdana fall utmanar barnen. VÄr frÄgestÀllning till denna undersökning Àr följande: Under vilka situationer anvÀnder sig barnen av matematiska begrepp? Hur kan matematiken som förekommer kategoriseras? Hur utmanar pedagogerna barnen nÀr matematiska situationer uppstÄr? Den teori som ligger till grund för vÄr studie Àr Vygotskijs sociokulturella teori samt Bishops fundamentala matematiska aktiviteter. VÄr metod har varit att observera barnen bÄde i planerade och fria aktiviteter i förskolans verksamhet. Vi har kommit fram till att matematiken förekommer överallt beroende pÄ vilket perspektiv den granskas med.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid lÄngvariga skador. SÀrskilt fokus ligger pÄ hur trÀnarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlÀtta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhÄllit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhÄllit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att fÄ ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att trÀnare bör agera för att underlÀtta rehabiliteringen?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebÀr att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst tvÄ mÄnader pÄ grund av idrottsskada.

Bakgrund: Studien handlar om samspelssituationer vid skötbordet pÄ förskolan. Vianser att det Àr viktigt för barn och pedagog att samspela vid skötbordet.Vi har tidigare upplevt att pedagoger byter barnens blöjor pÄ löpandeband och inte tar tillfÀllet i akt för samspel och kommunikation med detenskilda barnet. Med vÄr studie vill vi beskriva vikten av samspel medsmÄ barn vid skötbordet.Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur barn och pedagoger interagerari samband med situationer pÄ skötbordet pÄ tvÄ förskolor i vÀstra Sverige.De frÄgor vi stÀllt oss Àr ?samtalar pedagoger med barnet pÄ skötbordet??Och ?vad samtalar pedagoger och barn om pÄ skötbordet?? Samt ?hurinteragerar barn och pedagoger pÄ skötbordet??Metod: UtgÄngspunkten i studien Àr hermeneutisk och vi har anvÀnt oss av enkvalitativ metod. VÄrt redskap i studien Àr observation dÀr vi anvÀnt ossav löpande protokoll och Mp3-spelare för ljudupptagning.