Syftet med föreliggande studie har varit att ur ett lÀrarperspektiv beskriva och analysera hur ensemblespel med medel sÄsom body percussion och stomp i musikundervisningen i grundskolan kan bidra till en samspelsupplevelse hos eleverna. Studien har genomförts genom fyra kvalitativa forskningsintervjuer dÀr informanterna bestod av erfarna, verksamma musiklÀrare i grundskolan.Den teoretiska utgÄngspunkten finns i ett sociokulturellt perspektiv dÀr deltagande i en praxisgemenskap och situerat lÀrande inkluderas. Ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt genomsyrar hela arbetet.Resultatet av studien visar att informanterna var eniga om att puls och rytm Àr grunden för all musik. Body percussion och stomp kan dÀrför vara en bra metod för att frÀmja elevernas kunskap om puls och rytm. Resultatet visar Àven att lyhördhet mellan elever, trygghet i gruppen/klassen samt en tydlig struktur i musikundervisningen Àr de viktigaste faktorerna för att samspel ska Ästadkommas..

En bemanningsanstÀlld har sin dagliga arbetsplats ute hos ett klientföretag, och inte hos sin arbetsgivare. Detta kan göra att kontakten med arbetsgivaren försvagas, vilket kan skapa speciella förutsÀttningar för organisationsriktad commitment och socialt stöd. Syftet med studien Àr att undersöka hur det upplevs att vara anstÀlld i en vikariepool hos ett bemanningsföretag, med fokus pÄ organisationsriktad commitment och socialt stöd. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen Àr hur respondenterna upplever, och vad som pÄverkar respondenternas upplevelser av organisationsriktad commitment, samt hur respondenterna upplever, och vad som pÄverkar respondenternas upplevelser av socialt stöd. För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes intervjuer med sju anstÀllda i en vikariepool hos ett bemanningsföretag.

BAKGRUND: Begreppet lek Àr ett vÀldigt stort omrÄde och vi har dÀrför valt att begrÀnsaoss till lÄtsasleken och barns samspel inom lekarna. Inom lekgrupper finns ofta nÄgon form av makt och utanförskap sÄ dÀrför gÄr vi nÀrmare in pÄ Àmnet i bakgrunden. I detta kapitel redogör vi Àven för den tidigare forskning som gjorts inom Àmnena lÄtsasleken och samspel inom leken. I den teoretiska ramen valdes Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori som tar upp hur social interaktion bidrar till barns lÀrande och utveckling.SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka hur barnen samspelar med varandra i situationer av lÄtsasleken pÄ förskolan.METOD: VÄr forskningsmetod bestÄr av observationer som vi har utfört pÄ tvÄ olikaförskolor. Vi har observerat 26 barn sammanlagt.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers uppfattning om integrerade funktionshindrade barn i förskolan. Ytterligare ett syfte var att undersöka och beskriva hur pedagoger anser att samspelet kan utvecklas mellan det funktionshindrade barnet och barngruppen, respektive pedagoger. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, med fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor och en specialpedagog, stÀllde jag halvstrukturerade frÄgor kring följande omrÄden: inkludering, samspel, en för barnet anpassad nivÄ, barnens behov och utveckling av inkluderingen. Resultatet visar att de funktionshindrade barnen har behov av grupptillhörighet och samspel med barn och vuxna. Hur inkluderingen och samspelet fungerar, Àr olika pÄ förskolorna och pÄverkas av omstÀndigheterna.

Arbetet tar upp Àmnena genus, förÀldraskap och socialt arbete stÀllt mot barnets bÀsta. FrÄgor som belyses Àr om instanser för socialt arbete arbetar med genusfrÄgor i förhÄllande till förÀldraskap och barnets bÀsta och hur detta tas hÀnsyn till i det undersökta sociala arbetets praxis. Genus Àr inget som diskuteras strukturerat i de undersökta verksamheterna, men hos flertalet av dem diskuteras det under andra former. Under arbetets gÄng har det framkommit att synen pÄ papparollen Àr under förÀndring och pappan finns med mer i barnens liv Àn vad tidigare forskning visar. Dock lyfter informanterna upp problemen kring kollektivboenden, att förÀldrar och barn inte alltid finns under samma enhet hos socialtjÀnsten och bristen pÄ pappa ? barn placeringar..

BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

Syftet med vÄr undersökning Àr att beskriva och fÄ en djupare förstÄelse i vilka metoder ensemblelÀrare pÄ estetprogrammet, inriktning musik, anvÀnder för att skapa ett lÀrande som frÀmjar samspelet mellan instrumentalister och sÄngare. För vÄr undersökning har vi valt att intervjua fem verksamma ensemblelÀrare pÄ tre olika estetgymnasium fördelade pÄ tre kommuner, tvÄ i Norrbotten och ett i VÀsterbotten. Vi planerade Àven att observera en vardera av ensemblelÀrarnas lektioner innan intervjun Àgde rum. Observationerna nedtecknades med en observationstabell. Intervjuerna spelades in och skrevs ner ord för ord för att sedan sammanstÀllas.

Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

Sammanfattning Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur ett antal barn samspelar nÀr de stÀlldes inför ett problem. Barnen i studien videoinspelades nÀr de arbetade med ett tangrampussel under fem minuter. VÄrt syfte var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar barnens förmÄga att lösa uppgiften. Vi analyserade dÀrefter grupperna i ett större perspektiv utifrÄn deras samspel och resultat av uppgiften. Vi utgick ifrÄn följande lÀrandeteorier, behavioristiska teorier, förmedlingspedagogik, kognitiva teorier, konstruktivistiskt perspektiv och sociokulturella teorier.

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd med h?g global d?dlighet, som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskor p? akutmottagningen har en central roll i att uppt?cka tidiga tecken p? sepsis. Utmaningen ligger i symtomens ospecifika karakt?r, vilket g?r sjuksk?terskans strategier och kliniska bed?mning avg?rande f?r patientens ?verlevnad. Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka strategier sjuksk?terskan anv?nder sig av vid identifiering av tidiga tecken p? sepsis p? akutmottagningen.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vilka faktorer som kantÀnkas ligga bakom medias sÀtt att skriva om socialt arbete, pÄ vilket sÀtt media skriver om socialt arbete utifrÄn hur tre svenska tidningsgenrer speglade det sociala arbetets profession Ären 2002 och 2012 och vad detta kan tÀnkas ha för pÄverkan pÄ lÀsarna och det sociala arbetets profession. Metoderna som anvÀnds i undersökningen Àr en kvalitativ innehÄllsanalys och en diskursanalys. Materialet begrÀnsas till artiklar publicerade i Sverige Ären 2002 och 2012, frÄn en national-, en regional- och Ätta landsortstidningar. Faktorer som kan tÀnkas ligga bakom tidningars sÀtt att skriva om socialt arbete kan kopplas till att media anvÀnder sig av ett stiliserat berÀttande med bestÀmda roller. Socialt arbete fÄr rollen som den starka myndigheten med makt över de svaga.

The purpose of my study is to contribute with knowledge about three teachers? view on the possibilities and difficulties to support students with intellectual disabilities insocial interaction.to get answers to my research questions in the analysis I have in my qualitative study used the theory of Fleck's model about thinking styles rooted in a socio-cultural perspective. In the study, I have used semi-structured interviews. My study shows that teacher?s way of thinking affect students' opportunities to practice social interaction. An important finding in the study was that the school management?s attitude, is of great importance for educator?s opportunities to support the students with intellectual disability in social interactions.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

Denna studie bygger pÄ filmobservationer av pedagoger och barn kring lunchbordet. Syftet Àr att undersöka i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt pedagogen samspelar och kommunicerar med barnen under mÄltiden i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr:? I vilken utstrÀckning Àr lunchen ett tillfÀlle för samtal?? Hur fördelar en pedagog sin samtalstid mellan barnen under en mÄltid?? Hur ser samspelet och kommunikationen ut mellan pedagog och barn?? I vilken utstrÀckning stödjer och bekrÀftar pedagogens förhÄllningssÀtt barnen?I studien ingÄr tvÄ förskollÀrare och sjutton barn i Äldrarna 4 ? 5 Är. Det analyserade materialet Àr fyra filmer som Àr cirka 30 minuter vardera.

Skolor bör arbeta och verka för inkludering och inför detta arbete menas att ett gott fysiskt och socialt klimat Àr en förutsÀttning. Socialt klimat omfattar relationer och samspel vilka anses inverka pÄ vÀlmÄende, beteende, prestationer och som skydd mot skolmisslyckanden för elever i behov av sÀrskilt stöd. Denna pilotstudie Àr ett första valideringsförsök av sjÀlvskattningsverktyget MÄlsÀttningar och vÀrderingar i skolan, MAVIS, en enkÀt för lÀrare som innehÄller 50 frÄgor föredelade pÄ 10 omrÄden: Kreativitet, Stimulans, LÀrande, Kompetens, SÀkerhet, Kontroll, HjÀlpsamhet, Delaktighet, Ansvar och Inflytande. Verktyget Àr utvecklat frÄn en teoretisk modell av det sociala klimatet som definierar dess egenskaper utifrÄn universella mÀnskliga vÀrderingar och behov. Syftet med studien Àr att undersöka hur detta sjÀlvskattningsverktyg för lÀrare verkar fungera för att fÄ en uppfattning om det sociala klimatet i nÄgra klasser och om det kan antas vara anvÀndbart samt ha en acceptabel tillförlitlighet som instrument.