Sökresultat:
6674 Uppsatser om Socialt samspel och lärande. - Sida 15 av 445
Autism och kommunikation: hur arbetar man med kommunikation
pÄ gymnasiesÀrskolor idag?
Detta arbete behandlar funktionshindret autism, dÀr kommunikation Äterfinns som ett stort problemomrÄde. Inom den sk "Wings Triad", dÀr nedsÀttning i social interaktion, kommunikation och fantasi nÀmns som de största svÄrigheterna, och som komplexa omrÄden dÀr mÄnga personer med autism har stora brister, Àr detta tydligt. Sett ur individperspektiv Àr kommunikation vÀldigt intressant och ett viktigt omrÄde att belysa. Just kommunikation och det sociala samspelet med andra mÀnniskor Àr nÄgot som i dagens samhÀlle fyller en viktig funktion, och finns dÄ svÄrigheter till kommunikativt samspel sÄ innebÀr detta problem. Jag vill med detta arbete visa hur man arbetar med kommunikation som problemomrÄde i sÀrskolan idag, och ge en inblick i vilka olika metoder, visuella arbetssÀtt och hjÀlpmedel som finns att tillgÄ för att stimulera personer med autism till en förbÀttrad tvÄvÀgskommunikation.
Stress : Samband mellan stress och personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd
Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns nÄgot samband mellan stress och personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. I studien deltog 135 deltagare, 58 mÀn, 71 kvinnor, och 6 deltagare besvarade inte vilket kön de tillhör. Samtliga deltagare fyllde i frÄgeformulÀr om variablerna upplevd stress, personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. Resultatet visade att det finns ett positivt samband mellan stress och neuroticism. Det fanns negativa samband mellan stress och extroversion, stress och vÀnlighet, samt stress och samvetsgrannhet.
Socialt kapital : en skörd frÄn den urbana odlingen
Hur kan urban odling skapa nya sociala nÀtverk mellan mÀnniskor och fÄ dem att mötas i staden?
Litteraturstudien har till syfte att undersöka vilka studier som gjorts kring urban odling och socialt
kapital, med fokus pÄ överbryggande socialt kapital. Begrepp som community garden, community,
kolonilott samt socialt kapital förklaras inledningsvis för att skapa ett ramverk till litteraturstudien.
Socialt kapital kan förklaras som nÀtverk och sociala kopplingar mellan mÀnniskor, och överbryggande
socialt kapital Àr dÄ sÄdana nÀtverk mellan mÀnniskor frÄn olika grupper i samhÀllet. En historisk Äterblick ges kring hur socialt kapital, med fokus pÄ överbryggande socialt kapital, har skapats bÄde i Sverige genom kolonirörelsen och i USA genom olika stadsodlingsprogram frÄn slutet av 1800-talet och fram till idag. DÀrefter refereras ett antal studier som undersökt kopplingar mellan socialt kapital och
kollektiv odling, samt ett antal studier som beskriver kollektiv och urban odling kopplat till nÀtverk och
möten, utan att anvÀnda begreppet socialt kapital.
Massmedias kvinnliga skönhetsideal och tonÄriga flickors sjÀlvkÀnsla och kroppsmissnöje
Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av kÀnsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hÀlsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkÀtundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM Àn japanska studenter med högt socialt stöd.
Att rÀtta prov/arbeten med fÀrger och kommentarer, - En elevutvÀrdering av en rÀttningsmetod med formativ bedömning
Sammanfattning
Detta arbete a?r en elevutva?rdering av en ra?ttningsmetod da?r man anva?nder den formativa bedo?mningen ista?llet fo?r betyg och poa?ng. Genom att ra?tta med fa?rger och kommentarer samt ge eleverna tid att ra?tta de fel de bega?tt, ger man eleverna mo?jligheterna att vara delaktiga i sitt eget la?rande. Med den nya la?roplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedo?mande fo?r la?rande) som startades i Lunds kommun fo?r tva? a?r sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedo?mningen pa? ett tydligare sa?tt.
En dans pÄ rosor : Hur pÄverkar dans mÀnniskan socialt och mentalt?
Studien syftar till att undersöka hur dansen pÄverkar mÀnniskan socialt samt mentalt. De frÄgestÀllningar vi haft Àr, vad innebÀr dans? Hur anser danspedagoger samt dansterapeuter att dans pÄverkar mÀnniskan mentalt och socialt? Hur anvÀnds dansterapi för att stÀrka mÀnniskan?Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna tolkas med hjÀlp av hermeneutiken. Respondenterna Àr fem danspedagoger samt tvÄ dansterapeuter.VÄrt resultat visar att dans mestadels pÄverkar mÀnniskan pÄ ett positivt sÀtt.
Betydelsen av self-efficacy och socialt stöd för studieprestation
Self-efficacy och socialt stöd Àr tvÄ fenomen som visats ha ett flertal goda effekter pÄ individers beteende framförallt inom utbildning. Devonport och Lanes (2006) studie kunde bekrÀfta relationen mellan self-efficacy och prestation. Den föreliggande studiens syfte var att studera betydelsen av self-efficacy och socialt stöd för studieprestation hos en grupp studenter. TvÄ mÀtningstillfÀllen utfördes, med 65 deltagare vid första och 49 vid andra tillfÀllet. Resultaten visade att socialt stöd hade signifikant positivt samband med self-efficacy.
HĂ€sten : ett alternativ inom psykosocialt behandlingsarbete
Syftet med studien var att söka ökad kunskap och förstÄelse för vad som sker i samspel mellan hÀst och mÀnniska. Syftet var ocksÄ att belysa hur detta samspel kan ha en inverkan pÄ psykosocial ohÀlsa genom att intervjua flickor med egen erfarenhet av fenomenet. För att uppfylla syftet stÀlldes följande frÄgor: Vad innebÀr samspel med en hÀst? Hur erfar flickorna samspelet mellan sig och hÀsten? Vilken betydelse upplever flickorna att samspelet haft/har för deras psykosociala ohÀlsa? Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer med flickor utifrÄn en temainriktad intervjuguide. Resultatet analyserades med hjÀlp av tre olika teorier inom psykodynamiskt perspektiv - objektrelationsteorin, anknytningsteorin och sjÀlvpsykologin ? samt med hjÀlp av systemteoretiskt perspektiv.
Hur lek kan fra?mjas fo?r barn med autistiska symptom : En studie gjord pÄ ett korttidsboende
Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.
"Gift orm... undrar hur det bröllopet sÄg ut!" : Ett undervisningsexperiment om hur felaktig sa?rskrivning kan fo?rebyggas
Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.
Full fart bland toddlarna : En studie om de yngsta barnens samspel och dess förutsÀttningar pÄ förskolan
Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram de yngsta barnen i förskolan. Vi har velat undersöka samspelet mellan barnen och förutsÀttningarna att göra det i förskolan. Tyngdpunkten har legat pÄ att försöka ta reda pÄ hur detta samspel kan se ut, vad som kan gynna respektive missgynna det samt pedagogernas syn pÄ och förhÄllningssÀtt till detta. Studien bygger pÄ forskning som haft betydelse för den förÀndrade synen pÄ smÄ barns samspel. Denna syn har Àndrats frÄn att ha betraktat smÄ barn som egocentriska till att idag se pÄ dem som kompetenta till samspel.
Kommunikativa samspel : En studie med observationer pÄ den mÄngkulturella förskolan
Denna studie Àr en kvalitativ forskningsstudie med en etnografisk ansatts. Studien belyser hur barn i den mÄngkulturella förskolan integrerar med varandra genom bÄde icke verbal kommunikation och verbal kommunikation. Genom observationer pÄ tvÄ mÄngkulturella förskolor kan vi se problematiken att samspel och interaktion mellan barnen blir ett hinder dÄ missförstÄnd och frustration synliggörs pÄ grund av att sprÄket mellan barnen inte samspelar. Genom alla sociala möten barnen befinner sig i kan ett verbalt sprÄk underlÀtta i de situationer dÀr det icke verbala sprÄkets förutsÀttningar inte rÀcker till..
"Det handlar om deras delaktighet" : En intervjustudie om hur barns delaktighet och inflytande framtrÀder i nÄgra pedagogers tal om dokumentation. Lovisa Lundgren
Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.
Pedagogers samspel med barn i förskolan : Hur anvÀnds VÀgledande samspel, ICDP, i förskolan
The purpose of this study is to find out how teachers in preschool interact with children.By unstructured observations of teachers in preschool I intend to find out how they interact with children. Is it possible to see that the operation is built on guided interaction speciality?Positive interaction between adults and children is of importance to a good childhood and a child?s learning. I have asked myself how teachers interact with children in preschool. There are different ways of interaction.
Arbetsrelaterad stress och socialt stöd i privatlivet bland sjuksköterskor : en enkÀtundersökning
Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Ăven eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.