BAKGRUND:Denna studie har fokuserat på samtalets betydelse för barns lärande. I bakgrunden beskrivsvad som är viktigt i ett samtal, de grundläggande faktorer för att ett samtal ska fungera.Vidare beskrivs vad samtal kan ge och hur samtal kan användas av lärare tillsammans medbarn. Identitetsbildning och jaguppfattning beskrivs såväl som den språkliga utvecklingen ochdet mer kunskapsinriktade lärandet. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit Vygotskijstankar om samspel och den proximala utvecklingszonen då samtalet är ett sorts samspelmellan människor där det kan ske ett lärande.SYFTE:Studiens syfte är att undersöka om lärare uppfattar att samtalet kan vara ett verktyg i barnslärande.METOD:Studien har inspirerats av fenomenografi som handlar om människors tankar om sin omvärld.För att samla in data har kvalitativa intervjuer använts.RESULTAT:Studiens resultat visar att samtalet mellan lärare och barn alltid är något bra och ofta är detnågot lärande. Det som studien har visat som de största områdena där samtalet ger ett lärandeär, barns språk, jaguppfattning och kunskapande.

Undersökningen syftar till att söka svar på hur elevers interaktion kan se ut när de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall där eleverna fått videoinspelningen av sig själva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppsspråk, turtagning och muntlig kommunikation.

SyfteFöreliggande studie kan ses som ett bidrag till förståelsen av elevhälsoteamsmötet som en social praktik, där olika professioner regelbundet möts för att samarbeta kring elever i behov av särskilt stöd. Det övergripande syftet var att, ur ett sociokulturellt perspektiv, undersöka och förstå hur ett elevhälsoteam använder kommunikation och samspel som redskap i sitt uppdrag och arbete med elever i behov av särskilt stöd. Syftet preciserades med följande frågeställningar:1. Hur uttrycks tankar om elevhälsans uppdrag?2. Vad kan vi uppfatta när det gäller verbal aspekt av samspel i elevhälsoteamet? 3. Vad kan vi uppfatta när det gäller handlingsaspekt av samspel i elevhälsoteamet?4. Vad kan vi uppfatta när det gäller relationell aspekt av samspel i elevhälsoteamet?TeoriStudien utgick från ett sociokulturellt perspektiv, där begrepp som kommunikation och samspel är centrala. I ett sociokulturellt perspektiv betraktas verkligheten/världen som bestående av sociala praktiker eller diskurser.

Förskolans uppdrag är bland annat att skapa goda lärande miljöer och lärandetillfällen som är anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollärare i förskolan använder för att inkludera de barn som anses vara inåtvända. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka strategier använder förskollärare i förskolan för att inkludera inåtvända barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollärare, vad gäller stödbehovet hos inåtvända barn? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollärare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhållningssätt, bemötande, engagemang, tillrättalagd lärandemiljö och ett individualiserat arbetssätt är strategier som kan bidra till att de inåtvända barnen inkluderas i lärande och socialt samspel..

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare använder sig av surfplattor och lärapplikationen Puppet Pals i förskolan. För att få svar på detta genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med förskollärare i södra Sverige. Två filmer som respondenternas respektive barngrupper skapat i Puppet Pals har valts ut och analyserats. Det har även undersökts hur pedagogerna kopplar sitt arbete med Puppet Pals till förskolans läroplan, med andra ord; om de arbetar med paddagogik.Den teoretiska utgångspunkten har under hela studien varit det sociokulturella perspektivet, med nyckelord som samspel, interaktion och artefakt.Undersökning visar att lärarna med hjälp av surfplattan och applikationen Puppet Pals lyckas få med de fem bitar ur läroplanen som vi tolkar att förskolans läroplan bygger på; värdegrund, matematik, naturvetenskap, språkutveckling och dokumentation. Det som framkom studien var att förskollärarna som verkligen har ett brinnande intresse för surfplattan och lyckats tänka utanför ramarna i sitt användande av Puppet Pals har hittat ett mycket användbart och uppskattat pedagogiskt redskap för såväl värdegrund, matematik, naturvetenskap, språkutveckling och dokumentation..

Syftet med studien är att belysa hur barn i förskolan använder sig utav sina redan vunna literacyfärdigheter. Studien har genomförts med kvalitativ metod där en etnografisk fältstudie legat till grund för de resultat som presenteras. Vi har använt en metodkombination av systematisk observation och dokumentation genom filminspelning.  Vi har följt tio stycken barn och underlaget har samlats in från två förskolor i Linköpings kommun. Resultatet har bearbetats utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att de unika literacypraktiker barnen är engagerade i är beroende av ett antal olika faktorer.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid långvariga skador. Särskilt fokus ligger på hur tränarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlätta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhållit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhållit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att få ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att tränare bör agera för att underlätta rehabiliteringen?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebär att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst två månader på grund av idrottsskada.

I vår uppsats valde vi att undersöka hur kommunikation och social interaktion förändras vid användande av intranet. Vi ville även se vilka fördelar/nackdelar användandet kunde medföra för individen i relation till dennes arbetssituation. Detta då vår erfarenhet av intranetlitteratur var att den utlovar guld och gröna skogar till sina användare. Vi frågade oss, upplever även individerna intranet så bra. För att kunna studera dessa fenomen utfördes en fallstudie på United States Information Service, (USIS), vid Amerikanska ambassaden i Stockholm.

Syftet med studien var att beskriva hur personalen på ett demensboende kommunicerar och interagerar med demenssjuka personer. Studien utgick från ett personalperspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen och interaktionen mellan dem och personer med demens. Studien omfattade sex personer, fyra undersköterskor samt två vårdbiträden. Metoden som användes var intervjuer som berörde frågeområdena interaktion, kommunikation samt personalens kunskap i detta arbete. I intervjusvaren framkom att omsorgen för demenssjuka personer präglas av brukarnas behov av lugn och ro.

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda på vad i utvecklingssamtalet som kan leda till ett dialogiskt samspel mellan lärare och föräldrar i förskolan. Vi kom fram till att observation var den bästa metoden för att kunna få svar på frågan. Tio utvecklingssamtal genomförda vid fyra olika förskolor observerades. Syftet var inte att göra några generella bedömningar av eller jämföra resultat. I stället har en diskussion förts kring resultaten som jämförts med tidigare forskning inom området.

Det är en ständigt pågående debatt i media gällande genus och datorspel, den handlar bland annat om problematiken att spelets spelbara karaktärer inte är genusneutrala nog. Vårt syfte är att studera hur genus konstrueras i World of Warcraft med de spelbara karaktärerna som medierande redskap samt hur spelet uttrycker genustypifiering genom icke-spelbara karaktärer. Syftet är även att studera på vilka sätt identitetskapande hos spelaren sker genom det sociala samspelet.  Vi har observerat hur icke spelbara karaktärer och spelbara karaktärer uttrycker genus genom deras utseende och utrustning. Vi har även observerat vilka förutsättningar som ges för att kunna konstruera genus på sin karaktär. Observationerna innefattade även hur det sociala samspelet konstruerar genus genom användande av redskap som samlades in med utgångspunkt i två olika observationsscheman.  Observationsschemat för utseende kopplat till genus innehåller olika rubriker som gör det möjligt för oss att studera enskilda bitar var för sig, till exempel frisyrer eller vilket vapen karaktären har på sig.

Föräldraskapet innebär en stor livsförändring och medför både positiva och negativa upplevelser. Det är viktigt att föräldrar och barn får ett fungerande samspel för att ha möjlighet att utveckla en god anknytning. Bristande samspel har konsekvenser för barnets utveckling men även för hela familjen. Nyblivna föräldrar befinner sig i en sårbar period i livet och var tionde kvinna drabbas av en depression efter förlossningen. Familjen behöver stöd från omgivningen och BVC-sjuksköterskan har en viktig del i detta stöd.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka lärandet uttryckt i vardagliga samspelshandlingar mellan pedagog och barn i en förskola. Mer specifikt har vi intresserat oss för vilka förutsättningar pedagogerna skapar för barnens lärande och vilka mönster som framträder i dessa samspelshandlingar. De frågeställningar som ställs är: Vilka förutsättningar för lärandet skapas i samspel mellan pedagog och barn? Vilka samspelsmönster framkommer mellan pedagog och barn? Vilka intentioner synliggörs i pedagogers handlingar i samspel med barn? Studiens teoretiska referensram utgår från sociokulturell teori med särskild förankring kring barns lärande. Studien genomfördes på en förskola med barn i åldrarna 3-5 år samt med tre medverkande pedagoger.

Uppsatsen handlar om hur förkolebarn hanterar samspelet i den fria leken. Uppsatsens syfte är att genom observationer undersöka hur 4-åringar hanterar samspelet i den fria leken på förskolan, samt genom intervjuer ta reda på hur barnen ser på detta. Undersökningen genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer, samt ostrukturerade och osystematiska observationer. Dessa utfördes på två olika förskolor, en i norra Sverige och en i södra. Vår studie genomsyras av de tre sociala lekreglerna, samförstånd, ömsesidighet och turtagande.

The purpose of this study was to create an environment that stimulates children?s communication via language in a preschool called ?The Flower?. The environment should encourage and challenge the children to interact and communicate more with each other. That in turn will further the children?s language acquisition.