Syftet med denna uppsats är att undersöka om socialt kapital påverkar inträdet i det första jobbet efter sociologiutbildning. Vad anser studenterna vara anledningen till deras utbildningsval? Hur har ansökningsprocessen för att hitta ett första arbete efter avslutad utbildning varit? På vilket sätt har sociologistudenterna fått kunskap om lediga anställningar, genom till exempel personer i deras sociala nätverk: vänner, familj och bekanta. Vi ville även ta reda på om det finns skillnader mellan personer som är barn till infödda och personer med invandrarbakgrund, i fråga om deras tillgång till socialt kapital. Och om socioekonomiskbakgrund har betydelse vad gäller valet av utbildning och yrke.Det empiriska materialet i denna studie grundar sig på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med fyra personer som är barn till infödda och fyra med invandrarbakgrund.Studiens teoretiska ramverk bygger främst på teorier om socialt kapital, såsom det förs fram av Pierre Bourdieu och Nan Lin.

Our purpose with this study was to look at the connection between social capital and integration. Particularly if meetings between people from different cultures can increase social capital and in that way affect integration. We start by identifying the social integration perspective we are going to use through out the study and then we introduce social capital theory as a way of narrowing down the field even more. The study was done through six semi structured interviews. We interviewed three women that was established in the Swedish society and three women that had immigration background.

Stress hör till vårdpersonalens vardag och talangen att hantera stress är en lämplig egenskap för ett bra vårdarbete. Undersökningens syfte var att beskriva hur utländska läkare upplever stress på arbetsplasten i sammanhang med språkbarriärer, kommunikationssvårigheter och kulturskillnader samt hur dessa svårigheter påverkade deras arbetsförande och privatlivet. Via sju intervjuer granskades läkares tankar, kunskaper och upplevelser och resultatet visade att dålig kommunikation och okunskap från patienter och kollegor hade en negativ påverkan på stressnivån i arbetet. Medan otillräckliga språkkunskaper i svenska uppfattades som ett stort hinder av informanterna. Resultatet visade även att socialt stöd och hjälp från kollegor och ansvariga chefer saknades vilket påverkade informanternas privatliv i form av försämrat självförtroende och minskad energi under ledig tid.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa hos gymnasielever i årskurs tre. Frågeställningarna var huruvida det fanns några samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa, vilken form av socialt stöd och nätverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns några skillnader mellan könen i förhållandet till socialt stöd och nätverk.MetodUndersökningen är en explorativ och kvantitativ enkätstudie där totalt 326 individer från olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern på deltagarna varierade mellan 17 och 21 år och medelålder var 18 (±0,7) år. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara på frågan eller uppfattade sig inte som något av alternativen. Deltagarna besvarade frågor med fasta svarsalternativ kring kvalitén på sitt sociala stöd och storleken på sitt sociala nätverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hälsa.

Trots forskning kring hur ett cancerbesked bör lämnas förekommer det idag oetiska tillvägagångssätt. Det existerar få studier om cancerpatienters upplevelser av cancerbeskedet, vilket behöver undersökas då cancerbeskedet kan innebära att cancerpatientens mentala hälsa och framtidssyn drastiskt försämras. Studiens syfte var att undersöka cancerpatienters upplevelser av cancerbeskedet i samband med att beskedet gavs. Deltagarna handplockades och bestod av tio kvinnor respektive sju män som var geografiskt utspridda i Sverige med diverse cancerdiagnoser. Deltagarna skulle mottagit sitt cancerbesked 10 månader till 15 år före deltagandet.

Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer använder e-post, eftersom den är snabb och enkel att använda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet är att undersöka om e-post är förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes även om anställda känner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger på en enkät med 50 deltagare från tre olika organisationer.

Bakgrund: I hemsjukva?rden ges den patientna?ra omsorgen vanligen av en anho?rigva?rdare och utan dem skulle befolkningens omsorgsbehov inte kunna tillgodoses. Anho?rigva?rdare upplever sig beho?va kontinuerligt sto?d fra?n sjukva?rden. Det sociala sto?det a?r en viktig del av vad som uppra?ttha?ller individen men det a?r omtvistat huruvida socialt sto?d ska komma fra?n ha?lso- och sjukva?rdspersonal.

?Synen på barnet och barndomen borde vidgas till ett helhetsperspektiv, ett perspektiv som också innefattar en människosyn. [?]: barn är också människor. Satsen ansluter till en humanistisk tradition där vördnaden för människans väsen förenas med ivriga studier av hennes egenskaper.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

Studier har visat att äldre personer i behov av vård ökar vilket kan leda till att vårdpersonalen upplever högre krav. Detta kan i sin tur resultera i arbetsrelaterad stress och ohälsa hos personalen. Utifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell om krav, kontroll och socialt stöd kan man undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs på en arbetsplats. Enkäter delades ut i samarbete med enhetschefer på de båda äldreboendena. 40 undersökningsdeltagare ingick i studien.

Syften med studien var att:Undersöka hur barnen, som kom från olika religiös och etnisk bakgrund, förhöll sig till existentiella frågor och hur förhållandena mellan barn och vuxna med olika religiös bakgrund fungerade i skolan.Genomföra ett serietecknarprojekt för att ge barnen möjligheter att uttrycka och arbeta med existentiella frågor och till följd av detta hoppades vi att barnen skulle uppleva en ökad känsla av sammanhang och mening. Vi hoppades också att det kunde skapa större förståelse mellan olika religiösa och etniska grupper.Frågorna vi ställde oss var följande:Vilka är de olika uttrycken för religion bland barn i en skola i centrala Accra, Ghana och hur kan de förstås styrka känslan av samband och mening i barnens liv?Hur är den nuvarande situationen när det gäller tolerans och förståelse mellan barn med olika religiös och etnisk bakgrund?Kan ett serieprojekt påverka barnens möjligheter att skapa en känsla av sammanhang och mening i tillvaron och bidra till att öka förståelsen mellan barnen?.

En kvantitativ enkätundersökning genomfördes vid 4 äldreboenden i Mölndals stad. Samtliga 221 anställd omsorgspersonal, d.v.s. vårdbiträden och undersköterskor fick möjlighet att delta i studien. Syftet med studien var att visa på eventuella kopplingar mellan de oberoende variablerna krav, kontroll, socialt stöd, kortsiktiga stresseffekter, i studien benämnda, upplevd stress, återhämtningsproblem samt sömnproblem och dess påverkan på 4 olika dimensioner av utbrändhet enligt SMBQ. Resultatet visade att det främst var återhämtningsproblem vilka hade en påverkan på utbrändhet (i 3 av 4 dimensioner).

Social support is an important part of handling the troubles of life. The purpose of this literature review is to investigate what forms the social support for adult women with breast cancer with the aim to be used in the nursing care. By system-atical reading of scientific articles nine qualitative articles were found which the result is based on. The theoretical framework was Antonovsky´s health focused theory with the central issue KASAM, the feeling of life connection. The study resulted in three themes emotional support, practical support and informational support, which describe the balanced content of social support.

Syftet med studien a?r att underso?ka psykosocial oha?lsa med utmattning i fokus utifra?n arbetsrelaterade faktorer, konflikt mellan arbete och familj och ko?n hos la?kare pa? ett universitetssjukhus i Sverige. Studien grundar sig pa? tva?rsnittsdata fra?n projektet Health and Organisation among University hospital Physicians in Europe (HOUPE), da?r arbetsrelaterad oha?lsa bland la?kare pa? ett universitetssjukhus studerats. Underso?kningen genomfo?rdes genom enka?t da?r 2589 la?kare deltog.

BakgrundTeoretisk utgångspunkt och bakgrund beskriver betydelsen av barnets self-efficacy, alltså barnets tro på sin egen förmåga och vilken betydelse den har för barnet i olika sammanhang. Bakgrunden tar även upp pedagogens viktiga roll för hur barnet ser på sig själv och sin för-måga.SyfteSyftet med vår undersökning är att ta reda på förskollärares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy och vad förskollärare tror påverkar barnets self-efficacy, i relation till tidigare forskning.MetodVi har använt oss av kvalitativ intervju som innebär att man vill ta reda på någons uppfatt-ning om ett visst ämne som respondenten har personlig kunskap om. Vi har intervjuar sex verksamma förskollärare om deras uppfattning om betydelsen av barnets self-efficacy i olika sammanhang.ResultatResultatet beskriver vad som framkom i våra intervjuer. Respondenterna beskriver bland annat pedagogens förhållningssätt som något som påverkar, samt andra betydelsefulla fakto-rer som påverkar barnets self-efficacy. I resultatet framkommer det att verksamma förskollä-rare är medvetna om att de påverkar barnets self-efficacy i olika sammanhang.