Sökresultat:
4538 Uppsatser om Socialt progressiva rörelser - Sida 9 av 303
Positionering genom etik och socialt ansvarstagande ur ett konsumentperspektiv - En studie av dagligvaruhandelns nationella och egna varumÀrken
Syftet med denna studie Àr att utveckla förstÄelsen för vilken betydelse etik och socialt ansvarstagande har för konsumentens attityder till dagligvaruhandelns livsmedelsvaror i butiksmiljö. Vi vill dÀrför utveckla och testa en modell som beskriver och mÀter graden av etik och socialt ansvarstagande för EMV relativt NMV ur ett konsumentperspektiv. Den metod som gjort sig gÀllande i studien Àr av explorativ och beskrivande karaktÀr. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har anvÀnts. En kvalitativ förstudie med 21 respondenter har legat som underlag för att skapa en konceptuell modell.
MÀtverktyg och anvÀndartester inom webbdesign : Hur mÀtningar av ögonrörelser och webbaserade vÀrmekartor kan anvÀndas i anvÀndartester
This study has researched how user click heatmaps and eye tracking can be utilized in usability testing. We have used the tools SessionCam and Tobii. We designed a website for a small clothing store and conducted usability tests, in order to evaluate the users clicks and eye movements in relation to design choices on the website. The aim of this study was to research how these tools can be integrated in usability testing and how results from the tests can be used to improve usability. We were able to use the recordings of clicks and eye movements and make design changes based on the findings.
Att vÄga bry sig om skadade idrottare : En kvalitativ studie om skadade idrottares upplevelser kring socialt stöd samt trÀnares agerande under rehabilitering
SyfteSyftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid lÄngvariga skador. SÀrskilt fokus ligger pÄ hur trÀnarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlÀtta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhÄllit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhÄllit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att fÄ ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att trÀnare bör agera för att underlÀtta rehabiliteringen?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebÀr att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst tvÄ mÄnader pÄ grund av idrottsskada.
Stökigt pÄ musiken?
Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka om musikla?rare och klassla?rare i a?r 1 ? 3 reagerar pa? och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som anva?nts a?r observation och urvalet av deltagare a?r la?rare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en bo?rjan att skillnaden i vad musikla?rare och klassla?rare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler a?n skillnaderna.
UtvÀrdering av implementeringen av projektTidig UpptÀckt och Behandling pÄ Uppsala Akademiskasjukhus ur lÀkargruppens synvinkel
SyfteSyftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid lÄngvariga skador. SÀrskilt fokus ligger pÄ hur trÀnarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlÀtta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhÄllit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhÄllit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att fÄ ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att trÀnare bör agera för att underlÀtta rehabiliteringen?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebÀr att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst tvÄ mÄnader pÄ grund av idrottsskada.
Stressupplevelse hos studenter : Relationen mellan stressupplevelse, kontrolluppfattning, socialt stöd och fysisk aktivitet
Studenter i Sverige har visats vara en utsatt grupp för stress i samhÀllet. Tidigare forskning har pÄvisat att en lÀgre stressupplevelse kan prediceras av individens kontrolluppfattning (locus of control), tillgÄng till socialt stöd och fysiska aktivitetsvanor. Studiens frÄgestÀllning gÀllde om kontroll-uppfattning, socialt stöd eller fysiska aktivitetsvanor var den starkaste prediktorn för en lÀgre stressupplevelse hos högskolestudenter. En enkÀt-undersökning mÀtte 119 högskolestudenters stressupplevelse, kontroll-uppfattning, sociala stöd och fysiska aktivitetsvanor. Enkla- samt multipla regressionsanalyser visade att kontrolluppfattning var den starkaste prediktorn för en lÀgre stressupplevelse hos studenter.
HIV/AIDS och ekonomisk tillvÀxt : En teoretisk diskussion utifrÄn neoklassisk tillvÀxtteori med fokus pÄ relationen mellan HIV/AIDS, kapital och ekonomisk tillvÀxttakt i södra och östra Afrika
I denna uppsats utreds effekterna av HIV/AIDS pÄ tillvÀxt i södra och östra Afrika. Detta sker via en teoretisk undersökning av effekterna pÄ fysiskt, humant och socialt kapital som Àr tre viktiga bakomliggande faktorer som pÄverkar ekonomisk tillvÀxt. Resultatet av studien Àr att HIV/AIDS troligen har negativ verkan pÄ alla dessa tre typer av kapital, men att det Àr effekterna pÄ humant och socialt kapital som fÄr lÄngsiktiga ekonomiska följder i form av lÀgre ekonomisk tillvÀxttakt i lÀnderna i frÄga..
Upplevelse av negativ stress hos fyra niondeklassare : En kvalitativ intervjustudie om pÄverkan av fysisk aktivitet och socialt stöd
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd pÄverkar fyra elevers upplevelse av mental hÀlsa med fokus pÄ negativ stress.-         Hur pÄverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i Ärskurs 9?-         Hur pÄverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i Ärskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgÄngspunkt i hermeneutiken. För att besvara frÄgestÀllningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts pÄ fyra elever i Ärskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjÀlp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.
Den sÀllskapliga mÀnniskan i det organisatoriska samtalet - social responsivitet i organiseringsprocesser
MÀnniskan Àr en sÀllskaplig varelse. Att samtala Àr för henne en lika sjÀlvklar handling som den vid nÀrmare granskning Àr komplex. Syftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt imÀnniskans sÀllskaplighet analysera ett organisatoriskt samtal.Den övergripande frÄgestÀllningen lyder: Hur kan organisatoriska samtal förstÄs medavseende pÄ den socialt responsiva individen? De teoretiska perspektiven utgörs avsocialpsykologiska teorier vilka tar hÀnsyn till individens sociala behov. Johan Asplunds teori om den socialt responsiva individen Àr central.
Effekten av Socialt Kapital pÄ HÀlsa
Individens hÀlsa har stor betydelse för hennes vÀlmÄende och livskvalitet. HÀlsa definieras utifrÄn fysiska, psykiska och sociala faktorer. Idag vet vi att individens hÀlsa pÄverkas av ett flertal faktorer som ligger utanför hÀlso- och sjukvÄrdens nuvarande ramar. En av de faktorer som anses pÄverka individens hÀlsa sammanfattas inom begreppet socialt kapital. Socialt kapital Àr ett resultat av att individer, grupper och organisationer investerat i resurser vilka bidragit till att utveckla goda sociala relationer.
"En dörr in i samhÀllet och ett fönster ut mot vÀrlden" ? Föreningen som etnisk grÀnsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör
Det hÀr Àr en kvalitativ studie med syftet att studera föreningen som en etnisk grÀnsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör. Metodologiskt strukturerades studien kring sju halvstrukturerade intervjuer med en föreningsordförande och föreningsaktiva medlemmar frÄn en internationell vÀnskapsförening i en glesbygdskommun i Mellansverige. Empirin har analyserats utifrÄn en teoretisk utgÄngspunkt i socialt kapital. Resultatet visar att det bÄde finns möjligheter för och hinder mot föreningen som etnisk grÀnsöverskridande mötesplats. Föreningen fungerar som etniskt överbryggande i betydelsen av att internt inom föreningen överbrygga etniska och sprÄkliga skiljelinjer, men hinder mot att uppnÄ externa överbryggande vÀrden begrÀnsas av svÄrigheter att nÄ ut till nÀrsamhÀllet och till personer med svensk bakgrund i verksamheten.
Socialt ansvar - Apollo och Ving
Allt fler företag arbetar med socialt ansvar, Corporate Social Responsibility, vilket innefattar ett ekonomiskt, miljömÀssigt och socialt ansvarstagande. Intresset för detta och insikten om dess betydelse har ökat. Vi har upptÀckt att researrangörer lÀgger stor vikt vid detta arbete. DÄ turismen Àr en resursintensiv bransch fann vi det viktigt att granska dessa i förhÄllande till detta arbete. Vi valde ut tvÄ av de största researrangörerna i Sverige för granskning eftersom de med tanke pÄ sin omfattning bÀr ett stort ansvar.
YALLA TRAPPAN - En kvalitativ studie om integration, segregation och socialt företagande
Sverige ses idag som ett av de sÀmsta lÀnderna pÄ integration i Europa, klyftorna mellan rika och fattiga vidgas och segregationen bara ökar mellan etniska svenskar och personer med utlÀndsk hÀrkomst. För att vÀnda denna negativa utveckling av det svenska samhÀllet har ett flertal olika sociala projekt startats men endast ett fÄtal av dessa har senare blivit permanenta. Ett av dessa projekt fick en fantastisk respons och Àr idag en fast verksamhet vid namn Yalla Trappan. Yalla Trappan var frÄn början ett arbetsintegrerande socialt projekt, men numera bedrivs verksamheten som ett framgÄngsrikt socialt företag i RosengÄrd, Malmö. Genom teoretisering av begreppet integration som vi sedan stÀllt i relation till segregation, arbete och socialt företagande har vi försökt utreda vad integration kan innebÀra.
Hur skapas demokrati? : En studie om FN:s arbete för att bygga demokrati och stabilitet i Kosovo
ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.
Förskolan som socialt stimulerande miljö för ett-, tvÄ- och treÄringar
Arbetet syftar till att belysa hur man som pedagog kan skapa socialt stimulerande miljöer för ett-, tvÄ- och treÄringar i förskolan. Genom att studera smÄ barn och den fysiska miljö de befinner sig i pÄ förskolan har vi undersökt vad som pÄverkar om samspel uppstÄr eller uteblir. Den frÀmsta frÄgestÀllningen har varit ?pÄ vilket sÀtt Àr förskolan en socialt stimulerande miljö för barn i Äldern ett till tre?. Tre förskole-avdelningar har deltagit i undersökningen.