Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ hur lÀrare kan ta hjÀlp av musik i skolans socialiseringsarbete. Arbetet Àr byggt pÄ kvalitativa intervjuer med tre lÀrare som arbetar i förskoleklass (sexÄringar) respektive Ärskurs ett i grundskolan. Samtliga lÀrare anvÀnder musik i skolan, men vet inte alltid varför. NÄgot de var sÀkra pÄ var hur stor roll sÄng och musik kan spela i till exempel sprÄkinlÀrningsprocessen. Jag ville ta reda pÄ med vad och hur lÀrarna arbetar med musik, varför de anvÀnder sig av musik och vari begrÀnsningarna ligger för att anvÀnda musik i skolan.

AbstractTitel: Ur elden in i askan. En kvalitativ studie om det sociala nÀtverkets betydelse för ensamkommande barnKeywords: unaccompanied refugee children, social network, risk and resilience, social work.Authors: Karin BodÄ och Leila Silva The main purpose of this study is to illuminate and describe the importance of having a social network for unaccompanied refugee children in Sweden. Using qualitative interviews this study looks at their possibilities to create a social network in Sweden and how their network helps them to solve problems. Knowledge of this subject is important for social workers, in order to be able to encourage and help unaccompanied refugee children to build a social network. The base for our analysis is attachment theory, coping theory, social network theory, KASAM theory, risk and resilience theory, system theory are used to give deeper insight into experiences of four unaccompanied refugee boys.

UtifrÄn en fallbeskrivning i socialtjÀnsten dÀr fem stycken socialsekreterare har intervjuats har relationen mellan ledarskap och anstÀlldas förutsÀttningar att hantera stress i arbetet undersökts. UtifrÄn ett teoretiskt ramverk bestÄende av klassiska ledarskapsteorier, teorin om kÀnsla av sammanhang och krav-kontroll-stödmodellen syftar studien till att nÄ en djupare förstÄelse för relationen mellan ledarskap och socialsekreterares förutsÀttningar att hantera stress i arbetet. Resultatet visar att ledarskapsstilen kan inverka pÄ de anstÀlldas förutsÀttningar att hantera stress pÄ arbetsplatsen. Informanterna som beskriver ett ledarskap som kan kopplas till den demokratiska ledarskapsstilen upplever ökat socialt stöd i arbetsmiljön och ökade förutsÀttningar för kÀnsla av sammanhang pÄ arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till förbÀttrade förutsÀttningar att hantera stress pÄ arbetsplatsen. Informanterna som beskriver en arbetsmiljö under ett ledarskap med komponenter kopplade till laissez faire-ledarstilen upplever det motsatta, dvs.

Sjuksköterskans arbete innebĂ€r att kunna ge en bra vĂ„rd till mĂ€nniskor med olika typer av etnisk bakgrund, tro och vĂ€rderingar. Ätstörning Ă€r ett tillstĂ„nd av psykisk ohĂ€lsa dĂ€r den drabbade har utvecklat vad som kan likna en fobi för normal kroppsvikt. Den fysiska hĂ€lsan blir ocksĂ„ pĂ„verkad pĂ„ grund av de olika metoder som den drabbade anvĂ€nder för viktnedgĂ„ng samt pĂ„ grund av nĂ€ringsnedsĂ€ttning. Livskvailtet Ă€r hur en mĂ€nniska upplever sin tillvaro och om personen kĂ€nner nĂ„gon mening i sitt liv. Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och unga vuxna med Ă€tstörningar upplever sin livskvalitet.

Fokus i denna antologi kommer att ligga pĂ„ individens engagemang inom fyra olika organisationer i en mellanstor stad i Sverige. Vi kommer att undersöka drivkraften bakom individernas engagemang. Ämnet för denna antologi har vi valt pĂ„ grund av att vi besitter en fascination för den drivkraft som engagerade individer tycks besitta. VĂ„ra gemensamma teoretiska utgĂ„ngspunkter rör identitetsprocesser och socialt kapital. För att samla empiri har vi anvĂ€nt oss av kvalitativa intervjuer samt observationer.

I Sverige har vi ett arkitekturpolitiskt dokument vid namn ?Framtidsformer?. I ?Framtidsformer? lyfts att arkitektur Àr viktigt och att arkitektur Àr politiskt. (Regeringskansliet, 1997 [online]) Detta kandidatarbete syftar till att undersöka och vidareutveckla detta pÄstÄende, det vill sÀga pÄstÄendet att arkitektur Àr viktigt och att arkitektur Àr politiskt. Parallellt med att detta kandidatarbete skrevs pÄgick en utredning, initierad av regeringen, av dokumentet ?Framtidsformer?. Kulturministern, Lena Adelsohn Liljeroth, hÀnvisar till att regeringen inlett ett arbete för att förnya arkitekturpolitiken (Adelsohn Liljeroth, mars 2014 [online]).

SammanfattningSyfte: Att utifrÄn litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur tvÄ dimensioner, psykiskt och fysiskt. DÄ livet förÀndras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta pÄverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sÀmre livskvalitet, dÄ de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmÄga och minskad sjÀlvstÀndighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).

Musikterapeutisk metodutveckling, av Linn Johnels a?r en studie inom ramen fo?r Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musik- terapi vid Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm.Syftet med uppsatsen var att ta fram och utva?rdera ett instrument fo?r att kartla?gga olika musikrelaterade fo?rma?gor hos individer med grav intellektuell funktions- nedsa?ttning. Detta a?r en eftersatt grupp i musikterapeutisk forskning, trots att det finns indikationer pa? att musik kan fungera som ett viktigt medel fo?r kommuni- kation, ka?nslouttryck och socialt samspel. Uppsatsen tar sin utga?ngspunkt fra?mst i den biologisk-dynamiska utvecklingspsykologiska inriktningen av musikterapi.

Bakgrund: Stress pÄverkar bÄde personen, patienten och organisationen. En akutmottagning prÀglas av ett snabbt arbetssÀtt och mÄnga möten med medarbetare, patienter och anhöriga. Stress kan pÄverka sjuksköterskan bÄde fysikt, psykiskt och socialt. Den kognitiva förmÄgan försÀmras av stress vilket i sin tur pÄverkar patientsÀkerheten. LÄngvarig eller svÄr stress kan leda till compassion fatigue eller post ? traumatic stress disorder (PTSD).

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

Denna studie handlade om personal pÄ ett gruppboende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Den hade syftet att undersöka professionalitet, inre och yttre pÄverkan i personalens möte med barnen samt att utröna vilken kompetens som behövs för att arbeta inom detta omrÄde. De frÄgestÀllningar som framtogs behandlade riktlinjers och relationers pÄverkan pÄ mötet med barnen, personalens syn pÄ professionalitet Àr och vad som Àr professionalitet i deras arbete samt deras syn pÄ kompetens. Den tidigare forskningen var koncentrerad till studier dÀr fokus ligger pÄ förstÄelsen för det sociala arbetet och dess pÄfrestningar. De teoretiska utgÄngspunkterna var professionalitet, etnicitet, interkulturellt socialt arbete och konsekvenspedagogik dÀr etnicitet frÀmst inriktar sig pÄ identitetskonstruktion.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

Vi har genomfört vÄr undersökning ombord pÄ Viking Lines Cinderella. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka erfarenheterna kring hur det Àr att arbeta pÄ ett kryssningsfartyg. Den teoretiska referensramen behandlar begreppet tillgÀnglighet samt teorierna om yrkesgemenskap och Karaskeks krav- och kontrollmodell med socialt stöd. Metoden som har anvÀnts i denna undersökning Àr den kvalitativa ansatsen intervjuer, detta för att skapa oss en djupare förstÄelse för omrÄdet. Urvalet i undersökningen bestÄr av tio anstÀllda ombord pÄ Cinderella. Det insamlade materialet frÄn intervjuerna har gett oss en bild av hur tillgÀnglighetsmönstret ser ut för anstÀllda ombord pÄ Cinderella. De som arbetar ombord bÀr med sig en sökare som tyder pÄ ett stort krav pÄ tillgÀnglighet.

KranskÀrlsoperationen Àr för patienten en stor hÀndelse som leder till mÄnga frÄgor och funderingar. Tidigare forskning har visat att patienter som genomgÄtt en ranskÀrlsoperation har stort behov av information. VÄrt syfte med studien var att beskriva informationen vid en kranskÀrlsoperation. Studien gjordes som en itteraturstudie. Resultatet av studien utföll i tre kategorier, informationsmetoder, vad informationen innehöll samt olika faktorer som pÄverkade patientinformationen.

Bakgrund: trycksÄr Àr ett stort problem bland ryggmÀrgsskadade (SCI, spinal cord injury) personer och orsakar stort lidande. Studier har visat att SCI personer med trycksÄr upplever minskad livskvalitet samt att tillstÄndet hindrar dem att ÄterfÄ sjÀlvstÀndighet och normalitet efter SCI. De upplevde Àven att trycksÄr begrÀnsade dem i sociala sammanhang men ocksÄ att socialt stöd bidrog till minskat kÀnslomÀssigt lidande. Syfte: beskriva hur trycksÄr pÄverkar SCI personer i sociala sammanhang. Metod: studien var en litteraturstudie.