Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, ålder och socialt stöd på arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkätundersökning bland de anställda sjuksköterskorna på två olika avdelningar på ett sjukhus. Enkäten utformades i sin helhet av olika delar från redan existerande frågeformulär och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkäter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde påvisas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan ålder och stress kunde påvisas.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.

En ökad muslimsk invandring till västvärlden har medfört växande behov av att förstå muslimer och de sociala utmaningar de ställs inför. I denna forskningsöversikt sammanfattas och diskuteras 30 refereebedömda vetenskapliga studier som berör olika typer av socialt arbete med muslimer genom tre olika områden; utbildning socialt arbete, frivilligt socialt arbete och professionellt socialt arbete. Resultaten i studien visar en genomgående kunskapslucka i de tre områdena där det framförallt framträder stor brist på kunskap om kultur och religion. Denna brist på kunskap leder i många fall vidare till rädsla och därmed ovilja att anpassa socialt arbete till muslimers behov.  Slutligen presenteras områden med behov av framtida forskning..

En allmän beskrivning av socialt kapital skulle kunna benämnas som en resurs som blir tillgänglig först genom sociala nätverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhållning och har även i teorin benämnts som ?det sociala kittet?, som håller ihop grupper och samhällen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hälsa samt tydliggöra förhållandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrån olika mätmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhället ska arbeta med att öka tillgången av begreppet socialt kapital ur ett folkhälsoperspektiv.

Antalet sociala företag har ökat på senare år och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhällsproblem har därmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgångspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgår då denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt Utvärdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten från de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen på ett övergripande sätt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar även att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utsträckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande källa för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap..

Detta examensarbete är en c-uppsats och en avslutande del i lärarutbildningen. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur elevvårdande personal talar om sina pedagogiska och sociala strategier gentemot barn med socioemotionella problem.Genom intervjuer, tidigare forskning och teorier visar resultatet på att barn med socioemotionella problem behöver struktur, tydlighet och realistiska krav och förväntningar där fokus bör ligga på barnets styrkor.Genom uppmuntran och beröm kan barnets självkänsla och självförtroende stärkas vilket bidrar till att barnet kan fungera bättre socialt men också nå kunskapsmålen.För detta krävs det att personalen kring barn med socioemotionella problem har kunskap kring arbetssätt och förhållningssätt..

Alkohol förekommer i många människors vardag och det är ett fenomen vi har att förhålla oss till. Samtidigt är alkoholmissbruk ett stort Socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det är i vår mening därför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta får för konsekvenser för vår förståelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett Socialt problem. För att genomföra denna studie har vi använt oss av diskursanalys, mer specifikt så har vi använt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssätt och metod.

Det finns idag ett starkt empiriskt stöd för att socialt stöd motverkar ohälsa. Syftet med den här studien var att undersöka om coachning påverkar upplevelsen av socialt stöd. Vidare undersöks om coachningen har olika effekt på stödkategorierna emotionellt, värderande, informations- och instrumentellt stöd, samt om upplevelsen av socialt stöd till följd av coachning påverkas av om denna är självvald eller inte. Den kvantitativa enkätundersökningen besvarades av 39 personer som deltagit i en coachningsprocess. Resultaten visade på en tendens att coachning påverkar upplevelsen av emotionellt, värderande och informativt stöd.

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsområden? från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Syftet med studien var att undersöka socialt stöd hos svenska professionella golfspelare. För att besvara syftet undersöktes följande frågeställningar: (1) Hur upplever svenska professionella golfspelare socialt stöd? (2) Hur beskriver svenska professionella golfspelare socialt stöd? En intervjuguide baserad på Social Support Scale skapades och intervjuerna genomfördes på (N=10) professionella golfspelare. De var mellan 20-27 år och hade tävlat i golf mellan 6-14 år på både en nationell och internationell nivå. För att analysera resultatet användes en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats.

The purpose of this essay was to see how the construction of elderly immigrants as a problem in healthcare and elderly care has been described in the relevant literature. In the course of doing so I tried to answer the following questions; What is said to be the expected problems or difficulties in work with eldely immigrants? How are the expected members of the problemgroup defined and identified? Whos perspective dominates the description of the problem, the users or the investigators? These questions were hard to answer and I had to conclude that the problem was not clearly defined; there was only an assumption of a problem. This, however, has not been a hindrance in the category of elderly immigrants being claimed to be a group with problems that need research and further investigation. The dominating perspective is that of the investigators as they are the ones who define and identify who is a part of the problemgroup..

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Syftet är att få förståelse för och kunskap om förhållandet mellan friskvård och gemenskap i en organisation med utgångspunkt i de anställdas perspektiv. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie på ett företag. De datainsamlingsmetoder vi har använt oss av är observation, samtal och intervjuer. Vår grundläggande slutsats är att det finns ett förhållande mellan friskvård och gemenskap, för den anställde. Friskvården ger gemenskap inom laget, avdelningarna och i organisationen som helhet..

I denna studie har prestationsa?ngest underso?kts i relation till tre olika typer av socialt sto?d och tva? faktorer inom tidspress. Tidigare forskning pekar pa? att socialt sto?d spelar en betydande roll fo?r minskad prestationsa?ngest i studier, samt att tidspress ger en o?kad effekt. Underso?kningen hade 151 manliga studenter fra?n tva? olika program pa? en ho?gskola.